V R PLATS I UNIVERSUM

1. V�R PLATS I UNIVERSUM Fr�gest�llningar fr�n f�reg�ende lektion Genomg�ng av sidorna 17 - 31 i Naturkunskap A: Henriksson Individuella uppgifter Att ta reda p�

2. V�R PLATS I UNIVERSUM Genomg�ng av sidorna 17 - 31 i Naturkunskap A: Henriksson

3. FR�GEST�LLNINGAR FR�N F�REG�ENDE LEKTION Varf�r anv�nds metallen kisel s� ofta i datorer? Halvmetall Vem var det som f�rst lyckades med att dela p� en atom? Ernest Rutherford?? Vem var det som f�rst ins�g att grund�mnena upptr�der i grupper och perioder? Dmitrij Mendelejev uppfann det periodiska systemet genom att sortera de k�nda grund�mnena noggrant enligt ett schema. Varf�r kan man inte se salt som l�sts upp i vatten? Jonbindningarna bryts och jonerna isoleras fr�n varandra. Varf�r s�ger man att havsvattnet vid Skutsk�rskusten �r br�ckt? Br�ckt vatten, eller brackvatten, �r vatten med h�gre salinitet �n s�tvatten men l�gre �n havsvatten. F�rekommer i delar av hav som bara har liten kontakt med vanligt havsvatten men har stora tillfl�den av s�tvatten � exempelvis �stersj�n, Bottenhavet och Bottenviken Vad �r lantanider & aktinider? �mnen som borde finna p� samma plats som lantan och aktinium

4. M�NNISKAN OCH UNIVERSUM Astrologi vs. Astronomi

5. JORDEN I CENTRUM Pythagoras (580 - 500 f.kr.) Klot & Cirkel fullkomliga Jorden, M�nen och Solen �r klotformiga (sf�riska) Aristoteles (384 - 322 f.kr.) Geocentrisk v�rldsbild Blev en auktoritet inom den kyrkliga v�rlden

6. HUR STOR �R JORDEN

7. HUR STOR �R JORDEN Eratosthenes [276 � 194 f kr] Ber�knade jordens omkrets 7,2 grader = 1/50 av 360 grader Avst�nd Syene och Alexandria = 850 km (!?!) Jordens omkrets �r d� 50 X 850 km = 42500 km Endast 5% fel Eratosthenes, kallad Filologos ("vetenskaps�lskaren"), f�dd 276 f.Kr. i Cyrene, d�d 194 f.Kr., var en grekisk vetenskapsman och poet. Sin ryktbarhet har Eratosthenes vunnit f�retr�desvis som astronom och matematiker. Han verkade �ven som poet och geograf, vilket samtiden bel�nade med pentathlos, ett epitet som eljest bara tillkom den som fem g�nger vunnit i de olympiska spelen. Eratosthenes, kallad Filologos ("vetenskaps�lskaren"), f�dd 276 f.Kr. i Cyrene, d�d 194 f.Kr., var en grekisk vetenskapsman och poet. Sin ryktbarhet har Eratosthenes vunnit f�retr�desvis som astronom och matematiker. Han verkade �ven som poet och geograf, vilket samtiden bel�nade med pentathlos, ett epitet som eljest bara tillkom den som fem g�nger vunnit i de olympiska spelen.

8. SOLEN I CENTRUM Heliocentrisk v�rldsbild Nicolaus Kopernikus (1473 - 1543) Jorden kretsade kring solen R�dd f�r kyrkan Tycho Brahe (1546 - 1601) Gjorde noggranna m�tningar(p� �n Ven i �resund) Johannes Kepler (1571 - 1630) Formulerade lagar f�r planeternas r�relser Ellipsformade banor N�r Kepler kom i kontakt med Tycho Brahe i Prag kunde han (efter mycket huvudbry och tungt ber�kningsarbete) utifr�n dennes extremt noggranna m�tningar av planeternas l�ge komma fram till sina tre lagar.N�r Kepler kom i kontakt med Tycho Brahe i Prag kunde han (efter mycket huvudbry och tungt ber�kningsarbete) utifr�n dennes extremt noggranna m�tningar av planeternas l�ge komma fram till sina tre lagar.

9. SOLEN I CENTRUM

10. SOLEN I CENTRUM Asteroider kallas de sm�planeter som kretsar kring solen, mellan Mars och Jupiters banor. Mellan 1801 och 1807 uppt�cktes de fyra f�rsta asteroiderna, Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Antalet asteroider i solsystemet med en diameter �ver 1 km uppskattas f�r n�rvarande till n�gonstans mellan 1,1 till 1,9 miljoner.[1] N�r asteroiderna f�rst uppt�cktes antog astronomerna att det var byggnadsmaterial till en planet som inte kunde samlas p� grund av Jupiters gravitationsf�lt. Numera vet man att n�stan alla asteroider �r kollisionsfragment. Endast ett f�tal relativt stora finns kvar sedan de bildades ur planetesimalerna.Asteroider kallas de sm�planeter som kretsar kring solen, mellan Mars och Jupiters banor. Mellan 1801 och 1807 uppt�cktes de fyra f�rsta asteroiderna, Ceres, Pallas, Juno och Vesta. Antalet asteroider i solsystemet med en diameter �ver 1 km uppskattas f�r n�rvarande till n�gonstans mellan 1,1 till 1,9 miljoner.[1] N�r asteroiderna f�rst uppt�cktes antog astronomerna att det var byggnadsmaterial till en planet som inte kunde samlas p� grund av Jupiters gravitationsf�lt. Numera vet man att n�stan alla asteroider �r kollisionsfragment. Endast ett f�tal relativt stora finns kvar sedan de bildades ur planetesimalerna.

11. GALILEO GALILEI (1564 - 1642) Kr�vde att vetenskap skall baseras p� fakta Konstruerade kikare med 30X f�rstoring St�dde Koperinukus heliocentriska syn Tvingades avs�ga sig sina "irrl�ror" och en av hans b�cker bannlystes "eppur si muove", {och likv�l r�r hon sig}. [Anteckning] St�lldes inf�r domstol�ren 1615 - 1616 st�lldes Galileo inf�r inkvisitionsdomstol*. D�r tvingades han lova att inte s�ga eller skriva n�got mer som st�djer Kopernikus teorier. Det l�ftet h�ll d�r emot inte Galilei, n�gra �r senare, 1632, gav han ut sitt viktigaste verk: "Dialog �ver de tv� viktigaste v�rldssystemen".1633 st�lldes Galilei inf�r inkvisitionsdomstolen* igen, till f�ljd av att han gav ut boken. Han anklagades bland annat f�r att ha brutit sitt l�fte, och att han g�tt emot den kyrkliga �vertygelsen.Galileis bok blev bannlyst och Galilei sj�lv blev d�md till livstids f�ngelse. Han tvingades att s�ga att hans teorier inte st�mde, och att kyrkan hade r�tt. Men efter�t l�r han ha sagt: "eppur si muove", som betyder "och likv�l r�r hon sig".Men detta �r troligen en efterhandskonstruktion.Straffet �ndrades lite senare till husarrest i st�llet f�r f�ngelse.St�lldes inf�r domstol�ren 1615 - 1616 st�lldes Galileo inf�r inkvisitionsdomstol*. D�r tvingades han lova att inte s�ga eller skriva n�got mer som st�djer Kopernikus teorier. Det l�ftet h�ll d�r emot inte Galilei, n�gra �r senare, 1632, gav han ut sitt viktigaste verk: "Dialog �ver de tv� viktigaste v�rldssystemen".

12. GALILEO GALILEI (1564 - 1642)

13. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN Isaac Newton (1642 - 1727 ) Gravitationskraften (tyngdkraften)... ...p�verkar planeternas r�relser runt solen Uppfann spegelteleskopet Satelliter "ramlar inte ner" eftersom de r�r sig fram�t

14. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN

15. NEWTON OCH GRAVITATIONSKRAFTEN

16. SOLEN �R INTE UNIK Vintergatan Galax F�rst p� 1900-talet som man kunde bekr�fta att det finns fler galaxer

17. OFANTLIGA AVST�ND Avst�nd i rymden m�ts i ljus�r Ljusets hastighet 300 000 km/s [c](7,5 varv runt jorden!) Det tar 8 minuter f�r ljuset att n� jorden fr�n solen N�rmaste stj�rna ligger 4,3 ljus�r bort

18. VARF�R �R DET M�RKT P� NATTEN? J�mf�r med en skog Universum inte �r s� gammalt Ljuset har �nnu ej hunnit n� jorden Blir det ljusare p� n�tterna i framtiden?

19. MATERIENS URSPRUNG Universum v�xer Universum �r c:a 15 - 20 miljarder �r gammalt Big Bang V�tgas och heliumgas samlades i "moln" K�rnreaktion startade V�te --> Helium = energi utstr�lades (en stj�rna �r f�dd) Nebulosa = gasmoln i rymden

20. STJ�RNOR F�DS OCH D�R Solen har n�tt sin halva livsl�ngd Solen blir en r�d j�ttestj�rna D� bildas tyngre �mnen av helium Solen blir en vit dv�rg... ...och till slut blir v�r sol en svart dv�rg

21. NEUTRONSTJ�RNOR OCH SVARTA H�L Supernovor (stj�rnor som �r st�rre �n v�r sol) N�r dessa exploderar bildas de tyngsta grund�mnena Neutronstj�rna Trycket g�r att elektronerna trycks in i atomk�rnorna Elektroner och protoner bildar d� neutroner Mycket energi frig�rs I slut�ndan bildas svarta h�l Ett svart h�l �r varken ett h�l eller svart �En bit motsvarande ett knappn�lshuvud kan v�ga 1 miljon ton.�

22. DU ING�R I ETT KOSMISKT KRETSLOPP Du och jag inneh�ller atomer som tidigare existerade i stj�rnor

23. LIV I UNIVERSUM Jordens avst�nd till solen avg�r m�jligheten till liv Finns liv i andra solsystem? Kan vi n�gonsin f� reda p� det?

24. SYNLIG OCH OSYNLIG STR�LNING Fr�n solen str�lar b�de synligt och osynligt ljus IR ger v�rme UV ger solbr�nna Dessa �r exempel p� elektromagnetisk str�lning Denna kan liknas vid v�gr�relser Ju kortare v�gl�ngd, ju mer energi Elektromagnetisk str�lning beh�ver inget medium Elektromagnetisk str�lningen har hastigheten 300 000 km/s i vakuum Atmosf�rens optiska f�nster och radiof�nster

25. SYNLIG OCH OSYNLIG STR�LNING

26. SYNLIG OCH OSYNLIG STR�LNING infra- (lat. i�nfra, adverb och preposition, 'nere', 'nedtill'; 'under'; 'efter', 'senare �n'), prefix anv�nt bl.a. f�r att beteckna l�ge nedtill eller under. Det anv�nds exempelvis i medicinska termer som nylat. infratemporalis (till lat. tempora 'tinningarna') 'bel�gen nedanf�r tinningen'. [NE] ultra- (lat. u�ltra 'l�ngre bort', 'p� andra sidan om', 'ytterligare', 'vidare'), f�rled som betecknar ytterlighet eller �verdrift. [NE]infra- (lat. i�nfra, adverb och preposition, 'nere', 'nedtill'; 'under'; 'efter', 'senare �n'), prefix anv�nt bl.a. f�r att beteckna l�ge nedtill eller under. Det anv�nds exempelvis i medicinska termer som nylat. infratemporalis (till lat. tempora 'tinningarna') 'bel�gen nedanf�r tinningen'. [NE] ultra- (lat. u�ltra 'l�ngre bort', 'p� andra sidan om', 'ytterligare', 'vidare'), f�rled som betecknar ytterlighet eller �verdrift. [NE]

27. DET SYNLIGA LJUSET Olika f�rger har olika v�gl�ngd Bl�tt = kortaste v�gl�ngden R�tt = l�ngsta v�gl�ngden Ljusstr�larna bryts i ett prisma Varf�r �r himlen bl�? Varf�r �r himlen i bland r�d p� kv�llen? Varf�r �r himlen bl�? � Ljus med kortare v�gl�ngder har st�rst ben�genhet att spridas i atmosf�ren. Varf�r �r himlen r�d p� kv�llen? � Ljuset g�r d� l�ngre v�g genom atmosf�ren och d� hinner mer av det kortv�giga ljuset spridas.Varf�r �r himlen bl�? � Ljus med kortare v�gl�ngder har st�rst ben�genhet att spridas i atmosf�ren. Varf�r �r himlen r�d p� kv�llen? � Ljuset g�r d� l�ngre v�g genom atmosf�ren och d� hinner mer av det kortv�giga ljuset spridas.

28. DET SYNLIGA LJUSET

29. R�D HIMMEL

30. LJUS AVSL�JAR STJ�RNORS INNEH�LL Kontinuerligt spektrum (fr�n gl�dlampa) Ljus fr�n solen inneh�ller svarta linjer - varf�r? De svarta linjerna avsl�jar �mnen i solens atmosf�r Helium uppt�ckes i solens spektrum innan det uppt�cktes p� jorden

31. LJUS AVSL�JAR STJ�RNORS INNEH�LL

32. RADIOS�NDNING FR�N RYMDEN Radiof�nster Numera s� kan astronomer ocks� lyssna p� rymden

33. ATMOSF�REN - V�RT SKYDD MOT RYMDEN Atmosf�ren kv�ve 78% syre 21% �delgaser (0,9%) koldioxid (0,035%) andra �mnen (0,065%)

34. Olika skikt iatmosf�ren

35. ATMOSF�REN OCH KLIMATET Atmosf�ren gynnsam f�r v�rt klimat Utj�mnar temperaturen V�xthuseffekten OZONSKIKTET BLIR TUNNARE Sedan 70-talet har man uppt�ckt att ozonskiktet blir tunnare Det �r freonerna som f�rst�r ozonskiktet Kemiskt best�r freoner av kolv�ten med en eller flera fluor- klor- och/eller brom-atomer bundna Ordet freon �r h�rlett fr�n engelskans freeze (kylmedium i t. ex. kylsk�p) M�nga l�nder har f�rbjudit freoner Freoner har mycket l�ng livsl�ngd

36. N�R UV-STR�LNINGEN �KAR V�r solbr�nna �r kroppens s�tt att skydda sig mot UV-str�lning Hudcancer Gr� starr D-vitamin (Det bildas i huden n�r vi solar�) Solen �r den viktigaste k�llan till D-vitamin Sol och D-vitamin D-vitamin hj�lper kroppen att tillgodog�ra sig viktiga �mnen som fosfor och kalcium, och kan motverka vissa sjukdomar. Kroppen kan f� D-vitamin via f�dan eller genom kosttillskott. Det bildas ocks� i huden n�r vi solar. Det kr�vs inte mycket UV-str�lning f�r att kroppen ska f� tillr�ckligt med D-vitamin. F�r en ljushyad person r�cker 10-15 minuter i sommarsol p� ansikte och armar f�r att t�cka dagsbehovet. N�rmare ekvatorn, d�r UV-str�lningen �r starkare, beh�vs �nnu kortare tid. Mer sol ger inte mer D-vitamin, eftersom huden st�nger av n�r behovet fyllts. M�rkhyade personer beh�ver mer UV-str�lning f�r att bilda D-vitamin. Detta beror p� att m�rk hud filtrerar bort mer UV-str�lning �n vad ljus hud g�r. I Sverige �r solen alltf�r svag p� vintern f�r att produktionen av D-vitamin ska stimuleras. D-vitamin tills�tts d�rf�r i mat som l�tta mejeriprodukter och margarin. D-vitamin finns �ven naturligt i olika f�do�mnen som fet fisk och torskleverolja. Solarier Att sola i solarium �r ingen bra metod att f� D-vitamin eftersom f�rh�llandet mellan UVA och UVB �r annorlunda i solarier �n i den naturliga solen. Solarier inneh�ller f�rh�llandevis mer UVA-str�lning, som inte bidrar till D-vitaminproduktionen men d�remot �kar risken f�r hudcancer. Sol och D-vitamin D-vitamin hj�lper kroppen att tillgodog�ra sig viktiga �mnen som fosfor och kalcium, och kan motverka vissa sjukdomar. Kroppen kan f� D-vitamin via f�dan eller genom kosttillskott. Det bildas ocks� i huden n�r vi solar. Det kr�vs inte mycket UV-str�lning f�r att kroppen ska f� tillr�ckligt med D-vitamin. F�r en ljushyad person r�cker 10-15 minuter i sommarsol p� ansikte och armar f�r att t�cka dagsbehovet. N�rmare ekvatorn, d�r UV-str�lningen �r starkare, beh�vs �nnu kortare tid. Mer sol ger inte mer D-vitamin, eftersom huden st�nger av n�r behovet fyllts. M�rkhyade personer beh�ver mer UV-str�lning f�r att bilda D-vitamin. Detta beror p� att m�rk hud filtrerar bort mer UV-str�lning �n vad ljus hud g�r. I Sverige �r solen alltf�r svag p� vintern f�r att produktionen av D-vitamin ska stimuleras. D-vitamin tills�tts d�rf�r i mat som l�tta mejeriprodukter och margarin. D-vitamin finns �ven naturligt i olika f�do�mnen som fet fisk och torskleverolja. Solarier Att sola i solarium �r ingen bra metod att f� D-vitamin eftersom f�rh�llandet mellan UVA och UVB �r annorlunda i solarier �n i den naturliga solen. Solarier inneh�ller f�rh�llandevis mer UVA-str�lning, som inte bidrar till D-vitaminproduktionen men d�remot �kar risken f�r hudcancer.

37. DET MARKN�RA OZONET F�r mycket ozon i markskiktet F�r lite ozon i stratosf�ren

38. Att m�ta avst�nd till stj�rnor

39. Att m�ta avst�nd till stj�rnor

40. IINDIVIDUELLA UPPGIFTER L�s igenom sidorna 17 - 31 Besvara fr�gorna 1 - 22 p� sidan 156 � 157 Utdelad hemuppgift

41. IINDIVIDUELLA UPPGIFTER L�s igenom sidorna 17 - 31 Besvara fr�gorna 1 - 22 p� sidan 156 - 157 Arbeta med �Att ta reda p�

42. ATT TA REDA P� Vad heter v�r n�rmaste stj�rna om vi undantar solen? Inom vilka v�gl�ngder finns det synliga ljuset? Vad menas med solvind? Varf�r ser en �ra ut att vara bruten?

43. ATT TA REDA P�(FACIT) Vad heter v�r n�rmaste stj�rna om vi undantar solen? Den n�rmaste stj�rnan (f�rutom solen) �r drygt 4 ljus�r fr�n oss. Det �r Alfa Centauri, som egentligen best�r av tre stj�rnor som roterar runt varandra, tv� st�rre n�ra varandra och en ljussvag en bit bort fr�n dem. Inom vilka v�gl�ngder finns det synliga ljuset? Ljus �r en form av elektromagnetisk str�lning med en v�gl�ngd mellan cirka 390 och 770 nanometer. ("nano" (n) betyder s�ledes 10-9. 1 nm =10-9 meter = 0,000 000 001 meter.) Vad menas med solvind?Solvinden �r en plasmavind som st�ndigt bl�ser ut fr�n solen, rakt genom solsytemet. Solvinden fyller allts� rymden i planetsystemet och utg�r d�rf�r det interplanet�ra mediet. �ven andra stj�rnor har liknande utfl�den, i vissa fall tusentals g�nger starkare, och stj�rnvind �r den allm�nna ben�mningen. Det omr�de som domineras av solvinden kallas heliosf�ren, vilken avgr�nsas ut�t av heliopausen. Varf�r ser en �ra ut att vara bruten?Ljuset bryts n�r det g�r fr�n ett t�tare till ett tunnare medium.