Bildserie i samband med föreläsning i Linköping

1. Bildserie i samband med föreläsning i Linköping 2004-04-21 Irene och Mikael

2. Presentation • Mikael Blom och Irene Eliasson förvaltningsledning Grums kommun • Tel: vxl 0555-42000 • E-mail: mikael.blom@grums.se • E-mail: irene.eliasson@grums.se

3. Syfte med presentationen • Ge er en information om vårt utvecklingsarbete vad avser ledarskap och kvalitetsarbete IE

4. Bakgrund • Ett bra kvalitetsarbete kräver en väl fungerande ledningsorganisation MB

5. Trender inom skolan Inom skolan ogillar man ofta: • Ledare • Konflikter • Ledning/styrning • Att bli behandlad som ett kollektiv • Individuella löner • Läroplanen • Politiker IE

6. Trender inom skolan Inom skolan gillar man: • Ordning och reda • Att få göra som jag vill • Att få motarbeta beslut jag ej gillar • Tradition och igenkännande • Mätbara faktakunskaper • Kursplaner som inte ändras MB

7. Viktigaste egenskaper för framtiden • Framtidstro • Mångsidighet/flexibilitet • Kommunikationsförmåga • Samarbetsförmåga • Självförtroende/tillit • Vilja IE

8. Vad krävs för att skolan skall kunna utvecklas enligt läroplanen? • En ny ledningsstruktur • En acceptans av ledning och ledare • Att förändring kan utvecklas i alla nivåer • Att varje anställd är proffs inom sitt område • Att alla betraktas som lika värda • Att individen blir sedd och får synas • Att individuella insatser belönas • Att konflikter ses som naturligt och ej farligt • Att det livslånga lärandet sätts i centrum MB

9. Hierarki Lyda order Chefen expert Göra Formen viktig Undvik risker Individualism Chefsfokuserat Kontroll Lokalt Chefskap Samarbete Initiativkraft Chefen coach Delegera Resultatet Ta risker-växa Teamarbete Medarbetarfokuserat Delaktighet Globalisering Ledarskap Ledarskapet DÅ och NU IE

10. HUR SER DITT LEDARSKAP UT?

11. Den goda arbetsplatsen • Gemensamma mål där man vågar ställa krav på varandra • Respekt för människor i organisationen • Delaktighet är nyckel till att minska stress och utbrändhet alla arbetar tillsammans • Olika sorters kompetens värderas och tillvaratas • Där ledarskapet sätts i fokus • Där utbildning och livslångt lärande är en självklarhet MB

12. Ökad trygghet Olika kompetenser Roligare att vara flera Bredare infallsvinklar Överlevnad Föredöme Arbetsmiljö Ökad kompetens Mindre sårbart Arbetsuppgifter fördelas Större måluppfyllelse Varför arbetslag ? IE

13. Arbetslagsledare skall • sätta eleven i centrum (elevfokus) • tydliggöra rollen i arbetslaget • leda och delta i möten • samordna pedagogisk planering (schema och lokalutnyttjande) • ha förståelse för gruppdynamik/grupprocesser/konflikthantering • tillgodose elev-/vårdnadshavarinflytande i arbetslaget • samordna och etablera kontakter(internt/externt) • inspirera till ämnesövergripande teman (kärnämne/karaktärsämne) MB

14. Syfte: Ledningsgrupp • Att skapa förutsättningar för alla chefer i organisationen att kunna utföra sitt jobb i ett strategiskt och operativt perspektiv. IE

15. Policy för ledningsgrupp • ”VI-känsla” • Lyft blicken och se till förvaltningens bästa i stället för att bevaka revir. • När beslut är fattade gäller det att kunna stå upp för dem inför alla. Kan man inte leva med fattade beslut bör man tänka över sitt val som chef. • Konflikt inom gruppen: Kyl ned diskussionen, be om fakta och lös problemet. MB

16. Vilka frågor/ärenden skall behandlas i gruppen? • Målsättningsdiskussioner • Frågor på längre sikt och av strategisk och organisatorisk karaktär. • Övergripande frågor som kräver samordning IE

17. Bensträckare 5 minuter

18. Skolverkets indikatorverktyg BRUK Kort introduktion av Grums BRUK:smodells ”rötter”.

19. En idéskrift som anger riktningen men inte lösningarna. • BRUK • För kvalitetsarbete i • skola och förskola Indikatorer Ett indikatormaterial Skolverkets indikatorverktyg BRUK Består av:

20. Skolverkets indikatorverktyg BRUK Förskolan Grundskolan Gymnasiet Utvärderingskriterier F Indikatorer F Utvärderingskriterier LMH Indikatorer LMH Utvärderingskriterier G Indikatorer G

21. Uppfyller nationella mål Svarar mot nationella krav och riktlinjer Uppfyller andra mål och riktlinjer som är förenliga med de nationella t ex. skolplan Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån givna förutsättningar Vad är kvalitet? Skolverkets definition Kvalitet inom förskola och skola är en samlings- beteckning för hur väl verksamheten:

22. BBedömning RReflektion UUtveckling KKvalitet Skolverkets indikatorverktyg omfattar följande delar

23. BRUK:s verksamhetsindelning under året Kvalitetsredovisning Utvärdering Målformulering Genomförande

24. HUR GJORDE VI?

25. Personalens åsikter Gamla modellen Vilka hinder finns? Vilka metoder finns? Vi började med att inventera och analysera

26. Från utkast till färdig modell – utvecklingstid 2 år.

27. Kvalitetsredovisningsmodellen ger: • Ett ”bokslut” över verksamhetsåret • En startpunkt för utvecklingsarbetet • En digital faktabas med alla data • Ett underlag för utvecklingsdiskussionen mellan arbetslag och ledning • En prioritering i angelägenhetsgrad • En möjlighet för en fortlöpande analysprocess

28. GRUMSmodellen är: ENKEL - textmassan hålls nere TYDLIG - konsekvent uppbyggnad ÖVERSKÅDLIG • tabeller, diagram • analyserande frågor TILLGÄNGLIG - webbaserade data

29. Kvalitetsredovisning kommun Åtgärder APT Utveckling APT Kvalitetsredovisning Nya mål Ny arbetsplan Utvärdering Arbetslag Läsåret Målformulering Arbetsplan Analys Utvärdering arbetslag Kvalitetsredovisning Arbetslag APT APT APT APT Kvalitetsredovisning kommun APT Arbetsplatsträffar Kvalitetsprocessen i Grumsmodellen

30. Redo visning Detaljredovisning Arbetsgången Kommun Översikt Alla data ”ärvs” från tidigare nivå. De ligger kvar i en databas. Förvaltning Sammanställning Skolområde Arbetslaget

31. Inrapportering SIRIS Förvaltning Område Skolenhet Förskolenhet Webbaserat arkiv En utvärderingsmodell förhelaskolförvaltningen

32. Informationsdatabasen Skol- och barnomsorgsnämnd Förvaltning Område Skolenhet Förskolenhet Skolinfo Alla medarbetare når all information

33. Grumsmodellen en24 timmarsmodell Här når man alla redovisningar från valfri uppkopplad dator På valfri plats och på valfri tid En kvalitetsredovisningsmodell i tiden

34. Arbetslagens material sammanställs i: Tabellöversikter Diagram Analyser Dessa bildar underlag för kommunredovisningen Arbetslagens redovisningar sammanställs på områdesnivå och förvaltningsnivå

35. Maj Ledningsgruppens analys av KR April Förbereder KR till Skolverket Initierar KR utskick Februari Oktober Initierar enkätutskick KR-individdel Augusti Planering för APT (arbetsplatsträffar) Läsår Skolledaren i kvalitetsprocessen

36. Redovisningsprocessen i Grums Redovisning för tjänstemän och folkvalda Ledningsgrupp Utvecklingsprocessen, Redovisning av resultat KR Skol och barnomsorgsnämnd Utvecklingsprocessen, Redovisning av resultat KR Kommunfullmäktige Inriktning KR, Redovisning av resultat KR Tillkommer redovisning i Skolutvecklingsgrupp, SAMO-grupper, Skolledargrupp. Resultatet läggs ut på den digitala plattformen för personal och föräldrar/elever.

37. Vinster med Grums BRUK:smodell Modellen har tagits fram inom förvaltningen. Processen är kartlagd från verksamheten. Skräddarsydd till kommunens behov. Modellen fick en enkel men kraftfull datahantering. Ingen utbildningsinsats har behövts. (Endast info) Kunskap genereras och stannar inom verksamheten. Personalen har varit delaktig i utvecklingsprocessen. Ingen tjänstemannaprodukt som sammanställning.

38. Gruppdiskussion • Hur arbetar ni med kvalitetsarbetet? • Hur använder ni kvalitetsarbetet som utvecklingsinstrument? • Hur får ni personalen att engagera sig i kvalitetsarbetet?

39. Tack för er inbjudan och engagemnag