1 / 34

Prosodi

Tid,datum,föreläsning. Prosodi. # Språkens ljudegenskaper # Betoning # Intonation # Kvantitet # Prosodins interaktion. Språkens ljudegenskaper. Tre huvudklasser: - vokaler - konsonanter - prosodi Vokaler och konsonanter är segment som produceras sekventiellt

heman
Download Presentation

Prosodi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Tid,datum,föreläsning Prosodi • # Språkens ljudegenskaper • # Betoning • # Intonation • # Kvantitet • # Prosodins interaktion

  2. Språkens ljudegenskaper • Tre huvudklasser:- vokaler- konsonanter- prosodi • Vokaler och konsonanter är segment som produceras sekventiellt • dessa har analyserats mest--> lättare att komma åt experimentellt

  3. Vad är prosodi? • ljudegenskaper av ett språk (eller i diskurs) som är spridda över en följd av ljudsegment--> suprasegmenteller företeelser • rytmiska, melodiska, dynamiska egenskaper • Lexikalisk prosodi och yttrandeprosodi

  4. Prosodins företeelser • rytmiska — betoning • melodiska — intonation • dynamiska/temporala— kvantitet • samspel mellan dessa:- melodisk variation när betonad- variation i kvantitet påverkar intrycket av betoningen och rytm

  5. Lexikalisk prosodi • Prosodiska egenskaper som hjälper till att bygga ord • Grundleggande element: stavelse • Två delar: onset (ansats) & rim • Rimmet i ytterliggare två delar: nucleus (kärna) och coda

  6. Stavelsestruktur • Onset (ansats): en konsonant eller en konsonantgrupp, inte obligatorisk • Nucleus (kärna): obligatorisk, mest vokal, i några språk sonorant konsonant • Coda: en konsonant eller en konsonantgrupp, inte obligatorisk

  7. Stavelsetyp • Coda inte obligatorisk • om codan saknas: öppen stavelse • Om stavelsen slutar på en (eller flera ) konsonant(er): sluten stavelse

  8. Stavelsetyngd • Stavelsetyp: lätt vs. Tung • Lätt : V, CV, C(Cn)V • Tung: V: (lång vokal), VC(Cn)

  9. Betoning • Framhävning av ett ord, en stavelse • relaterad till beskrivning av talrytm • stress, prominens, tryckaccent • inom ett ord: ordbetoning/lexikal bet. • Inom ett yttrande: satsbetoning/frasbet.eller pga. emfas (fokus) • Beträffande domän: stavelse, lexikalt betonad stavelse i ett framhävd ord

  10. Lexikal betoning i Svenska • Två grundläggande ordbetonings-mönster i svenskan:- enkla ord med EN betonad stavelse- sammansatta ord med huvud- och bibetoning

  11. I enkla ord • i enkla ord kan betoningen placeras på en av de tre sista stavelser i ordstammet --> rörlig betoning • vid samma segmentföljd kan placeringen ge en skillnad i betydelse:'banan - ba'nan'kanon - ka'non'tekniker - tek'niker

  12. I sammansatta ord • En huvudbetoning och en bibetoning • individuella betoning av ord i sammansättning bibehålls • men: betonad stavelse i första leden får huvudbetoningen och betonad stavelse i andra leden får bibetoningen:'vandrings-po,kal'vinter-,resa

  13. I andra språk • Engelska (rörlig betoning):'object - ob'ject'permit - per'mit'digest - di'gest • Finnska har fast betoning på 1:a stav. • Polska har fast bet. på nästsista stav. • Japanska har ingen betoning

  14. Satsbetoning • = frasbetoning: framhävning av vissa ord i en fras - och inte de andra • struktureller orsaker eller • avsiktlig framhävning av ett ord

  15. Strukturell • Vissa ordklasser är mer framhävda i neutrala yttranden:- substantiv, huvudverb, adjektiv, och räkneord • andra ordklasser brukar vara obetonade:- pronomen, hjälpverb, prepositioner, och konjunktioner

  16. Emfas/Fokus • Framhävning av ett individuellt ord i en fras för att kontrastera just detta ord med andra inte uttalade ord: • “grannens röda bil”:GRANNENS röda bilgrannens RÖDA bilgrannens röda BIL

  17. Fonetiska korrelat • Samspel av olika aspekter • Större intensitet/högre ljudvolymen • större duration/ljudlängd, stavelselängd • högre grundfrekvens

  18. Intonation • Melodisk variation och rörelse i språk • Baserad på stämtonens läge • betydelseskiljande eller karaktär • relaterad till: - stavelse - ord - fras • språkspecifik karaktär

  19. Tonspråk • Språk med lexikala toner, en specifik ton för varje stavelse • konturtoner: stigande, fallande, hög, låg, mellanton --> Öst- och Sydöstasien • nivåtoner: hög, låg, ibland mellanton--> afrikanska språk, t.ex. Niger-Kongo

  20. Tonaccent • Enstaka stavelse visar ett visst tonalt mönster, de andra är ospecificerade • i svenska kopplad till betonade stavelse • i andra språk utan betoning till specifikastavelse

  21. Svenskans ordaccent • Variation i tonal förlopp i betonade stavelse i ord med samma segmentsekvens:anden - andenstegen - stegenPolen - pålenburen - buren

  22. Accent I (akut,´) • I enstaviga ord • i flerstaviga ord, vars ordstam har accent I:en and - andenett steg - stegenen bur - buren

  23. Accent II (grav, `) • Tvåstavig ord med betoning på första stavelse och böjda ord med accent II i stam:en ande - andenen påle - pålenen stege - stegenbära - buren

  24. Fonetiska korrelat • Associerad med betonad stavelse • varierad temporal förlopp • förekommst av F0-topp i relation med betonad stavelse • stora variationer mellan olika dialekter,men: accent I-topp alltid förre en accent II-topp

  25. Tonaccent i japanska • Ingen betoning, morastruktur • accentens placering inte förutsägbar • accentueringen i japanska ord helt lexikalt bestämd (rörlig) • HL-tonskontrast: accentuerad mora har högton, oaccentuerad har lagton

  26. Yttrandeintonation • Variation av intonationen pga:- framhävning (fokussering, emfas)- talakt (fråga vs. påstående)- attityd (engagerad vs. oengagerad) • Yttrandeintonation förekommer i alla språktyper, oavsett om de är tonspråk, tonaccentspråk eller inget dera

  27. Fokus • Flyger - flyga • FLYGER med mattan - FLYGA med m. • ska FLYGER! - ska FLYGA!

  28. Satsintonation • Påstående: final fallande ton • Fråga: final stigande/högton • “jag är inte klar än och skall fortsätta prata”: jämn ton • interaktion med fokus: ska FLYGER! - ska FLYGA!

  29. Kvantitet • Långa fonem vs. korta fonem inom en stavelse: vokaler och konsonanter • Kvantitet bestämms av längdrelationen inom rimmet • olika språk hanterar kvantitet på olika sätt

  30. Kvantitet i olika språk • Några språk har inga fonologiska kvantitetsskilnader (grekiska, rysska) • I germanska språk fonologiska kvantitetsskillnader knyten till betonad stavelse

  31. Kvantitet i olika språk (ff) • i svenska komplementär kvantitet:-antingen: lång vokal med kort konsonant ”Polen” /po:len/ V:(C)- eller: kort vokal med lång konsonant eller en konsonantkombination, ”pollen” /pol:en/ VC: • Andra typer:-tjeckiska: knyten till vokalen i både obetonad och betonad stavelse

  32. Kvantitet i olika språk (ff) • Japanska har ingen betoning, men har bägge:- kontrast mellan långa och korta vokaler och - kontrast mellan långa och korta konsonanter • Finnska: fri kombinerbar, såväl vokal och konsonant som på betonad och obetonad stavelse

  33. Språkens rytm (1) • tidsarrangement av betonade stavelser i ett yttrande • “stress-timed”: jämna avstand mellan betonade stavelse, takt med en huvudbetoning (betoningsrytm) • “syllable-timed”: varje stavelse är lika lång (stavelserytm)

  34. Språkens rytm (2) • “mora-timed”: varje mora lika lång

More Related