1 / 14

MÖJLIGA SAMHÄLLSEFFEKTER I VÄSTERBOTTENS INLAND

MÖJLIGA SAMHÄLLSEFFEKTER I VÄSTERBOTTENS INLAND. Presentation vid konferensen ”Förutsättningar för hållbar tillväxt inom gruvnäringen” i Skellefteå 20 februari 2009 av Ulf Wiberg och Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet Ulf.Wiberg@geography.umu.se.

Download Presentation

MÖJLIGA SAMHÄLLSEFFEKTER I VÄSTERBOTTENS INLAND

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. MÖJLIGA SAMHÄLLSEFFEKTER I VÄSTERBOTTENS INLAND Presentation vid konferensen ”Förutsättningar för hållbar tillväxt inom gruvnäringen” i Skellefteå 20 februari 2009 av Ulf Wiberg och Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet Ulf.Wiberg@geography.umu.se

  2. 6 tänkbara gruvprojekt längs Guldlinjen och i Tärnaområdet inom de närmaste 15 åren Företag- Plats - Kommun • Dragon Mining - Svartliden - Lycksele/Storuman • Lappland Goldminers - Blaiken - Sorsele - Fäboliden - Lycksele • Tertiary Minerals - Blaiken - Storuman • Northland Resources - Barsele - Storuman • IGE Nordic - Rönnbäcken - Storuman

  3. Befolkningsförändring 1995-2007 i Guldlinjeområdet Alla kommuner har haft befolkningsminskning

  4. Sysselsättningsförändring (dagbefolkning) 1995-2006 - Något positivare utveckling 2000-2006 - Svagt samband med befolkningsutvecklingen

  5. Olika slag av sysselsättningseffekter • Direkta effekter • Indirekta kvantitativa effekter (energiförsörjning, infrastruktur, transporter, byggnadsverksamhet, offentlig och kommersiell service) • Indirekta kvalitativa effekter (anknytande tillverknings- och tjänsteföretag)

  6. Preliminära kalkyler över samhällseffekter i inlandet med 6 gruvor. Nutekskalkylmodell rApssom är ett regionalt analys- och prognosinstrument • Lågalternativ: Max 590 direkt sysselsatta samt endast indirekta kvantitativa effekter • Högalternativ: Max 1070 direkt sysselsatta samt endast indirekta kvantitativa effekter • Kalkylerna inkluderar inte investeringspuckeln inför gruvstart

  7. Resultaten påverkas starkt av följande antaganden: • Arbetskraftsrekrytering bland redan bosatta i de berörda kommunerna • Anlitande av lokala underentreprenörer och underleverantörer • Inflyttning med familjer eller långpendling till de nya jobben

  8. Total sysselsättningsutveckling i Lycksele, Malå, Storuman, Sorsele och Vilhelmina 2005-2030

  9. Total befolkningsutveckling i Lycksele, Malå, Storuman, Sorsele och Vilhelmina 2005-2030

  10. Sysselsättningsutveckling i Lycksele kommun 2005-2030

  11. Befolkningsutveckling i Lycksele kommun 2005-2030

  12. Relativt liten multiplikatoreffekti överensstämmelse med flera liknande beräkningarHur uppnå större hållbara lokala samhällseffekter?

  13. Lokal tillväxtmaximering för de nya gruvkommunerna Exempel från Kanada: Socioekonomiska överenskommelser/ effekt- och förmånsavtal mellan gruvföretag, kommun och företrädare för lokalsamhällena/ ursprungsbefolkning (Ritter,2000) • Sysselsättningskvoter eller mål • Speciella utbildningar lämpliga för lokalbefolkningen • Mål för lokala inköp av varor och tjänster • Stöd till lokal företagsutveckling • Stöd till sysselsättning och utbildning för kvinnor • Främjande av den lokala kulturens utveckling

  14. Lokal tillväxtmaximering för de nya gruvkommunerna – koordinering av insatsbehov mellan gruvföretagen • arbetskraft • infrastruktur • transportlösningar • varor, produkter • tjänster • samhällsservice

More Related