Presentation av Regionförbundets utvecklingsområden 11/6 2014

1. Presentation av Regionförbundets utvecklingsområden 11/6 2014

2. Vad är eHälsa och varför eHälsa? Samlingsnamnet på insatser, verktyg och processer i socialtjänst och vård som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle, Strategi Nationell eHälsa (2006) Mål: skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare. Syfte Öka invånarnas insyn, delaktighet och tillgänglighet till socialtjänsten Ge medarbetarna tillgång till säker och relevant information i det dagliga arbetet Ge beslutsfattare ett heltäckande, aktuellt och pålitligt underlag för styrning, uppföljning och löpande förbättringsarbete Effektivisera verksamheten Skapa bättre förutsättningar för forskning och utveckling av nya metoder och rutiner Källa: Överenskommelsen Evidensbaserad praktik 2013

3. Vad är eHälsa och varför eHälsa? Dessutom: Förväntningarna ökar och teknikvanan ökar! Individen vill komma åt information om utbud, kunna ansöka och ställa frågor Individen vill komma åt information om sig själv eller sin anhörige (dokumentation, journaler mm) Digitala hjälpmedel av olika slag

4. Äldre Bättre liv för sjuka äldre

5. SSkillnader i vård och omsorg Nationell kartläggning av vård och omsorg sedan 2008 Komma ifrån ”fritt valt arbete” och eget tyckande Arbeta strukturerat och systematiskt utifrån vårdtagarens behov Skillnader i vård och omsorg

6. Vad görs nationellt? Sedan 2010 Bättre liv för sjuka äldre • Förebyggande omsorg och vård • God vård vid livets slut • God vård vid demens • God läkemedelshantering för äldre • Sammanhållen vård och omsorg • - Undvikbar slutenvård - Undvikbar återinläggning inom 30 dagar Vad görs nationellt?

7. Vad gör kommun och landsting? • Inför olika kvalitetsregister för ökat systematiskt arbetssätt – mer jämlik vård och omsorg • Mäta för att veta – systematiskt förbättringsarbete • Strukturerad och systematisk vård och omsorg för personer med demenssjukdom • Se över läkemedelshanteringen – årliga läkemedelsgenomgångar Vad görs i kommun och landsting?

8. Vad gör kommun och landsting? • Regelbundna teamträffar • Specialutbildade team • Utbildningsinsatser • Förbättrat samarbete mellan kommun och landsting samt mellan slutenvård och primärvård. Vad görs i kommun och landsting?

9. Vad kan jag göra?? Efterfråga • Läkemedelsgenomgång • Aktuell läkemedelslista (inte apotekens lista) • Riskbedömning • Förebyggande åtgärder Vad kan jag göra?

10. Vad kan jag göra? Efterfråga • Skriftlig vårdplan • Information och samtal med sjuksköterska och/eller läkare Vad kan jag göra?

11. Vård i livets slutskede 2011 Vård i livets slutskede 2011

12. Vård i livets slutskede 2014 Vård i livets slutskede 2014

13. Riskbedömning på särskilt boende Riskbedömning på särskilt boende

14. Missbruk och beroende”Kunskap till praktik” Satsning på att utveckla missbruks- och beroendevården sedan 2009 Socialstyrelsen gav 2007 ut Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Revideras nu, färdigt våren 2015 Kommuner och landsting ska tillsammans ta ansvar för en långsiktig utveckling av vården 1 juli 2013 förändringar i SoL och HsL, landstinget ska ingå överenskommelser med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Arbetsgrupper i varje kommun med representanter från primärvård, psykiatri och kommun arbetar med samverkan

15. Missbruk och beroende”Kunskap till praktik” Överenskommelsen mellan SKL och Kalmar län innebär ekonomiskt stöd till brukarråd Brukarråd på nationell nivå Utvecklat metod för brukarstyrda brukarrevisioner (brukare utvärderar verksamheten) Informationsbroschyr om hur vården fungerar I lagändringen står även att ”om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna” Stärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården

16. Den sociala barn- och ungdomsvården Systematisk uppföljning av de barn och unga som socialtjänsten utreder och ger insatser till med särskild fokus på placerade barn. För att kunna förbättra insatserna behöver socialtjänsten få veta vad barnen och ungdomarna anser är viktigt att socialtjänsten blir bättre på inför, under och efteratt de har varit placerade. Det finns studier, exempelvis vanvårdsutredningen som visar på att barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution inte har haft det bra. Dessa erfarenheter finns också i varje kommun.

17. Utmaning Hur kan en struktur en skapas för att socialtjänsten i Kalmar län, på systemnivå kan ta del av barn och ungas erfarenheter, tankar och kunskaper kring att vara placerad?

18. De områden som särskilt kommer att utvecklas och beaktas under 2014 inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning bygger på de riktlinjer som kommit från SKL och vidareutvecklats i workshops som genomförts under hösten 2013. Vid dessa framkom vikten av att påbörja kunskaps- och metodutveckling för att skapa möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagslivet. • Utvecklingsarbetet ska vara specifikt inriktat på övergripande strukturer och metoder med fokus på förstärkt delaktighet för brukare med funktionsnedsättning, alla åldrar Övergripande strukturer

19. Mål för 2014 Förstärkt delaktighet och inflytande för män, kvinnor, pojkar och flickor med funktionsnedsättning Inventera befintliga arbetsmetoder för barns delaktighet och inflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå Initiera och utveckla systematisk uppföljning Implementera användandet av systematisk individuell plan (SIP)

20. Psykisk ohälsa Mål Åstadkomma en förbättrad och tillgänglig vård och omsorgoch en bättre livssituation för personer med psykisk ohälsa Implementera användandet av samordnad individuell plan (SIP)

21. Psykisk ohälsa Aktiviteter Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning Strategi för brukardelaktighet och inflytande Webbaserad information till barn och unga med psykisk ohälsa Förbättrad tillgänglighet barn och unga Samordnade Individuella Planer (SIP) Registrering i nationella kvalitetsregister och hälsofrämjande insatser Minska behovet av tvångsåtgärder Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i kommunerna. Boende och sysselsättning.