1 / 14

Fiskslam från problem till möjlighet

Fiskslam från problem till möjlighet. - Resultat från provrötning och näringsåterföring. Varför detta projekt?. Viktig att värna om Östersjön! Vi behöver fler lokala substrat att göra fordonsgas (biogas) av för att ersätta fossila bränslen och bli netto fossilbränslefria till år 2030.

janus
Download Presentation

Fiskslam från problem till möjlighet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring

  2. Varför detta projekt? • Viktig att värna om Östersjön! • Vi behöver fler lokala substrat att göra fordonsgas (biogas) av för att ersätta fossila bränslen och bli netto fossilbränslefria till år 2030. • Kretsloppstänkande där värdefulla näringsämnen kan återanvändas till växande gröda (fosfor).

  3. Organisationer som deltagit i arbetet • Västerviks kommun • Kalmar Biogas AB • Linnéuniversitetet • Västervik Biogas AB • Västervik Miljö & Energi AB • Linköpings Universitet • Biototal AB • Eurofins AB • Tekniska Verken i Linköping AB / Svensk Biogas AB • SweDan Seafood AB

  4. Substrat • Fiskslam (flotationsslam) som uppstår efter sköljning av skarpsill inför infrysning. Jämförelser med Avloppsslam Nötflytgödsel

  5. Genomförda aktiviteter • Provrötning i lab • Analys av skarpsillens innehåll av organiska miljögifter • Byggande och drifttagning av fiskslamledning • Rötning av fiskslam i fullskala under försöksperiod • Processoptimering av rötningen • Analyser där rötat fiskslam jämförs med avloppsslam och nötflytgödsel • Jämförelser med relevanta gräns- och riktvärden • Provodlingar gödslade med fiskslam, avloppsslam och nötflytgödsel • Analys av växternas upptag av miljögifter • Utvärdering av det rötade fiskslammets värde som biogödsel

  6. Provrötning i lab • Med resurser från Linnéuniversitet samt Kalmar Biogas AB kunde fiskslammets kapacitet som substrat för biogasproduktion bekräftas i enlighet med tidigare tester hos Tekniska Verken i Linköping AB. • Slutsatsen var att fiskslammet förväntades ge nästan samma eller något lägre gasutbyte än vanligt avloppsslam • Med dessa resultat kunde vi gå vidare och planera rötning i fullskala

  7. Organiska miljögifter • Med hänsyn till att skarpsill är en fet Östersjöfisk och att fettlösliga organiska miljögifter (dioxin och PCB) kan förväntas anrikas i sillen, ville vi kontrollera halten miljögifter, för att undvika obehagliga överraskningar längre fram i projektet. • Resultatet var tydligt: Klart under gällande riktvärden för att använda fisken till livsmedel.

  8. Fiskslamledning • En nödvändighet för att klara av att genomföra testerna med rötning av fiskslam i fullskada. • Fiskslammet är före rötning starkt illaluktande • Ledningen samförlades med andra ledningar vilket reducerade kostnaden väsentligt • Ledningen fungerar bra!

  9. Rötning av fiskslam i fullskala och processoptimering • Har genomförts sedan sommaren 2012 • Inledande problem med sand i slammet och gasläckage • Rötningen har sedan dess fungerat bra • Processoptimeringen har påvisat viss brist på spårämnen • Bristen på spårämnen kan klaras genom tillsatser • Vore lämpligt att blanda fiskslammet med annat substrat

  10. Analyser och jämförelser • Rötat fiskslam är analyserat med avseende på metaller, organiska miljögifter och läkemedelsrester. • Jämförelser har gjorts med avloppsslam samt nötflytgödsel. • Relevanta gräns- och riktvärden har använts som referenser. • Resultaten visar att rötat fiskslam inte innehåller några olämpliga halter av vare sig metaller, organiska miljögifter eller läkemedelsrester. • Rötat fiskslam är på flera sätt ett utmärkt gödningsmedel.

  11. Provodlingar av vall gödslade med rötat fiskslam, avloppsslam och nötflytgödsel • Syfte: Att klarlägga att inte den växande grödan tar upp några miljögifter. • Resultat: Grödan tar inte upp några organiska miljögifter. • Anmärkning: För små provodlingar för att vetenskapligt fastställa resulaten, men tendensen är tydlig.

  12. Utvärdering av fiskslammets värde som biogödsel • Rötat fiskslam är ett utmärkt gödningsmedel. • Om det rötade fiskslammet dessutom indunstas till högre TS-halt, kan värdet och därmed möjligt transportavstånd ökas väsentligt.

  13. Utvecklingsmöjligheter • Det är angeläget att fortsätta de lyckade försöken, men nu med mer fiskslam, hel skarpsill eller annan fisk. • Fortsatta försök kan visa potentalen att ta upp stora mängder N och P från Östersjön, samtidigt som ansenliga mängder producerad biogas ersätter fossil bensin och diesel. Den tredje miljönyttan är en utmärkt biogödsel som ersätter konstgödsel och därmed värnar bristande råvarutillgång på P. • Det finns stora vinster med att ta fram en lämplig teknik för indunstning av rötrester med låg TS-halt såsom fiskslam. • Trålning av skarpsill är en kostnadseffektiv metod. • Ledig kapacitet finns för rötning och uppgradering i fortsatta försök i Västervik. • Berörda myndigheter och organisationer bör delta i forsatta försök.

  14. Tack för ert intresse! • Rickard Wester • Kvalitets- och miljöansvarig • Västervik Miljö & Energi AB • 0490 – 25 70 61 • rickard.wester@vastervik.se

More Related