nya skollagen h gre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan l.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Nya skollagen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan PowerPoint Presentation
Download Presentation
Nya skollagen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 128

Nya skollagen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan - PowerPoint PPT Presentation


  • 239 Views
  • Uploaded on

Nya skollagen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Luleå 21 februari 2011 Anderz Andersson. Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. De viktigaste förändringarna.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Nya skollagen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan' - gil


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
nya skollagen h gre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan

Nya skollagenHögre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan

Luleå 21 februari 2011

Anderz Andersson

de viktigaste f r ndringarna
De viktigaste förändringarna
  • Arbetet med Gy 2011 har sin främsta bakgrund i regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan samt i utredningen Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola
vem r jag
Vem är jag?
  • Anderz Andersson
  • Jurist
  • Umeå universitet
  • Juridiska institutionen
  • Centrum för skolledarutveckling
  • Konsult
  • Ordförande IKSU
uppl ggning och inneh ll
Uppläggning och innehåll

08.30-09.00 Inledning och bakgrund till de nya lagarna

09.00-09.30 Skollagens uppbyggnad sett i perspektivet gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

10.00-12.00 Skollagens allmänna innehåll 1-3 kap.

13.00-13.30 Skollagens allmänna innehåll 4-7 kap.

13.30-14.30 Fortsättning

15.00-15.30 Fortsättning

15.30-16.00 Sammanfattning

skolans olika funktioner
Skolans olika funktioner
  • Kunskapsförmedlare
  • Myndighet
  • Arbetsgivare
  • Avtalspart
  • Medmera
det r ttsliga materialet
Det rättsliga materialet
  • Skollagen
  • Gymnasieförordningen
  • Läroplan
  • Kurs- ämnesplan
  • Med mera
slide13

Syfte

  • Ämnets syfte beskriver vilka kunskaper eleverna utvecklar. I syftet ingår ett antal numrerade mål för ämnet som uttrycker det som ska betygssättas.

Kurser i ämnet

  • För varje ämnesplan finns ett stycke som anger vilka kurser som ingår i ämnet. Där framgår också om kurserna bygger på en eller flera andra kurser. Kurser som bygger på varandra betecknas antingen med siffror eller med olika namn. Det finns också angivet om en elev kan läsa en kurs flera gånger med olika innehåll och vilka kurser som överlappar varandra där eleven inte kan ha betyg i båda.
slide14

Centralt innehåll

  • Det centrala innehållet anger vilka områden som ska behandlas i en kurs. Genom att undervisningen utgår från det som står i det centrala innehållet får eleven förutsättningar att utvecklas mot målen i ämnet.
  • Centralt innehåll är inte bara stoff utan kan även vara metoder, begrepp och teorier. Det kan vara olika detaljerat och konkret beroende på kursernas karaktär och poängomfattning. Det centrala innehållet anger just det innehåll som är centralt i kursen. Det som står angivet i det centrala innehållet måste läraren behandla. Därutöver kan läraren också välja annat innehåll.

Kunskapskrav

  • Kunskapskraven anger kvaliteten på elevens kunskaper och färdigheter i förhållande till målen. De är formulerade som en helhet och uttrycker vad eleven gör på E-, C- och A nivåerna men med olika kvalitet. Kunskapskraven är relaterade till det centrala innehållet
det r ttsliga materialet gymnasief rordningen
Det rättsliga materialet Gymnasieförordningen
  • Den 1 februari 2011 träder en ny gymnasieförordning (SFS 2010:2039) i kraft. Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas i höst.
  • För utbildningar som började före den 1 juli 2011 gäller den gamla gymnasieförordningen.
  • En nyhet är att gymnasieförordningen nu även gäller för fristående skolor och gymnasiesärskolan.
  • En annan nyhet är att introduktionsprogrammen fått ett eget kapitel. I förordningen finns också övergångsbestämmelser som bland annat reglerar hanteringen av elever som har haft ett studieavbrott från det gamla systemet.
  • Förordningen är indelad i 15 kapitel i delvis ny ordning jämfört med den gamla förordningen. Flera paragrafer har tagits bort eftersom dessa frågor istället regleras i den nya skollagen (SFS 2010:800).
gy 2011
Gy 2011
  • 18 nationella program
  • Yrkesprogram - högskoleförberedande program
  • Lärlingsutbildning
  • Två typer av examen
  • Ny betygsskala och nya ämnesplaner
  • Vuxenutbildningen
  • Programmen
utg ngspunkter f r en ny skollag
Utgångspunkter för en ny skollag
  • Alla skolformer – gemensam reglering
  • Tydligare krav på behörighet
  • Förskolan egen skolform
  • Barnkonventionen
  • Rättssäkerhet
  • Mål- och resultatstyrd verksamhet
  • Skolinspektionen – en tydlig och effektiv tillsyn
skollagen
Skollagen

29 kapitel

755 §§

1-7 kap. Allmänna bestämmelser

8-25 kap. Skolformer

26-29 kap. Övrigt

1 kap inledande best mmelser
1 kap. Inledande bestämmelser

Skolväsendet omfattar skolformerna

- förskola,

- förskoleklass,

- grundskola,

- grundsärskola,

- specialskola,

- sameskola,

- gymnasieskola,

- gymnasiesärskola,

- kommunal vuxenutbildning,

- särskild utbildning för vuxna, och

- utbildning i svenska för invandrare.

definitioner
Definitioner

Skolenhet:

av huvudman för annan skolform än förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,

definitioner21
Definitioner

Undervisning:

sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

Utbildning:

den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål.

syftet med utbildningen inom skolv sendet 1 kap 4
Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4 §

1 kap. 4 § första stycket

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.

syftet med utbildningen inom skolv sendet 1 kap 423
Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4 §

Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

syftet med utbildningen inom skolv sendet 1 kap 424
Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4 §

Andra stycket

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov.

Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

syftet med utbildningen inom skolv sendet 1 kap 425
Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 4 §

Tredje stycket

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

gymnasieskolans syfte 15 kap
Gymnasieskolans syfte 15 kap

Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkes-verksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

gymnasieskolans syfte 15 kap27
Gymnasieskolans syfte 15 kap

Utbildningen

ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning

ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn

m len kommunal vuxenutbildning 20 kap
Målen – kommunal vuxenutbildning 20 kap.

Vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar

De som fått minst utbildning ska prioriteras

utbildning i svenska f r invandrare 22 kap
Utbildning i svenska för invandrare22 kap.

Målet för utbildning i svenska för invandrare är att vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.

Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.

utformningen av utbildningen 1 kap 5
Utformningen av utbildningen1 kap. 5 §

Första stycket

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

utformningen av utbildningen 1 kap 531
Utformningen av utbildningen1 kap. 5 §

Andra och tredje stycket

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

s rskild h nsyn till barnets b sta 1 kap 10
Särskild hänsyn till barnets bästa1 kap 10 §

I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

barnets b sta
Barnets bästa
  • Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.
  • Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne.
  • Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
l roplan 1 kap 11
Läroplan 1 kap. 11 §

För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen.

Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen

l roplan 1 kap 1135
Läroplan 1 kap. 11 §

Läroplanen ska ange utbildningens

  • värdegrund och uppdrag
  • mål och riktlinjer
2 kap huvudm n och ansvarsf rdelning
2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning

Innehåller bland annat:

- ledningen av utbildningen,

- lärare och förskollärare,

- elevhälsa,

- studie- och yrkesvägledning,

- lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek.

ledningen av utbildningen 2 kap 10
Ledningen av utbildningen 2 kap 10 §
  • Rektor och förskolechef
  • Behörighetskrav för rektor och förskolechef
  • Befattningsutbildning för rektorer
rektor och f rskolechef
Rektor och förskolechef

Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor.

Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.

Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

rektor och f rskolechef39
Rektor och förskolechef

Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt.

Benämningarna ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef.

En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

rektor och f rskolechef40
Rektor och förskolechef

Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen lag eller andra författningar.

.

den inre organisationen innefattar
Den inre organisationen innefattar
  • den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet,
  • arbetet med elever i behov av särskilt stöd,
  • skolans kontakter med arbetslivet och det omgivande samhället och
  • om kompetensutveckling för personalen.
rektor och f rskolechef42
Rektor och förskolechef

Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses, om inte annat anges

l rare och f rskoll rare
Lärare och förskollärare
  • Vilka som huvudmännen får använda för undervisning i skolväsendet
  • Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva.
anst llning av l rare och f rskoll rare
Anställning av lärare och förskollärare

Endast den som uppfyller följande kriterier får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning:

1. har någon typ av lärarexamen eller förskollärar-examen enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av högskolelagen (1992:1434) eller motsvarande äldre utbildning, eller

2. har fått ett behörighetsbevis

rendet och dess beredning
Ärendet och dess beredning
  • Den 23 mars 2006 förordnade chefen för Utbildningsdeparte-mentet efter bemyndigande av regeringen en särskild utre-dare för att bedöma behovet av ett system med auktorisation av lärare i syfte att främja förskolans, förskoleklassens, fritids-hemmets, skolans och vuxenutbildningens utveckling.
rendet och dess beredning47
Ärendet och dess beredning
  • Utredaren redovisade i maj 2008 sina förslag till nya behörighetsregler och ett system för auktorisation av lärare och förskollärare i betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52).
rendet och dess beredning48
Ärendet och dess beredning
  • Sammanfattning
  • I detta betänkande presenterar Lärarutredningen sina förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Förslagen innebär också att behörighetsreglernaförtydligas och skärps. Utredningens förslag syftar till att höja personalens kompetens och därmed verksamhetens kvalitet och elevernas måluppfyllelse.ProvårLärarlegitimationSärskilt kvalificerad lärare och gymnasielektorSystemen med lärarlegitimation och förskollärarlegitimation föreslås träda i kraft i två steg under år 2010
regeringens proposition 2010 11 20 legitimation f r l rare och f rskoll rare
Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare
  • Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare införs.
  • Som huvudregel krävas legitimation som lärare re-spektive förskollärare för att få anställas i skolväsendet utan tidsbegränsning och för att få undervisa.
  • En legitimation ska kunna kompletteras med ytterligare behörighet om läraren vidareutbildat sig genom kompletterande kurser.
  • Förskollärare kan komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet efter en speciallärarexamen.
regeringens proposition 2010 11 20 legitimation f r l rare och f rskoll rare50
Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare
  • Det ska vara Statens skolverk som meddelar legitimationer och upprättar ett register med uppgifter om legitimerade, eller tidigare legitimerade, lärare och förskollärare.
  • Läraren eller förskolläraren ska för att kunna bli legitimerad också ha tjänstgjort minst ett läsår eller motsvarande på heltid med stöd av en mentor (introduktionsperiod).
  • Introduktionsperioden ska i huvudsak omfatta undervisning och uppgifter som tillhör undervisningen, som svarar mot lärarens eller förskollärarens examen.
regeringens proposition 2010 11 20 legitimation f r l rare och f rskoll rare51
Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare
  • En lärare eller förskollärare kan också ha ett utländskt behörighetsbevis, t.ex. en utländsk lärarexamen eller legitimation, som grund för svensk legitimation.
  • Endast legitimerade lärare ska, med ett par undantag, självständigt få sätta betyg. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare.
  • Som ett karriärsteg för lärare och förskollärare kan huvudmännen utnämna lektorer enligt den nya skollagen (2010:800). Utnämningen föreslås nu göras av Statens skolverk och ska kopplas till legitimationssystemet.
regeringens proposition 2010 11 20 legitimation f r l rare och f rskoll rare52
Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare
  • Lärarnas ansvarsnämnd ska bildas för att pröva ärenden om varningar, återkallande av legitimationer och nya legitimationer till lärare och förskollärare som tidigare fått legitimationen återkallad.
  • Statens skolinspektion ska vara den instans som kan göra anmälningar till nämnden. Den legitimerade ska också själv kunna ansöka om att få sin legitimation återkallad.
  • Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas fullt ut den 1 juli 2012.
2 kap 13 huvudm n och ansvarsf rdelning
2 kap. 13 § Huvudmän och ansvarsfördelning
  • Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.
  • Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utbildning som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet.
slide54

15 § En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.

  • Detsamma gäller den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 § och 18 § andra stycket 1—3.
slide55

16 § Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation till en lärare eller förskollärare som

  • 1. har behörighetsgivande examen,
  • 2. med tillfredsställande resultat har genomfört en introduktionsperiod om minst ett läsår eller motsvarande på heltid inom undervisning som i huvudsak svarar mot examen, och
  • 3. i övrigt är lämplig att bedriva undervisning.
  • Skolverket ska efter ansökan komplettera en lärares eller förskollärares legitimation med ytterligare behörighet, om han eller hon med tillfredsställande resultat gått ytterligare behörighetsgrundande utbildning.
slide56

16 a § Beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad förskollärare får i skolväsendet bara användas av den som har fått legitimation som lärare eller förskollärare.

slide57

16 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduktionsperioden och lämplighetsprövningen enligt 2 kap. 16 § första stycket 2 och 3.

  • Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om legitimation, komplettering av legitimation och utnämning till lektor.
slide58

17 § Lärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det bedriva

  • 1. annan undervisning på ett främmande språk än språkundervisning, och
  • 2. undervisning i fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.
  • Lärare som avses i första stycket 1 ska för att få undervisa ha en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och ha kompetens att undervisa på det främmande språket.
  • Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk och särskilda pedagogiska inriktningar som avses.
slide59

23 § Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare eller förskollärare en varning, om han eller hon

  • 1. varit oskicklig i sin yrkesutövning,
  • 2. i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller
  • 3. på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning.
slide60

Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den legitimerade

  • 1. har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning,
  • 2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga,
  • 3. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,
  • 4. på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning,
  • 5. inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt 27 kap. 13 §, eller
  • 6. begär att legitimationen ska återkallas.
slide61

Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.

  • Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse.
slide62

24 § Statens skolverk ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare ska benämnas lektor, om han eller hon har

  • 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och
  • 2. under minst fyra års tjänstgöring som lärare visat pedagogisk skicklighet.
  • Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad förskollärare ska benämnas lektor, om han eller hon har
  • 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av förskolans uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och
  • 2. under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare visat pedagogisk skicklighet.
  • Benämningen lektor ska i skolväsendet förbehållas lärare som avses i första stycket och förskollärare som avses i andra stycket.
  • Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter i fråga om pedagogisk skicklighet enligt första stycket 2 och andra stycket 2.
3 kap barns och elevers utveckling mot m len
3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen
  • 16 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn.
  • Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när mer än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas.
  • Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för lärare som anställts utan tidsbegränsning med stöd av 2 kap. 20 § andra eller tredje stycket.
27 kap skolv sendets verklaganden mnd och l rarnas ansvarsn mnd
27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd
  • Lärarnas ansvarsnämnd
  • 4 § Lärarnas ansvarsnämnd prövar efter anmälan av Statens skolinspektion frågor om lärares och förskollärares fortsatta rätt att inneha legitimation och om varning ska meddelas.
  • Nämnden prövar dessutom efter ansökan av den legitimerade om legitimationen ska återkallas, och av den tidigare legitimerade om en ny legitimation ska meddelas.
slide65

Sammansättning

  • 5 § Lärarnas ansvarsnämnd består av en ordförande och åtta andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild sakkunskap om och praktiskt erfarenhet av skol- eller förskoleverksamhet och lärares eller förskollärares uppdrag.
  • För ordföranden ska för samma tid utses en eller flera ställföreträdare. En sådan ställföreträdare ska vara eller ha varit ordinarie domare. För varje annan ledamot ska det finnas ett tillräckligt antal ersättare som ska utses för samma tid som ledamoten.
h gre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan
  • Den nya gymnasieskolan ska ha 18 nationella program, 12 yrkesförberedande och 6 högskoleförberedande program. Kärnämnen byter namn till gymnasiegemensamma ämnen som ska kunna variera i omfattning mellan de olika programmen.
  • På yrkesprogrammen minskar tiden för teoretiska ämnen till förmån för yrkesämnen.
  • Alla elever på yrkesprogram ska ändå ges möjlighet att få grundläggande behörighet till högskoleutbildning.
  • Ett nytt gymnasiegemensamt ämne blir historia.
h gre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan67
Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan
  • Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Som en alternativ väg till yrkesexamen ska en gymnasial lärlingsutbildning införas.
  • Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 mars 2010 och men kommer att tillämpas på utbildningar som börjar efter den 1 juli 2011.
3 kap barns och elevers utveckling mot m len68
3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen

I kapitlet finns bestämmelser om

- barnens och elevernas lärande och personliga utveckling,

- information om barnets och elevens utveckling,

- särskilt stöd, och

- allmänna bestämmelser om betyg.

barnens och elevernas l rande och personliga utveckling
Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

s rskilt st d
Särskilt stöd

Bestämmelserna om särskilt stöd gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning.

allm nna best mmelser om betyg
Allmänna bestämmelser om betyg
  • Skolformer där betyg ges
  • Rektorns ansvar
  • Information om grunderna för betygssättningen
  • Beslut om betyg
  • Information om skälen för betyget
  • Utfärdande av betyg
betyg
Betyg
  • 15 kap 21 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i 3 kap. 13-21 §§.
  • Betygssättning
  • 22 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt vid utbildning på introduktionsprogram även i grundskolans ämnen.
4 kap kvalitet och inflytande
4 kap. Kvalitet och inflytande

I kapitlet finns bestämmelser om

- systematiskt kvalitetsarbete, och

- inflytande och samråd.

systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete
  • Nationell nivå
  • Huvudmannanivå
  • Enhetsnivå

Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. arbetet.

Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs.

5 kap trygghet och studiero
5 kap. Trygghet och studiero

I kapitlet finns bestämmelser om

- arbetsmiljö,

- ordningsregler,

- disciplinära och andra särskilda åtgärder, och

- dokumentation

ordningsregler
Ordningsregler

Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.

Bestämmelsen gäller inte för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

allm nna befogenheter f r rektor och l rare
Allmänna befogenheter för rektor och lärare

Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande.

Tillsynsplikten

allm nna befogenheter f r rektor och l rare78
Allmänna befogenheter för rektor och lärare

Enligt skollagen kan följande beslutas

  • utvisning,
  • kvarsittning,
  • tillfällig omplacering,
  • tillfällig placering vid en annan skolenhet,
  • avstängning och
  • omhändertagande av föremål.

.

propotionalitetsprincipen
Propotionalitetsprincipen
  • En åtgärd får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter
6 kap tg rder mot kr nkande behandling
6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Ändamål och tillämpningsområde

Kapitlet har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt skollagen.

Diskrimineringslagstiftningen

7 kap skolplikt och r tt till utbildning
7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

I kapitlet finns bestämmelser om

- vilka som omfattas av skolplikt,

- rätten till utbildning,

- hur skolplikten fullgörs,

- när skolplikten inträder,

- tidigare skolstart,

- när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången ,

- deltagande i utbildning, och

- ansvar för att skolplikten fullgörs.

15 kap allm nna best mmelser om gymnasieskolan
15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan

- allmänna bestämmelser,

- bestämmelser om betyg,

- bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman,

- bestämmelser om fristående gymnasieskola, och

- bestämmelser om Rh-anpassad utbildning.

allm nna best mmelser
Allmänna bestämmelser
  • Utbildningens syfte
  • Samverkan
  • Målgrupp
  • De olika utbildningarna
  • Utbildning anpassad för elever med vissa funktionsnedsättningar
  • Läsår och terminer
allm nna best mmelser84
Allmänna bestämmelser
  • Utbildningens förläggning
  • Antagning
  • Information till hemkommunen
  • Elevers närvaro och information om frånvaro
  • Avgifter
  • Modersmålsundervisning
  • Utvecklingssamtal
terigen utbildningens syfte
Återigen utbildningens syfte
  • Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkes-verksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
  • Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.
utbildningens syfte
Utbildningens syfte
  • Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grund-skolan eller i motsvarande utbildning.
  • Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompe-tensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.
16 kap utbildning p nationella program i gymnasieskolan
16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan

I kapitlet finns bestämmelser om

- utbildningarnas utformning och innehåll,

- gymnasieexamen,

- behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen,

- utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman , och

- utbildning på nationella program vid en fristående gymnasieskola.

17 kap utbildning p introduktionsprogram i gymnasieskolan
17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan

Bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman , och

Bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en fristående gymnasieskola .

utbildningens syfte89
Utbildningens syfte

- preparandutbildning att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program ska uppnå sådan behörighet,

- programinriktat individuellt val att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet,

- yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram,

slide90

- individuellt alternativ att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden, och

- språkintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

18 kap allm nna best mmelser om gymnasies rskolan
18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan

I detta kapitel finns

- allmänna bestämmelser (2-16 §§),

- bestämmelser om betyg (17-20 §§), och

- bestämmelser om interkommunal ersättning och bidrag till enskild huvudman (21 §).

20 kap kommunal vuxenutbildning
20 kap. Kommunal vuxenutbildning

- bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ,

- bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,

- bestämmelser om betyg ,

- bestämmelser om validering , och

- bestämmelser om intyg .

vergripande m l
Övergripande mål
  • Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling.
  • Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.
  • De som fått minst utbildning ska prioriteras.
kapitel 26 tillsyn granskning uppf ljning och utv rdering
Kapitel 26. Tillsyn, granskning uppföljning och utvärdering
  • Tillsyn
  • Ingripande vid tillsyn
  • Särskilt ingripande – bedrivs av enskild
  • Särskilt ingripande- offentlig
  • Kommunen som tillsynsmyndighet
  • Statlig kvalitetsgranskning
  • Nationell uppföljning och utvärdering
skollagens 26 kap tillsyn m m
Skollagens 26 kap. Tillsyn m.m.
  • Kapitlets innehåll

2-9 §§ Tillsyn

10-18 §§ Ingripanden vid tillsyn

19-23 §§ Statlig kvalitetsgranskning

24-27 §§ Nationell uppföljning och utvärdering

insynsr det
Insynsrådet
  • Skolinspektionen har ett insynsråd med åtta ledamöter, som är utsedda av regeringen. De åtta ledamöterna är:
  • Peter Fredriksson, generaldirektör
  • Jonas Frykman, professor
  • Lennart Grosin, universitetslektor
  • Helene Odenjung, kommunalråd
  • Mats Pertoft, riksdagsledamot
  • Nina Rehnqvist, professor
  • Gunvor Selberg, rektor
  • Mats Öhlin, förvaltningschef
slide99
Tillvarata barns och elevers rättigheter, i enlighet med lagen.
  • Informera om 14 a kapitlet i skollagen, men också ge råd.
  • Följa utvecklingen inom området.
  • Upprätta kontakter och samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän.  
  • Företräda barn eller elever i domstol i en skadeståndstvist.
  • Hjälpa barn och elever så att de kommer till Diskrimineringsombudsmannen (DO). 
skolv sendets verklaganden mnd
Skolväsendets överklagandenämnd

Skolväsendets överklagandenämnd är en egen myndighet som tillkom 1991 för att pröva vissa överklagade beslut inom det offentliga skolväsendet.

slide101
Två stora ärendegrupper
  • Under åren har antalet ärenden som kommit in till nämnden varierat mellan drygt 300 och knappt 1 500 ärenden per år. De i särklass största ärendegrupperna gäller frågor om mottagande av elever i gymnasieskolan och om mottagande av elever i kommunal vuxenutbildning (komvux). Tillsammans har de två ärendetyperna varje år svarat för cirka 90 procent av samtliga ärenden.
  • Nämnden sammanträder normalt omkring 20 gånger per år. Vid dessa sammanträden avgörs 100 ärenden varje år. Övriga ärenden avgörs på nämndens vägnar av ordföranden ensam. Nämndens beslut går inte att överklaga.
tillsyn definition 26 kap 2
Tillsyn – definition 26 kap. 2 §
  • En självständig granskning.
  • Har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter.
  • I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.
tillsynens omfattning 26 kap 3
Tillsynens omfattning 26 kap. 3 §
  • Statens skolinspektion har tillsyn över

1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen,2. utbildning som avses i International Baccalaureate3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter och4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.

tillsynens omfattning 26 kap 4
Tillsynens omfattning 26 kap. 4 §
  • En kommun har tillsyn över

1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 § andra stycket, och2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 §.

tillsynens omfattning 26 kap 5
Tillsynens omfattning 26 kap. 5 §

Socialstyrelsen har tillsyn över elevhemsboende vid Rh- anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten.

uppgiftsskyldighet 26 kap 7
Uppgiftsskyldighet 26 kap. 7 §

Skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla hand-lingar och annat material som behövs för tillsynen.

f rebyggande tg rder 26 kap 9
Förebyggande åtgärder 26 kap. 9 §

Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning.

ingripande vid tillsyn
Ingripande vid tillsyn
  • Föreläggande

Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

ingripande vid tillsyn109
Ingripande vid tillsyn
  • Anmärkning

En tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

ingripande vid tillsyn110
Ingripande vid tillsyn
  • Avstående från ingripande

En tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om1. överträdelsen är ringa,2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande.

ingripande vid tillsyn111
Ingripande vid tillsyn
  • Återkallelse

En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt skollagen.

Återkallelse får beslutas även om rättelse har skett vid prövningstillfället, om det kan befaras att det på nytt kommer att uppstå sådana missförhållanden som utgör grund för återkallelse.

Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft.

statliga tg rder f r r ttelse
Statliga åtgärder för rättelse
  • Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att staten på kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse.
  • Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller landstinget.
tillf lligt verksamhetsf rbud
Tillfälligt verksamhetsförbud
  • Om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse eller ett beslut om statliga åtgärder för rättelse kommer att fattas, och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare.
statlig kvalitetsgranskning 26 kap
Statlig kvalitetsgranskning 26 kap
  • Uppdrag

Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel.

  • Inriktningen

Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.

nationell uppf ljning och utv rdering
Nationell uppföljning och utvärdering
  • Uppdrag

Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera1. skolväsendet,2. övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och3. annan pedagogisk verksamhet som anordnas av en enskild.

skolv sendes verklaganden mnd 27 kap
Skolväsendes överklagandenämnd27 kap.

För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagande-nämnd.

28 kap verklagande
28 kap. Överklagande
  • Kapitlets innehåll

Bestämmelser om- överklagande hos allmän förvaltningsdomstol (2-11 §§),- överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd (12-17 §§), och- överklagandeförbud (18 §).

verklagande hos allm n f rvaltningsdomstol
Överklagande hos allmän förvaltningsdomstol
  • Beslut av Statens skolinspektion
  • Beslut av Statens skolverk
  • Beslut av Högskoleverket
  • Beslut av en kommun eller ett landsting
  • Beslut av en enskild huvudman
  • Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten
  • Beslut av Sameskolstyrelsen
beslut av en rektor
Beslut av en rektor

Beslut av en rektor får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om1. avstängning av en elev 2. befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen

Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart.

verklagande hos skolv sendets verklaganden mnd
Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd
  • Beslut av en rektor

Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om1. åtgärdsprogram 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt eller3. anpassad studiegång

Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

29 kap vriga best mmelser
29 kap. Övriga bestämmelser

Handläggning 29 kap.10 och 11 §

Talerätt 29 kap. 12 §

handl ggning 29 kap 10
Handläggning29 kap 10 §

I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,- 15 § om anteckning av uppgifter,- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,- 20 § om motivering av beslut,- 21 § om underrättelse av beslut, och- 26 § om rättelse av skrivfel eller liknande.

I sådana ärenden hos en enskild huvudman ska också 11 och 12 §§ förvaltningslagen tillämpas.

Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag.

Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning.

taler tt 29 kap 12
Talerätt 29 kap. 12 §
  • Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och ärenden enligt skollagen.
  • Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått 16 års ålder.
kapitel 27 skolv sendets verklaganden mnd
Kapitel 27. Skolväsendets överklagandenämnd
  • För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd.
kapitel 28 verklagande
Kapitel 28. Överklagande
  • Beslut av Statens skolins-pektion får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol
kapitel 29 vriga best mmelser
Kapitel 29. Övriga bestämmelser
  • Bestämmelser om handläggning
  • Förvaltningslagen