Information för sistaårs -elever på gymnasiet Våren 2013

1. Information för sistaårs-elever på gymnasiet Våren 2013 Vilka förkunskaper krävs och hur räknas betygen? Att söka till högskolan 2013-03-04

2. Detsvenskautbildningssystemet

3. FÖRKUNSKAPER och BEHÖRIGHET?

4. Har du rätt förkunskaper? • Den som börjar en högskoleutbildning behöver vissa förkunskaper för att kunna följa utbildningen. • Har du de förkunskaper som krävs för den utbildning du vill söka, har du också behörighet till utbildningen.

5. Behörighetskraven delas in i: • Grundläggande behörighet • – kurser och program på högskolenivå • Särskild behörighet • – varierar mellan utbildningarna • För Ekologiprogrammet krävs t.ex. Matematik C och Naturkunskap B, medan studier i beteendevetenskap kan behöva kunskaper i Matematik A och Samhällskunskap A.

6. Grundläggande behörighet • Du som går gymnasiet får grundläggande behörighet om du har: • Slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program • och • lägst betyget Godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng och • lägst betyget Godkänd i kärnämneskurserna i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik.

7. Särskild behörighet • De särskilda behörighetskraven är kopplade till utbildningens innehåll eller inriktning. • För varje utbildningsområde – Juridik, Arkitektur, Vård osv. – har man beslutat vilka särskilda förkunskaper som är nödvändiga för att en student ska kunna följa utbildningar som ges inom just det området. • De särskilda behörighetskraven uttrycks i områdesbehörigheter. • Det finns 17 olika områdesbehörigheter. • Till ett utbildningsområde kan det räcka att du har Matematik B (Områdesbehörighet 7), medan ett annat kräver förkunskaper i Biologi A, Fysik B, Kemi B och Matematik E (Områdesbehörighet 10)

8. Särskild behörighet, forts. • De kurser som krävs särskilt till en utbildning anges så här: • Juristprogram • Hi A, Sh A • (Områdesbehörighet 1) • Sjuksköterskeprogrammet • Ma B, Nk B, Sh A • (Områdesbehörighet 16) Civilingenjörsutbildning Ma E, Fy B, KeA(Områdesbehörighet 9)

9. 2013-03-04 JÄMFÖRELSETAL, MERITPOÄNG och MERITVÄRDE?

10. Ordlista • Här är några begrepp som du kommer att stöta på framöver: • Jämförelsetal: Värdering av dina betyg – max 20,00. • Godkänt betyg motsvaras av 10, VG av 15 och MVG 20. • Meritpoäng: Poäng för meritkurser och områdeskurser. Max 2,5 • Meritvärde: Max 22,5. Jämförelsetalet + eventuell meritpoäng

11. Slutbetyg från gymnasieskolan • Du som går ut gymnasiet med slutbetyg • Du kan skaffa dig upp till 2,5 meritpoäng, som läggs till jämförelsetalet. Högsta meritvärde blir då 22,50. • Du som söker på ditt slutbetyg från gymnasiet utan kompletteringar prövas i grupp 1 vid urvalet. • Du som kompletterar ditt slutbetyg för att bli behörig eller för att förbättra ditt meritvärde prövas i grupp 2. • Du som dessutom väljer att göra högskoleprovet prövas också i grupp HP, provurvalsgruppen.

12. Meritpoäng • Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik = meritkurser. • För att få meritpoäng krävs att du har Godkänt betyg i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng. • Utöver de meritpoäng som du kan tillgodoräkna dig från meritkurser, kan du få meritpoäng för kurser som är bra att ha med sig när man läser en viss utbildning – områdeskurser.

13. Maximalt 2,5 meritpoäng • Meritkurser • Moderna språk – högst 1,5 meritpoäng* • Engelska – högst 1,0 meritpoäng • Matematik – högst 1,0 meritpoäng • Områdeskurser – högst 1,0 meritpoäng • Man måste ha lägst betyget Godkänt • Väl godkänt (VG) respektive Mycket väl godkänt (MVG) ger inte högre poäng. • * Kurser i modersmål ger inte meritpoäng som modernt språk

14. Meritpoäng för områdeskurser • Områdesbehörigheterna utgörs av behörighetskurser och områdeskurser. • Behörighetskurserna är de särskilda förkunskapskrav som ställs till en utbildning – t ex Engelska B, Matematik C och Samhällskunskap A för studier i Ekonomi (Områdesbehörighet 4). • Områdeskurserna är kurser som anses vara särskilt värdefulla för den utbildning man söker och ger, liksom meritkurserna, meritpoäng. • Områdeskurserna kan ge upp till 1,0 meritpoäng. Rättskunskap ger t ex 0,25 poäng, Psykologi A 0,25 och Företagsekonomi B ger 0,5 poäng.

15. Områdesbehörighet/meritpoäng • Behörighetskurser • Krävs för särskild behörighet • Gäller alla sökande • Meritpoäng ger: • Meritkurser (Matematik, Moderna språk, Engelska) Gäller all utbildning på grundnivå • Områdeskurser (framgår av varje områdesbehörighet) Har betydelse för den sökta utbildningen, olika för olika utbildningsområden

16. Meritpoäng för moderna språk – max 1,5 • Språk 1 • Steg 3 ger 0,5 meritpoäng • Steg 4 ger 1,0 meritpoäng • Steg 5 el högre ger 1,5 meritpoäng • Bara den högsta nivån räknas. • Språk 2 • Lägst steg 2 – ger 0,5 meritpoäng om sökande redan har 1,0 poäng från Språk 1.

17. Meritpoäng för engelska – max 1,0 • Kurs B ger 0,5 meritpoäng • Kurs C ger 1,0 meritpoäng* • * För att få tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng för Engelska C ska inte Engelska B krävas för behörighet (vara ett förkunskapskrav). • Om Engelska B krävs för särskild behörighet ger Engelska C 0,5 meritpoäng.

18. Meritpoäng för matematik – max 1,0 • Har du betyg i en kurs som ligger en nivå över behörighetskravet får du 0,5 meritpoäng. Se exemplet: • Till en utbildning krävs bara grundläggande behörighet (Ma A) • Eftersom du har betyg i Matematik B får du 0,5 meritpoäng. • Skiljer det mer än två nivåer mellan behörighetskravet och det betyg du har får du 1,0 meritpoäng: • Till en utbildning krävs Matematik C. Du har läst och fått betyg i • Matematik E (=två nivåer över C) och får då 1,0 meritpoäng.

19. ANTAGNING och URVAL?

20. Den som är behörig deltar i urvalet • Om det är fler sökande än det finns platser till en utbildning måste man göra ett urval bland dem som sökt. Urvalet är alltså själva antagningen. • Alla behöriga sökande deltar i urvalet till varje utbildning. • Du som har slutbetyg från gymnasieskolan utan kompletteringar konkurrerar i Grupp I. • Du som har utökad(e) kurs(er) i slutbetyget kan räkna med den/dem för meritpoäng och för särskild behörighet.

21. Hur fördelas platserna? • Betygsurval • Minst en tredjedel av platserna på en utbildning går till sökande med (slut)betyg. • Provurval • Minst en tredjedel av platserna går till sökande som gjort högskoleprovet. • Andra urvalsgrunder • Högst en tredjedel av platserna går till sökande som prövas utifrån de kriterier högskolan beslutat om för en viss utbildning. Kan vara högskolepoäng, intervjuer mm.

22. Betygsurval • Grupp I: gymnasiebetyg utan komplettering - max 22,5 • Grupp II: gymnasiebetyg med komplettering - max 22,5 • Folkhögskolegruppen: studieomdöme från folkhögskola – max 4,0

23. Platserna i betygsurvalet • Så här fördelas platserna i betygsurvalet • Först fördelas platserna i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och i folkhögskolegruppen. • Sedan platserna har fördelats i respektive grupp fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga sökande i grupp I och II. • Sist minskas antalet platser i grupp II med en tredjedel. Platserna förs över till grupp I.

24. 2013-03-05 TACK! Läs mer på Antagning.se