Samh llsl ra
Download
1 / 70

Samhällslära - PowerPoint PPT Presentation


  • 161 Views
  • Uploaded on

Samhällslära. Kurs 1 Staten och individen. Staten. St at eller land Erkänt självständigt kontrollerat område Vad förutsätts för att staten skall fungera? Regelverk som accepteras Regleras genom Lagar Seder och bruk

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Samhällslära' - mali


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Samh llsl ra

Samhällslära

Kurs 1

Staten och individen


Staten
Staten

  • Stat eller land

    • Erkänt självständigt kontrollerat område

  • Vad förutsätts för att staten skall fungera?

    • Regelverk som accepteras

    • Regleras genom

      • Lagar

      • Seder och bruk

        dvs. vi gör så som ärbäst för oss alla = begränsar var och ens rätt, vilket leder till olika uppfattningar om frihet --- kontroll


Statens uppgifter
Statens uppgifter

  • Svara för:

    • Yttre och inre säkerhet och trygghet

    • Lagar och regler

    • Ordning

    • Rätt

    • Statsapparat (förvaltning)

    • Utbildning

    • Social trygghet

    • Kultur

  • Detta utövas på basen av den makt staten har. ”Makt är förmågan att driva genom en åsikt eller ett beslut trots motstånd”


Vem har makten
Vem har makten

  • Offentlig makt

    • Odemokratisk ex.

      • Parti

      • Individ

      • Organisation

    • Demokratisk

      • President

        B) Folkrepresentation

        Enligt principen för folket genom folket


Statsformer

FORM

Monarki

Republik

Kejsardöme

STATSCHEF

Kung, Drottn.

President

Kejsare

Makten hos statschefen är ofta beroende av statsformen

STATSFORMER


Ordkunskap

Folkrepresenta-tion

parlament

riksdag

national-församling

representanthus

förbundsdag

knesset

folkkongress

duma

Regeringschef

statsminister

premiär-

minister

förbunds-

kansler

regeringschef

Ordkunskap


Demokrati diktatur
Demokrati-diktatur

  • DEMOKRATIER

    • medborgarna deltar i styrelsen och skapar reglerna

  • DIKTATURER

    • reglerna ges av andra som styr och medborgarna lyder

  • RÄTTSSTATEN

    • staten :

      • garanterar rättigheter och skyldigheter

      • följer själv lagar och bestämmelser


Demokrati ig r idag
Demokrati igår - idag

ATEN

  • Alla fria män deltog i beslutsfattandet (stadsstater). Direkt demokrati.

    • Inte kvinnor, slavar

  • Skyldighet att sköta statens uppgifter

  • Ostrakism (utvisning av politiskt farliga förekom) och baserade sig på omröstning

  • Ingen åtskillnad mellan maktformerna


VÄSTERLÄNDSK

  • Allmän delaktighet (myndiga) via ombud

  • Skillnad upprätthålls mellan lagstiftande, verkställande och dömande makt

  • Minoriteten finner sig i majoritetens vilja

  • Respekt för minoriteter

  • Friheterna respekteras och det är tillåtet att ifrågasätta

  • Rättstatsprincipen tillämpas


K nnetecken f r totalit ra stater diktaturer
Kännetecken för totalitära stater (diktaturer)

  • Intolerans

    • Avvisning och förföljelse av kritiker och annorlundatänkande

    • Censur och kontroll (friheterna saknas)

    • angiverisystem

  • Likriktning

    • Undervisning

    • Näringsliv

    • Kultur

  • Enpartisystem

    • Förhärligande av makthavarna


Olika s tt f r val av folkrepresentanter
Olika sätt för val av folkrepresentanter

Förutsättning: rösträtt

  • Kan vara begränsad

  • I Finland har man rösträtt från 18 års ålder

  • Majoritetsval

    • Vanligt

    • En persons valkretsar

    • Den som får mest röster väljs

      + stabilt system

      + enkelt och klart

      - inte representativt

      - röster går förlorade

      - tvåpartisystem


  • Folkrep forts
    folkrep forts.

    • Proportionella val

      • Bygger på d´Hondts modell

      • Valkretsen väljer flera representanter

      • Platserna fördelas proportionellt i förhållande tilll totalrösteantalet

        + ger alla möjlighet till representation

        +inga röster förloras

        - ganska invecklat

        - leder till många partier

        - kan medföra politisk instabilitet


    Finlands statsskick
    FINLANDS STATSSKICK

    • PRINCIPER:

    • Suveränitet (oberoende)

      • begränsas av internationell rätt och fördrag samt olika avtal t.ex

        • EU-medlemskapet

        • FN-stadgan

        • Människorättskonventio-

          nen

        • handelsavtal

        • gränsavtal etc.

      • alla dessa inskränker de facto på vår handlingsfrihet, men icke på suveräniteten


    Finlands forts
    FINLANDS forts.

    • Demokrati (västerländsk)

      • enskilda individer garanteras rätt att delta och påverka samhällsutvecklingen

      • medborgarna garanteras grundläggande rättigheter och skyldigheter

      • respekt för minoriteter t.ex. språk, kön, ålder, lyte, övertygelse etc.


    Finlands forts1
    FINLANDS forts.

    • Maktfördelning

      • lagstiftande makt (riksdag)

      • verkställande makt (regering)

      • dömande makt (domstolar)

    • Parlamentarism

      • regeringen skall ha riksdagens förtroende

        (över 50% av riksdagen stöder regeringens förslag)


    Grundlagen
    GRUNDLAGEN

    • Grundlag 2000 (1.3 2000) ersätter de tidigare:

      • RF 1919 (regeringsformen)

      • RO 1928 (riksdagsordningen)

      • Ministeransvarighetslagen 1922

      • Lagen om riksrätt 1922


    Grundlagen forts
    GRUNDLAGEN forts.

    • Grundlagen innehåller bl.a. bestämmelser om :

      • statsskick

      • rättsprinciper

      • grundläggande rättigheter

      • riksdag

      • regering och president samt

      • högsta styrelsen


    Medborgarnas st llning
    MEDBORGARNAS STÄLLNING

    RÄTTIGHETER OCH FRIHETER ENLIGT GRUNDLAGEN

    • Jämlikhet

      • Likhet inför lagen

      • förbud mot särbehandlig

      • barns medinflytande

    • Rätt till liv, frihet, integritet och säkerhet

      • förbud mot kränkning av människovärdet


    R ttigheter och friheter forts
    Rättigheter och friheter forts.

    • Förbud mot retroaktiv tillämpning av strafflagstiftning

    • Rörelsefrihet

      • rätt att fritt välja boningsort

      • rätt att fritt resa in i och ut ur landet

      • utlänning får ej utvisas om kränkning hotar annorstädes

    • Skydd för privatliv, heder och hemfrid

      • inkluderar även brev & telefon

    • Religions- och samvetsfrid

      • rätt att tro eller låta bli

      • får ej kränka annan rättighet


    R ttigheter och friheter forts1
    Rättigheter och friheter forts.

    • Yttrandefrihet och offentlighet

      • förbud mot censur

      • rätt att få del av offentliga handlingar

    • Mötes- och föreningsfrihet

      • rätt att demonstrera

    • Rösträtt

      • berör även utlänningar i kommunalval

    • Rätt till tryggad egendom


    R ttigheter och friheter forts2
    Rättigheter och friheter forts.

    • Kulturell rätt

      • rätt till avgiftsfri grundutbildning

      • rätt att utveckla sig själv

      • kunskapens och konstens frihet

    • Nationalspråkens jämställdhet

      • finska – svenska

      • samers & teckenspråkets behov tryggas

    • Näringsfrihet och rätt till arbete

      • ingen får avskedas utan laga grund


    R ttigheter och friheter forts3
    Rättigheter och friheter forts.

    • Rätt till social trygghet

      • grundläggande försörjning tryggad

      • tryggade samhällstjänster och boende

    • Rätt till sund miljö

    • Rätt till oberoende, smidig och omedelbar prövning av myndigheter och domstol


    Skyldigheter
    SKYLDIGHETER

    • Allmän hörsamhets- och lydnadsplikt

    • Skyldighet att försvara landet eller att bistå på annat sätt

    • Läroplikt

    • Vittnesplikt

    • Skyldighet att åta sig offentliga uppdrag

    • Skyldighet att betala skatt


    Riksdagen
    RIKSDAGEN

    • Statsmakten tillkommer folket

    • Folket företräds av en vald riksdag (representativ demokrati)

    • Riksdagen består av 200 ledamöter

    • Riksdagens uppgifter:

      • stifta lagar

      • bevilja skatt

      • övervaka styrelse och förvaltning

      • besluta om krig, fred och fördrag


    • Mandatperiod 4 år

      • val tredje söndagen i mars

      • nästa val 2007

    • Valen är:

      • allmänna

      • lika

      • hemliga

      • direkta

      • proportionella

    • Landet är indelat i valkretsar (12-18) 15 används och antalet mandat i kretsen beror på befolkningstalet (f.n. 1-32)

    • Vasa län valde senast 17 riksdagsmän


    Kandidatnomine ring
    KANDIDATNOMINE-RING

    • Kandidaterkan ställas upp av:

      • politiska partier

      • valmansföreningar

        • 100 röstberättigade

        • 30 på Åland

    • Valbara:

      • röstberättigade

      • inte vissa tjänstemän och yrkesgrupper

    • Kandidatantal:

      • max samma som mandatantalet

      • dock minst 14


    • Valförbund:

      • kan ingås mellan partier och med valmansföreningar. Behandlas dock som en enhet

    • VALET

    • Röstning sker inom det röstningsområde inom vilket man bor

    • Man röstar på valkretsens kandidater

    • Valnämnd övervakar

    • Förhandsröstning möjlig


    Valet forts
    valet forts.

    • Valresultatet beräknas enligt d´Hondts systemet

      • ”riksdagen blir en miniatyrbild av folket”

    • OBS! Vid räkningen av röster avgör det personliga röstetalet endast rangordningen inom partiet

    • Partiets jämförelsetal avgör vilka som väljs till riksdagen


    Riksdagens arbete
    RIKSDAGENS ARBETE

    • Årliga arbetet inleds 1 februari

      • minst 190 arbetsdagar (i praktiken året runt c. 260d.)

      • i grundlagen kallas riksdagens årliga sammankomst riksmötet

      • riksdagens arbete indelas i vår- och höstsession

    • Plenum tisdagar och fredagar

      • fri talrätt

      • offentligt


    Riksdagen forts
    riksdagen forts.

    • Omröstningar

      • maskinell

      • sedlar

      • uppstigning

    • Plenum leds av talmannen

    • Ärenden bereds av utskott

      • experter o.

      • sakkunniga o.

      • tjänstemän hörs


    Utskotten
    UTSKOTTEN

    • Lagbestämda

      • grundlagsutskottet

      • utrikesutkottet

      • finansutskottet

      • statsutskottet

    • Frivilliga utskott

      • ekonomiutskottet

      • kulturutskottet

      • trafikutskottet

      • försvarsutskottet osv.

    • Stora utskottet

      • ”andra kammare” och ”EU” utsk.


    Riksdagens kontrollmakt
    RIKSDAGENS KONTROLLMAKT

    • riksdagen kan kontrollera och övervaka att regeringen gör det den skall genom :

    • frågor (spörsmål)

      • muntliga (frågetimme)

      • skriftliga

    • upplysningar regeringen ger

    • debatter om aktualiteter

      • vid behandlingen av dessa punkter kan den fria talrätten begränsas


    Riksdagens kontroll forts
    riksdagens kontroll forts.

    • Interpellation

      • förtroendemätare

    • Budgetmotion

    • Åtgärdsmotion

    • Meddelanden av statsministern eller minister

      • förtroendemätare

    • Redogörelser

    • Förtroendefrågor

      • omröstning som uppfattas som förtroendemätare


    Riksdagens kontroll forts1
    riksdagens kontroll forts.

    • Direktiv

    • Statsrevisorer

    • Justitieombudsmannen

    • riksdagsmännen kan även via informella vägar påverka skötseln av rikets angelägenheter

    • plenum är offentliga

    • riksdagens arbetsspråk är finska och svenska

    • folkomröstningar kan hållas



    Obs vid lagstiftning
    OBS! vid lagstiftning

    • Specialutskott hör experter

    • Stora utskottet hörs om:

      • ändringsförslag godkänns i första behandlingen

      • majoriteten så besluter

    • Statsutskottet behandlar budget

    • Andra behandlingen tidigast tre dagar efter första behandlingen

    • Grundlagar godkänns med enkel majoritet och vilar över nyval. Godkänns med 2/3. Kan förklaras brådskande med 5/6 majoritet


    Riksdagen och budgeten
    Riksdagen och budgeten

    • Riksdagen stiftar våra lagar

    • Statens inkomster och utgifter för året är en lag som heter statsförslaget dvs. budgeten

    • Budgeten med tillhörande skattelagar är ettåriga

    • Med budgeten besluter riksdagen om hur våra ekon. villkor kommer att formas

    • Skattelagarna är effektiva styrmedel


    Offentlig finansiering
    Offentlig finansiering

    • Skatternas funktion:

      • finansiera

      • styra

      • utjämna skillnader

    • Skatteformer:

      • 1. Direkta skatter

        • statens inkomst- och förmögenhetsskatt

        • kommunalskatten

        • kyrkoskatten

        • arvs- och gåvoskatten


    Skatter forts
    skatter forts.

    • 2. Indirekta skatter

      • mervärdesskatten (moms)

      • tullar

      • acciser

    • 3. Avgifter av skattenatur

      • socialskyddsavgifter

      • pensionspremier

      • arbetslöshetspremier

  • Statsförslaget (budgeten)

    • Inkomster (4 avdelningar)

      • skatter & motsvarande

      • blandade inkomster


  • Budget forts
    budget forts.

    • Ränte- och dividendinkomster

    • lån

  • Utgifter (huvudtitlar)

    • presidenten

    • riksdagen

    • statsrådet

    • ministerierna

    • statsskulden


  • Regeringen
    REGERINGEN

    • Statsråd-regering

      • max 17+1

      • redbara medborgare (gäller inte riksdag)

      • två juridiskt skolade (slopat)

    • Uppgift:

      • verkställa riksdagens beslut

      • sköta landets styrelse och förvaltning

    • Regeringstyper efter stöd:

      • majoritetsregering

      • minoritetsregering


    Regering forts
    Regering forts.

    • Regering enligt parter:

      • enpartiregering

      • flerpartiregering eller koalitionsregering

      • samlingsregering

    • Bildning:

      • partierna förhandlar om regeringsprogrammet

      • partierna förhandlar om regeringens sammansättning

      • presidenten hör talmannen och meddelar statsministerkandidat


    Regering forts1
    Regering forts.

    • riksdagen röstar om kandidaten som utnämns av presidenten

    • statsministern föreslår ministrar som utnämns av presidenten

  • Ministrarna leder var sitt ministerium (vissa delade)

  • Ministrarna svarar inför riksdagen för sina handlingar

  • Koalitionsregeringar bildas vanligen i länder med många partier (inte alltid så starka)

  • I länder med majoritetsval har man vanligen enpartiregeringar


  • J mf r med tidigare
    Jämför med tidigare

    • Bildning:

      • presidenten förhandlar med riksdagens talman

      • presidenten förhandlar med riksdagsgrupperna

      • presidenten ger någon i uppdrag att komma med ett reg.förslag

      • presidenten kan godkänna ändra eller förkasta förslaget

      • om förslaget godkänns blir bildaren i allmänhet statsminister

      • om förslaget förkastas eller inte ger resultat så ges uppdraget till någon annan


    Presidenten
    PRESIDENTEN

    • Statschef i Finland

    • Innehar den högsta verkställande makten

    • Kompetenskrav: infödd medborgare

    • Mandatperiod : 6 år , möjligt med två perioder

    • Val i Januari, valen ”dubbla” vid behov

    • Kandidater uppställs av riksdagspartier eller valmansföreningar


    Presidenten forts
    presidenten forts.

    • Presidentvalet är ett direkt folkval

    • Presidentens uppgifter:

      • Presidenten och medborgaren

        • utser högsta tjänstemän

        • benådar

        • belöningar

          • titlar

          • utmärkelsetecken

      • Presidenten och riksdagen

        • öppnar och avslutar

        • avger propositioner med reg.

        • stadfäster lagar


    Presidenten forts1
    presidenten forts.

    • Presidenten och statsrådet

      • utser statsminister

      • utser ministrar

      • beviljar avsked

      • utfärdar förordningar med reg.

      • övervakar statsförvaltningen

    • Övrigt

      • utrikespolitik med reg.

      • överbefälhavare

      • kan upplösa riksdag och utlysa nyval

      • Ålandsfrågor

  • Lönen skattefri


  • Eu och dess tillkomst
    EU och dess tillkomst

    • Främsta förespråkare:

      • Altiero Spinelli

      • Jean Monnet

    • Inleddes 1951 med Kol-och stålunionen

    • Kompletterades 1957 med Romfördraget som gav upphov till EEC och Euratom

    • Kompletterades med enhetsakten 1986 och

    • Maastrichtavtalet 1992 som skapade EU


    Eu s utvidgning
    EU:s utvidgning

    • Ursprungsländer var de sex: Tyskland,Frankrike, BeNeLux och Italien

    • Storbritannien och därmed Danmark och Irland tillkom 1972

    • Grekland 1981

    • Spanien och Portugal 1986

    • Finland,Sverige och Österrike 1995

    • Därmed hade världens största handelsmakt skapats: 2004 tillkom


    Tanken bakom eu
    Tanken bakom EU

    • Ett gemensamt agerande är mer effektivt än om länder verkar enskilt

    • Områden där gemensamt agerande anses viktigt är:

      • inre marknad

        • fri rörlighet för kapital,varor,tjänster och arbetstagare

      • gemensam jordbrukspolitik

      • handelspolitik (tullar utåt)

      • social och ekonomisk sammanhållning


    Tanken forts
    tanken forts.

    • monetära unionen

    • utrikes- och säkerhetspolitiken

  • EU:s agerande baserar sig på dess rätt att skapa gemensamma regler och gemensam lagstiftning i de frågor som ansas beröra alla

  • Bryssel är centralort för EU men parlamentet sammanträder även i Strasbourg.

  • Organ finns även lokaliserade i medlemsländerna


  • Hur fungerar eu
    Hur fungerar EU

    Europarådet

    Stats- el. reg.chefer; linjedragning

    Ministerrådet

    Högsta beslutande organ. Representerar medlemsländerna

    Kommissionen

    EU:s ”regering”. Ger förslag och verkställer

    Parlamentet

    Åsiktsforum. Ger utlåtanden och godkänner kommissionen

    http://europa.eu.int/comm/commission_barroso/index_sv.htm


    Eu besluts giltighet
    EU besluts giltighet

    • Förordningar

      • Övernationella bestämmelser som alla måste följa

    • Direktiv

      • Anvisningar som har bindande mål. Nationella beslut om hur.

    • Beslut

      • Bindande för parter i enskild fråga

    • Rekommendation

      • Riktlinje för hur man kan tänka sig


    Eu domstolen
    EU - domstolen

    • Egentligen EG-domstol med domsrätt i ekonomiska frågor

      • Finns i Luxemburg

      • Domare från alla medlemsländer

    • Beslutanderätt bl.a. i:

      • Tolkningar om EU-avtal

      • Tvister mellan medlemsländer

      • Tvister med medborgare

    • Domarna är prejudicerande


    Kommunerna
    KOMMUNERNA

    • Kommunallagen från 1.1 95

    • 416 kommuner av vilka 113 kallar sig städer (2007)

      • 44 tvåspråkiga

      • 19 svenskspråkiga

    • Medlemmar i kommunen är:

      • mantalsskrivna

      • yrkes- eller affärsidkare

      • de som äger fast egendom

      • samfund med hemort

    • Kommunens uppgifter:

      • lagstadgade (hälsovård, skola)

      • frivilliga (teater, idrott)


    Kommunen forts
    kommunen forts.

    • Kommunen får inte ägna sig åt verksamhet som:

      • gynnar enskild

      • gynnar parti eller grupp

      • görs i vinstsyfte

    • Största kommunen är H:fors

      • 560 905 invånare

    • Minsta kommunen Sottunga

      • 127 invånare

    • Svenskaste är Hammarland

      • 96 % svenskar



    Kommunens ekonomi
    Kommunens ekonomi

    • Kommunens verksamhet medför utgifter och de ökar då skyldigheterna blir flera.

    • Kostnaderna täcks av:

      • skatter

      • bidrag från staten

      • avgifter

      • lån

    • Inkomsterna varierar beroende på

      • servicenivå

      • invånarnas välstånd


    • Kommunen har beskattningsrätt Skatteprocenten anges i skattören

    • Om skattöret är 17,5 betyder det att man för varje beskattningsbar euro betalar 17,5 cent i skatt

    • Kommunalskatten är proportionell.

    • Kommunalskatten bestämms av varje kommun och varierar mella 16-21 cent

      • nu (2007) är högsta 21 och lägsta 16.0


    Kommunmedlemmarnas m jlighet att p verka
    Kommunmedlemmarnas möjlighet att påverka skattören

    • Påverkningsmöjligheter

      Formella:

      • Rösta

      • Kandidera

      • Medlemskap i organ

      • Anmärkningsrätt

      • Rätt att göra rättelseyrkande

      • Besvärsrätt

      • Initiativrätt


    Informella: skattören

    • Kontakt med tjänstemän

    • Kontakt med förtroendevalda

    • Påtryckning med hjälp av föreningar och organisationer

    • Massmedieinslag

      • Insändare

      • Program och artiklar

    • Protestlistor

    • Strejker

    • Stadsdelsgrupper och byråd


    Befolkningen
    Befolkningen skattören

    • Några fakta:

    • 5 milj. invånare

    • 15 invånare/km

      • Lappland 2/km

      • Nyland 114/km

    • Befolkningsstrukturen ojämn

      • unga få c. 63.000 per årskulle

      • åldringar många och ökar

      • totalbefolkningen kommer att minska en bit in på 2000-talet


    Befolkning forts
    befolkning forts. skattören

    • Problem:

      • åldringsvården

      • pensionerna

      • fördelningspolitiken

      • arbetskraft

    • Näringsstrukturen

      • stora förändringar 1950-90

        • tätorter

        • service

        • socialpolitik


    ÅLAND skattören

    • Landskap i Finland

    • Självstyrande

      • egen beslutande- och lagstiftningsrätt

      • i gemensamma frågor som myntväsende och utrikespolitik gäller finska bestämmelser

    • Demilitariserat

      • inga försvarsanläggningar eller militär personal, ingen värnplikt


    Land forts
    Åland forts skattören

    • Lagting = folkrepresentation

      • 30 medlemmar valda för 4 år

      • talman= ordförande

      • rösträtten förutsätter hembygdsrätt

      • presidenten kan i vissa fall inlämna veto mot landskapslagarna

      • parlamentarism

    • Landskapsstyrelsen = regering

      • lantråd = ordförande

      • 5 eller 7 medlemmar


    Land forts1
    Åland forts. skattören

    • Staten representeras av en landshövding

    • Ålandsdelegationen sakkunnigorgan i angelägenheter mellan riket och landskapet

    • Åland väljer en riksdagsman

    • Särdrag

      • budgetmakt

      • hembygdsrätt

      • enspråkighet