1 / 23

Hur välja ut studenter till högskolan?

Hur välja ut studenter till högskolan?. Björn Öckert (IFAU) NUAK 2011-09-20. Hur ekonomer ser på högskoleutbildning. Högskoleväsendet kan liknas vid en marknad Studenter efterfrågar utbildningsplatser Högskolor bjuder ut platser Studenter ser utbildning som en investering

micol
Download Presentation

Hur välja ut studenter till högskolan?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Hur välja ut studenter till högskolan? Björn Öckert (IFAU) NUAK 2011-09-20

  2. Hur ekonomer ser på högskoleutbildning • Högskoleväsendet kan liknas vid en marknad • Studenter efterfrågar utbildningsplatser • Högskolor bjuder ut platser • Studenter ser utbildning som en investering • Kostnaden är utebliven inkomst under studietiden • Intäkten är högre inkomster senare • Ju högre lönsamhet desto högre efterfrågan • Högskolornas kostnader för utbildningen bestämmer utbudet • Utbildningsplatserna ges till de som efterfrågar dem mest

  3. Fördelning av utbildningsplatser på en marknad Studieavgift Högskolornas utbud Studieavgift Studenternas efterfrågan Platser Platser

  4. Ingen (marknad) är perfekt • Marknadsmisslyckanden • Inte möjligt att låna med framtida kunskaper som säkerhet • Ekonomiska förutsättningar avgör vilka som kan studera • Utbildningspolitik för att rätta till marknadsproblem • Studiemedelssystem • Avgiftsfri undervisning • Studenter överefterfrågar högskoleutbildning • Lärosäten vill inte bjuda ut utbildningsplatser • Statsbidrag för att finansiera högskolan • Takbelopp och antagningsrestriktioner

  5. Hur ska studenterna väljas ut? • Marknaden fördelar platser till personer med högst lönsamhet • Antagningssystemet fördelar platser till personer med högst värde på olika urvalsinstrument • Betyg (50 %) • Högskoleprov (25 %) • Alternativa urval (25 %) • Urvalsinstrumentens egenskaper • Väljs de med störst chans att klara studierna ut? • Väljs underrepresenterade grupper ut? • Väljs de som har mest att vinna på att utbilda sig ut?

  6. Hur mäta egenskaperna av urvalsinstrument? • Tre empiriska problem • Selektion till högskoleprovet • Gruppskillnader behöver inte representera hela befolkningen • Prognosvärdet gäller bara de som skriver provet • Selektion till högskolan • Platser tilldelas de med högt betyg eller provresultat • Möjligt att personer som antas med betyg kan ha låga provresultat och vice versa • Selektion till program/kurser/lärosäten • De med låga betyg/prov kommer in på ”lättare” utbildningar

  7. Betygens och högskoleprovets prognosvärde Andel med minst kandidatexamen fem år efter högskolestarten

  8. Vad fångar betygen för förmågor? Genomsnittliga förmågor vid olika betyg

  9. Vad fångar provet för förmågor? Genomsnittliga förmågor vid olika provresultat

  10. Vilken betydelse har valet av urvalsinstrument? Andel som förväntas ta examen om olika andel antas med högskoleprov

  11. Kan provet locka nya grupper till högskolan? Familjebakgrund för personer med olika provresultat och betyg

  12. (Miss)gynnas kvinnor av provet eller betygen? Sannolikhet för kvinnor att uppnå olika provresultat och betyg

  13. Upprepat provtagande • Vid antagningen får man tillgodoräkna sig det bästa resultatet de senaste fem åren • Skäl att skriva om provet: • Träningseffekt – man lär sig skriva provet • Ålderseffekt – man lär sig saker med tiden • Slumpeffekt – man kan ha dålig/bra dag; ha tur/otur i urvalet av frågor • Om upprepat provtagande lönar sig försenas högskoleinträdet • Stora kostnader för individen och samhället

  14. Vilka skriver högskoleprovet flera gånger? Antal skrivna högskoleprov och föräldrarnas utbildningslängd

  15. Lönar det sig att skriva om högskoleprovet? Antal skrivna högskoleprov och provresultat

  16. Förbättras prognosförmågan av omskrivning? Resultat vid olika provtillfälle och andel med minst kandidatexamen efter fem år

  17. Är omskrivning en förutsättning för antagning? Andel som skrivit provet tidigare för olika provresultat

  18. Omskrivning och studenternas ålder Genomsnittlig ålder för olika provresultat

  19. Klarar sig äldre bättre på högskolan? Ålder vid högskoleinträde och andel med examen

  20. Väljer instrumenten ut de med högst avkastning?

  21. Gör det något om högskoleinträdet skjuts upp?

  22. Slutsatser • Högskoleprovet tillför inget (ytterligare) prognosvärde • Fångar bara kognitiva inte icke-kognitiva förmågor • Upprepat provtagande förvärrar sociala selektionen • Upprepat provtagande försenar högskoleinträdet • Stora kostnader för individen och samhället • Prov (betyg) fördelar inte platserna efter lönsamhet • Provet motverkar könsmässig selektion • Gymnasiebetygen har relativt goda egenskaper

  23. Policyförslag • Minska omfattningen av antagning via prov betydligt! • Slopande av högskoleprovet som urvalsgrund skulle öka andelen som tar examen med 1,5 – 2,0 procent • Varför inte utnyttja denna effektivitetsvinst? • Högskoleprovet bör vara en andra chans inte huvudväg • Betydligt lägre andel som antas med prov (högst 5 %) • Högre andel som antas via betyg • Åldersrestriktioner för att kunna antas via prov (25 år)

More Related