Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förb - PowerPoint PPT Presentation

slide1 n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förb PowerPoint Presentation
Download Presentation
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förb

play fullscreen
1 / 58
Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förb
175 Views
Download Presentation
meg
Download Presentation

Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förb

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Långsiktig utveckling för placerade barn och ungdomar – Vad kan vi lära oss från registerstudier? – Vägar till förbättring Bo Vinnerljung EpC & IMS, Socialstyrelsen Socialhögskolan i Stockholm bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

  2. Hur går det på lång sikt för fosterbarn? • skola/utbildning • allvarlig psykisk ohälsa • självmordsförsök, självmord • tonårsföräldraskap • självförsörjning • kriminalitet, missbruk • Något om situationen för äldre ungdomar som lämnar vård • Hur går det för ungdomar som placeras under tonåren? • Budskap från forskningen – vägar till förbättring

  3. Tvärvetenskaplig forskning • Anders Hjern, barn- och ungdomsmedicin • Frank Lindblad, barn- och ungdomspsykiatri • Eva Franzén, socialt arbete • Marie Sallnäs, socialt arbete • Gunilla Ringbäck Weitoft, epidemiologi • Maria Danielsson, socialmedicin

  4. Vad är risk? • ökad sannolikhet • säger ingenting om “hur många” • en (relativ) risk på 2 gånger fler är 100% fler • 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen • 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen • Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (Relativ Risk/RR = 4)

  5. Risker för förekomst av social dygnsvård 1993-2002 Jämförelse med ungdomar som vuxit upp i övriga familjerJusterad för barns och föräldr ålder, föräldr utb, boende, bostadsregion, sysselsättn, fam status, antal barn i fam, vård för psyk/missbruk

  6. Bra skolresultat, bra utbildning • Den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till • Återkommer i studier från hela världen

  7. Högutbildade 1 av 38 arbetslös 1 av 26 ensam mamma ingen i sluten vård 1 av 38 hemlös Lågutbildade 3/4 arbetslösa hälften ensam mamma 1/4 i sluten vård 1/4 hemlösa (Jackson & Martin, 1998) Situation efter vård

  8. ”Barnavårdsbarns” utbildning i ung vuxen ålder • Alla födda i Sverige 1972-1979 • 31 355 f d ”barnavårdsbarn” • 744 425 jämnåriga - normalpopulationen • Uppföljning vid 20-27 år

  9. Jämförda med barn till lågutbildade mammor (max grundskola) Resultaten justerade för • mammans utbildning • barnets födelseår och kön • mammans födelseland (Sverige, Norden, övriga)

  10. Kognitiv kapacitet, skolresultat och utbildning - adopterade och fosterbarn (bara pojkar)Anders Hjern, Frank Lindblad, Bo Vinnerljung, Finn Rasmussen & Monica Dalen • Resultat från kognitiva tester vid mönstringen • Registerdata om skolbetyg mm åk 9 • Registerdata om uppnådd utbildning • Registerdata om föräldrars/adoptivföräldrars utbildning mm

  11. Utlandsfödda adopterade • lägre kogn testresultat än icke-adopterade svenskfödda • bättre betyg än icke adopterade med samma “IQ” • bättre chans att få högskoleutbildning • lägre risk att gå ut i vuxenlivet med bara grundskola • ......nära nog oberoende av adoptivföräldrarnas utbildning Nationellt adopterade • lägre kogn testresultat än icke-adopterade • ungefär samma risk/chans avseende betyg och utbildning som icke-adopterade med samma “IQ” Fosterbarn • lägre kogn testresultat än icke-fosterbarn (ungefär som adopterade) • sämre betyg än “vanliga barn” med samma “IQ”.

  12. Somatiska hälsoproblem I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som inte var i dygnsvård)

  13. Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsförsök Ungdomar födda 1973-82.Justerat för kön och födelseår

  14. Fd långtidsplacerade fosterbarn hade... • två-till fyrfaldiga överrisker för alla utfall jämfört med jämnåriga från liknande bakgrund som växte upp hemma: ...efter justering för • kön och födelseår, föräldrars födelsekontinent • mammas socioekonomiska bakgrund (ensamförälder, SES, boende, socialbidrag m m) • indikationer på psykisk sjukdom och missbruk hos föräldrarna

  15. Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC

  16. Kriminalitet, missbruk m m Överrepresentation i §12-hemsplaceringar (sluten vård för kriminella/missbrukande ungdomar) • Utlandsfödda adopterade RR = 2,6 • Långtidsvårdade fosterbarn RR = 14 - 19 (n=555; Vinnerljung, 1999) Nu.... några färska analyser

  17. Pågående studie: Försörjningsproblem i ung vuxen ålder bland f d “barnavårdsbarn” • Alla födda 1972-1977 • Ex: socialbidrag varje år vid ålder 23-25 år

  18. Tonårsföräldraskap • Inget stöd från forskning i något land för myten att tonårsflickormedvetetväljer att bli gravida och föda barn. Oplanerat, ”det hände”. • Största riskfaktorn: ”school failure” • Sverige: flesta tonårsgraviditeter leder till abort • Utanför Sverige: färre socialt utsatta gör abort, fler bland flickor med hyggliga uppväxtförhållanden.

  19. Ungdomar blir oberoende vuxna vid 25-28 år • De flesta ungdomar får mycket stöd hemifrån även efter 18-årsdagen. Familj för livet, inte bara för uppväxtåren. • I utländska studier har de flesta fosterbarn inte tillgång till fosterhemmet när de blir vuxna. De återvänder till sin biologiska familj. • Vår studie: hur många har inte levande föräldrar att återvända till när de blir vuxna?

  20. Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor • Dyr vård • Outvärderad vård • Potential för skadliga effekter • 40-70% av placeringarna avbryts i förtid • 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård

  21. Utagerande tonåringar i grupp (särskilt när låg- och högriskungdomar blandas)

  22. Uppföljning av tonårsplaceringar • 718 pojkar och flickor som placerades i familjehem eller på institution 1991 • 13-16 år vid placeringen, har följts till 25 år med hjälp av registerdata

  23. Obs detta är en uppföljning - inte en utvärdering • vi har inte en likvärdig jämförelsegrupp som fått andra interventioner eller inga alls • selektion gör det svårt att jämföra olika placeringsformer

  24. Pojkar placerade pga beteendeproblem

  25. Flickor som placerades pga beteendeproblem

  26. Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....

  27. Exempel från våra analyser: • Sämre utfall med institutionsvård jämfört med f-hem (när vi kontrollerat för en rad bakgrundsfaktorer) • Placeringens längd har inga samband med utfall • Egen skola på HVB minskar chansen till mer utbildning än grundskola • “Sammanbrott” ökar risken för dåliga utfall (när vi kontrollerat för en rad bakgrundsfaktorer)

  28. Summering - fosterbarn • Indikationer på otillfredsställande omhändertagande av hälsa • Underpresterande i skolan, många blir lågutbildade, få får högskoleutbildning - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar • Höga överrisker för psykisk ohälsa/tidig död i ung vuxen ålder • ..för självförsörjningsproblem • ..för att bli tonårsförälder • ..för allvarlig kriminalitet och missbruk i ung vuxen ålder • Extrema överrisker för att ha minst en död förälder när de blir vuxna • Mycket tyder på att skola/utbildning och hälsa är nyckelfaktorer • De mest “utsatta” unga vuxna “utan egen skuld” vi kan hitta

  29. Tonåringar som placeras i social dygnsvård • ...kommer från mer “normal” bakgrund än små barn i socialtjänsten • ...har rejäla överrisker för ogynnsam utveckling, oavsett varför de placeras • ... p g a beteendeproblem har extrema överrisker för ogynnsam utveckling • Läkarna i EpC’s styrelse: “Hos oss vore det oetiskt att inte snabbt försöka göra något åt det här.”