syror och baser n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
SYROR OCH BASER PowerPoint Presentation
Download Presentation
SYROR OCH BASER

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 42

SYROR OCH BASER - PowerPoint PPT Presentation


  • 733 Views
  • Uploaded on

SYROR OCH BASER. SURA OCH BASISKA LÖSNINGAR. En lösning är klar och genomskinlig. Partiklarna håller sig svävande i den (t.ex. te, saltvatten, sockervatten). Lösningar kan ibland innehålla vätejoner ( H + ) och/eller hydroxidjoner ( OH - ). Sura lösningar har ett överskott av vätejoner

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'SYROR OCH BASER' - luke


Download Now An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
sura och basiska l sningar
SURA OCH BASISKA LÖSNINGAR
  • En lösning är klar och genomskinlig. Partiklarna håller sig svävande i den (t.ex. te, saltvatten, sockervatten).
  • Lösningar kan ibland innehålla vätejoner (H+) och/eller hydroxidjoner (OH-).
  • Sura lösningar har ett överskott av vätejoner
  • Neutrala lösningar har en balans mellan vätejoner och hydroxidjoner
  • Basiska lösningar har ett överskott av hydroxidjoner
vad r en syra
VAD ÄR EN SYRA?

SYROR

  • Alla syror har minst en väteatom
  • Många syror är fasta ämnen som lätt löser sig i vatten.
  • I en vattenlösning lossnar väte lätt från syramolekylen. Samtidigt förlorar vätet en elektron och blir en vätejon, H+.
  • Det är de fria vätejonerna som ger syrorna deras sura egenskaper.
  • Syror är en grupp ämnen med stor betydelse för kroppen, i maten och i industrin.
  • Syror smakar surt
  • Syror har ett pH-värde under sju
  • Syror är frätande
baser
BASER

bas + H2O → bas + H+ + OH-

Ex:

NH3 + H20 → NH4+ + OH-

  • Motsatsen till syror (och lika viktiga).
  • Baser tar upp vätejoner (till skillnad från syror som lämnar ifrån sig vätejoner)
  • Har ett pH-värde över 7
  • Alla baser är frätande
  • Alla vattenlösningar av baser innehåller hydroxidjoner (OH- )
  • En stark bas avger många hydroxidjoner i en vattenlösning
  • När de löses i vatten får man en basisk lösning, lut.
indikatorer
INDIKATORER
  • Indikator – Ett ämne vars färg påverkas av sura eller basiska lösningar.
  • Kan användas för att ta reda på om en lösning är sur, basisk eller neutral.
  • Ofta en vätska med något färgämne.
  • Droppas i lösningen och färgen avläses.

Exempel:

  • Lackmus
  • Fenolftalein
  • BTB (gul surt, blå basiskt, grön neutralt)
  • Blåbärssaft, te m.m.
ph v rde
pH-VÄRDE

Neutrala lösningar

  • En neutral lösning är varken sur eller basisk.
  • Man kan få en neutral lösning genom att blanda lämpliga mängder av sura och basiska lösningar.
  • pH-värde – mått på hur sur eller basisk en lösning är

Sur lösning: pH < 7Basisk lösning: pH > 7Neutral lösning: pH = 7

best mning av ph v rde
BESTÄMNING AV pH-VÄRDE

pH-meterElektroniskt instrument. Har två elektroder som doppas i lösningen. Läser av på skala.

Universalindikator-papperDroppar lösningen på pappret. Färgen avläses mot indikatorns förpackning.

sura och basiska l sningar1
SURA OCH BASISKA LÖSNINGAR
  • En lösning är klar och genomskinlig. Partiklarna håller sig svävande i den (t.ex. te, saltvatten, sockervatten).
  • Lösningar kan ibland innehålla vätejoner (H+) och/eller hydroxidjoner (OH-).
  • Sura lösningar har ett överskott av vätejoner
  • Neutrala lösningar har en balans mellan vätejoner och hydroxidjoner
  • Basiska lösningar har ett överskott av hydroxidjoner
vad r en syra1
VAD ÄR EN SYRA?

SYROR

  • Alla syror har minst en väteatom
  • Många syror är fasta ämnen som lätt löser sig i vatten.
  • I en vattenlösning lossnar väte lätt från syramolekylen. Samtidigt förlorar vätet en elektron och blir en vätejon, H+.
  • Det är de fria vätejonerna som ger syrorna deras sura egenskaper.
  • Syror är en grupp ämnen med stor betydelse för kroppen, i maten och i industrin.
  • Syror smakar surt
  • Syror har ett pH-värde under sju
  • Syror är frätande
starka och svaga syror
STARKA OCH SVAGA SYROR

En syras styrka beror på hur många av syramolekylerna som avger sina vätejoner när man löser syran i vatten.

Svaga syror

  • T.ex. vinsyra, citronsyra och ättiksyra
  • Används t.ex. för att smaksätta och öka hållbarhet på sylt och saft.

Starka syror

  • I en stark syra frigör nästan alla syramolekyler vätejoner
  • T.ex. saltsyra, svavelsyra och salpetersyra
  • Starkt sura och mycket frätande på hud och kläder
koncentrerade och utsp dda syror
KONCENTRERADE OCH UTSPÄDDA SYROR

Koncentrerad syra

  • mycket syra löses i lite vatten

Utspädd syra

  • Lite syra löses i mycket vatten
  • OBS! Både starka och svaga syror kan vara koncentrerade eller utspädda
siv regeln
SIV-REGELN
  • Vid spädning av syra kan kraftig värmeutveckling ske
  • Hälls vatten i syran kan temperaturen bli hög → vattnet kokar → syrastänk
  • Använd SIV-regeln – häll syran i vattnet

SIV – Syra IVatten

saltsyra hcl vattenl sning
SALTSYRA, HCl (vattenlösning)
  • Stark syra, består av väte och klor.
  • Är egentligen en vattenlösning av gasen väteklorid
  • Väteklorid (HCl, gas)
    • giftig, färglös, stickande lukt.
    • Starkt slemhinneretande – löser sig i slemhinnornas fuktighet under bildning av saltsyra.

Om vätgas brinner i klor förenas ämnena till väteklorid (gas):

Väte + klor → vätekloridH2 + Cl2 → 2 HCl

saltsyra forts
SALTSYRA forts.

När väteklorid leds ner i vatten löser den sig och varje vätekloridmolekyl uppdelas i en vätejon och en kloridjon.

HCl → H+ + Cl-

Väteklorid löser sig lätt i vatten → saltsyra

HCl (gas) + H2O → H3O+ + Cl-

saltsyra forts1
SALTSYRA forts.

Koncentrerad saltsyra

  • Färglös, starkt frätande
  • Bildas vit rök (små droppar saltsyra) när man öppnar en flaska → stickande lukt, frätande på näsans slemhinnor

Utspädd saltsyra

  • Mindre frätande
  • Luktlös
  • Finns i magsaften
  • Tillverkning av mineralfoder, läkemedel, färgämnen, framställning av klor och väte, tvätta bort kalkbeläggning på husfasader, rengöra metaller från oxidbeläggning

Kemisk formel: HCl

svavelsyra h 2 so 4
SVAVELSYRA H2SO4
  • Tjock, ganska trögflytande (hög viskositet)
  • Starkt frätande
  • Färglös och luktlös
  • SIV-regeln extra viktig
  • Stor förmåga att suga åt sig vatten ur andra ämnen → kan användas för att ”torka” luft och andra gaser
  • Ämnen med kol och vatten (t.ex. huden, tyg, trä) förkolnas om de kommer i kontakt med koncentrerad svavelsyra

Kemisk formel: H2SO4

svavelsyra h 2 so 41
SVAVELSYRA H2SO4

Användning

  • Mycket viktig, används vid framställning av många andra kemikalier
  • Tillverkning av gödselmedel, färgämnen och sprängämnen.
  • Borttagning av oxidbeläggningar på metaller och som syra i bilbatterier (leder ström bra)

Svavelsyrans joner

  • När syran löses i vatten delar molekylen upp sig i tre joner – två vätejoner och en sulfatjon (1 svavelatom och 4 syreatomer)

H2SO4 → 2H+ + SO42-

salpetersyra hno 3
Salpetersyra, HNO3

Egenskaper

  • Starkt frätande
  • Stickande lukt
  • Koncentrerad: flyktig, färglös
  • Gulfärgad vid starkt ljus → förvaras i mörka flaskor
  • Löser de flesta metaller under utveckling av nitrösa gaser (kväveoxider) – Giftiga!

Användning

  • Framställning av nitroglycerin (hjärtmedicin)
  • Framställning av gödselmedel, sprängämnen
salpetersyra hno 31
Salpetersyra, HNO3

Salpetersyrans joner

  • Vid spädning med vatten delar salpetersyramolekylen upp sig i en vätejon och en nitratjon.
  • Nitratjonen består av en kväveatom och tre syreatomer.

HNO3 → H+ + NO3-

kolsyra h 2 co 3
KOlsyra, H2CO3
  • Svag syra
  • Bildas när koldioxid under högt tryck tillsätts i vatten.

CO2 + H2O → H2CO3

  •  Ingår i läsk och mineralvatten.

Kolsyrans joner

  • Vid spädning med vatten delar kolsyramolekylen upp sig i två vätejoner och en karbonatjon.
  • Karbonatjonen består av en en kolatom och tre syreatomer.

H2CO3 → 2 H+ + CO32-

baser2
BASER
  • Motsatsen till syror (och lika viktiga).
  • Baser tar upp vätejoner (till skillnad från syror som lämnar ifrån sig vätejoner)
  • Har ett pH-värde över 7
  • Alla baser är frätande och de flesta innehåller en OH-grupp
  • Alla vattenlösningar av baser innehåller hydroxidjoner (OH- )
  • En stark bas avger många hydroxidjoner i en vattenlösning
  • När de löses i vatten får man en basisk lösning, lut.

bas + H2O → bas + H+ + OH-

baser egenskaper anv ndning
BASER – egenskaper & användning
  • Inte så vanliga i naturen eller maten
  • Finns mest i tvål och rengöringsmedel i hemmet
  • De flesta är fasta ämnen
  • Smakar bittert
  • Känns hala mellan fingrarna (OH- reagerar med det naturliga hudfettet och omvandlar det till tvål)
  • Motverkar det sura (Samarin, Novalucol, bikarbonat, kalk)
  • Ingår i rengöringsmedel (t.ex. tvål och såpa), luta fisk, göra murbruk och glas och för att bli av med halsbränna.
basers uppbyggnad
BASERS UPPBYGGNAD
  • Hydroxidjonen är en negativ jon, OH-
  • Baser tar upp vätejoner
  • När hydroxidjoner tar upp vätejoner bildas vatten
starka och svaga baser
STARKA OCH SVAGA BASER

En stark bas avger många hydroxidjoner i en vattenlösning

En svag bas avger få hydroxidjoner i en vattenlösning

natriumhydroxid naoh
NATRIUMHYDROXID, NaOH
  • Kallas även kaustiksoda
  • Vitt, fast ämne, starkt frätande
  • Starkt basiskt
  • Vid lösning i vatten får man en lösning som heter natronlut (starkt frätande)
  • Lösningar känns hala på fingrarna

Framställning

  • Industriellt av natriumklorid (koksalt)

Användning

  • tillverkning av salt, tvål och pappersmassa
  • lösa proppar av fett och matrester
  • avlägsna gammal målarfärg
  • rengöringsmedel
kaliumhydroxid koh
KALIUMHYDROXID, KOH
  • Vitt, fast ämne
  • Används till framställning av såpa
  • Vid lösning i vatten bildas kalilut → starkt frätande
  • Finns i alkaliska batterier och bränsleceller

Kaliums reaktion med vatten:

2 K + 2 H2O → 2 K++ 2 OH-+ H2

kalciumhydroxid ca oh 2
KALCIUMHYDROXID, Ca(OH)2
  • Vitt, fast ämne
  • Formeln Ca(OH)2läses ”Ca, OH taget två gånger”.
  • Vid lösning i vatten bildas kalkvatten → kan användas för att påvisa koldioxid (grumlas)
  • Luta fisk (vatten + soda + kalciumhydroxid)
natriumkarbonat
NATRIUMKARBONAT
  • Kallas även soda
  • Blir basisk då den löses i vatten
  • Smutslösande

Framställning

  • Ur koksalt, koldioxid och ammoniak

Användning

  • Tvättmedel
  • Gör ”hårt” vatten (rikt på vissa kalksalter) till ”mjukt” → bättre tvättförmåga
  • Glastillverkning – blandas med salt → sänker smältpunkten
  • I snus för att fräta på tandköttet → nikotinet tas lättare upp i blodet
ammoniak nh 3
AMMONIAK, NH3
  • Lätt, färglös gas
  • Stickande lukt
  • Starkt slemhinneretande – irritation av ögon och andningsvägar (spola rikligt med vatten)
  • Ytterst lättlöslig i vatten

Användning

  • Efter svavelsyra är ammoniak världens mest producerade industrikemikalie.
  • Fettlösande → rengöringsmedel
  • Framställning av salpetersyra, gödsel, plaster, sprängämnen och vid tillverkning av salpetersyra

NH3 + H2O → NH4+ + OH-

sura oxider
SURA OXIDER
  • Oxid – det ämne som bildas när syre slår ihop sig med ett annat grundämne.
  • Oxider kan ha olika egenskaper (aggregationstillstånd, löslighet i vatten, sur eller basisk).

Sura OXider

  • En oxid som ger en sur lösning då den löses i vatten kallas sur oxid
  • Som regel gasformiga
  • Löser sig ganska lätt i vatten
basiska oxider
BASISKA OXIDER
  • En oxid som ger en basisk lösning då den löses i vatten kallas basisk oxid.
  • De flesta metalloxider är basiska, fasta ämnen och svårlösliga i vatten.
  • Ex:

Magnesiumoxid + vatten → magnesiumhydroxid

MgO + H2O → Mg(OH)2

  •  Basiska metalloxider används vid t.ex. halsbränna eller sur mage → löser sig i magsaften och håller pH på rätt nivå.
f rsurning
FÖRSURNING
  • Olja från värmepannor och dieselmotorer innehåller svavel. Vid förbränning bildas bl.a. svaveldioxid.
  • Svaveldioxid + luftens syre → svavelsyrlighet och svavelsyra.
  • Dessa syror ger försurning av nederbörden tillsammans med kväveoxider.

Sur nederbörd

  • Tungmetaller löses ut i marken → giftiga ämnen bildas → växter tar skada.
  • Andra metaller (t.ex. aluminium) löses ut → finfördelat slam bildas i sjöar → påverkar fiskars gälar → dör av syrebrist.
  • Fräter på metaller (t.ex. järn, koppar, zink) och vissa byggnadsmaterial (t.ex. kalksten, marmor).

Kalkning

  • Sprider ett basiskt ämne, t.ex. kalkmjöl (krossat kalciumkarbonat). Måste ske hela tiden.
elektrisk ledningsf rm ga
ELEKTRISK LEDNINGSFÖRMÅGA
  • Metaller leder ström – det finns rörliga elektroner som kan förflytta sig mellan atomerna.
  • Om en vätska innehåller joner kan den leda elektricitet – jonerna bär elektriciteten
  • Destillerat vatten leder inte ström, då den består av molekyler (som är elektriskt neutrala)
  • Sura och basiska lösningar innehåller joner → elektriskt ledande