1 / 42

SAMHÄLLSEKONOMI

SAMHÄLLSEKONOMI . Varför studera ekonomi? Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi. Ekonomi på tre nivåer. Privatperson/hushåll. Företag. Samhälle. Samhällsekonomi är ekonomi på alla tre nivåerna. Samhälls-ekonomi. HUSHÅLL. FÖRETAG. STAT och KOMMUN.

gelsey
Download Presentation

SAMHÄLLSEKONOMI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi

  2. Ekonomi på tre nivåer • Privatperson/hushåll • Företag • Samhälle

  3. Samhällsekonomiär ekonomi på alla tre nivåerna Samhälls-ekonomi HUSHÅLL FÖRETAG STAT och KOMMUN

  4. Ekonomi som politik(Politisk ekonomi) • Kännetecknande är knapphet. • Ekonomi – hushållning med knappa resurser • Hushållning sker utifrån tankar om hur samhället skall organiseras – ideologier (politik)

  5. Prismekanismen • Varför är diamanter dyrare än vatten? • Prismekanismen ger förklaringar till priset hos varor, t e x apelsiner, aktier och valutakurser.

  6. Prismekanismen • Märk y-axeln med pris och x-axeln med mängd. • Rita in vilken mängd du tror konsumenten kommer efterfråga vid olika priser. • Efterfrågar vi mer eller mindre med stigande priser? Mängd

  7. Efterfrågekurva • Hur reagerar vi om priset ökar? • Ökar priset efterfrågar vi mindre (förskjutning mot origo på x-axeln). • Minskar priset efterfrågar vi mer (förskjutning från origo). Mängd

  8. Prismekanismen • Märk y-axeln med pris och x-axeln med mängd. • Rita in vilken mängd producenten kommer bjuda ut på marknaden vid olika priser. • Producerar vi som producent mer eller mindre med stigande priser?

  9. Utbudskurva • Hur reagerar producenten om priset ökar? • Ökar priset producerar producenten mer. • Minskar priset producerar producenten mindre.

  10. Efterfrågekurva för chips. Utbudskurva för chips. Jämviktspriset

  11. Jämviktspriset • Summera efterfråge- samt utbudskurva i en figur. • Skärningspunkten kommer att bli jämviktspriset och jämviktskvantiteten. • Alla prissättningar på en perfekt marknad kommer att sträva mot jämviktspriset.

  12. Ökad efterfrågan • Vad händer om efterfrågan ökar tex genom ökade inkomster? • Varje punkt på efterfrågekurvan förskjuts i x-led från origo. • Ny efterfrågekurva • Jämviktspriser ökar Mängd

  13. Ökat utbud • Vad händer om utbud ökar tex genom effektivare produktion? • Varje punkt på utbudskurvan förskjuts i x-led från origo. • Ny utbudskurva • Jämviktspriser sjunker

  14. Priselasticitet • Hur känslig är en vara för prisförändringar?

  15. Elasticitet • Hur påverkas efterfrågan på en vara om priset ökar? • Sänks priset påverkas den efterfrågade mängden mycket. Varan är känslig, elastisk, för prisförändringar, t e x elektriska produkter

  16. Elasticitet • Hur påverkas efterfrågan på en vara om priset ökar? • Sänks priset påverkas den efterfrågade mängden lite. Varan är inte känslig, oelastisk, för prisförändringar, t e x mjölk och salt.

  17. Inflation • En allmän prisstegring i samhället kallas inflation • Inflationen mäts genom ett konsumentprisindex, KPI. • Riksbanken ser genom räntepolitiken till att hålla inflationen kring 2 %.

  18. Är inflation skadligt? • Hyperinflation som i Tyskland på 1920-talet och i Ryssland 1991 är skadlig p g a • Ej långsiktighet i ekonomin • Stora omfördelningar av inkomster • Måttlig inflation dock sund för ekonomin.

  19. Ekonomins huvudfrågor och ekonomiska system

  20. Ekonomins huvudfrågor och ekonomiska system

  21. Marknadsekonomi Liberala tankar ligger bakom Dominerar i våra dagar Planekonomi Socialistiska tankar ligger bakom F d kommunistblocket tillämpade planekonomi Ekonomiska system

  22. Förutsättningar för marknadsekonomi • Privat äganderätt • Etableringsfrihet • Organisationsfrihet • Tryck- och yttrandefrihet

  23. Marknadsmisslyckanden • Arbetslöshet • Miljöförstöring • Sociala ojämlikheter

  24. Ekonomiska kretsloppet

  25. Bruttonationalprodukt, BNP

  26. Bruttonationalprodukt, BNP SYFTE: • Ett sätt att mäta den ekonomiska aktiviteten (konjunktur) • Förändring i ekonomisk aktivitet • Jämförelser med andra länder

  27. Bruttonationalprodukt Svagheter förknippade med BNP • Vardagliga aktiviteter som ej registreras upptas ej • Olika länder använder olika tillvägagångssätt • BNP tar ej hänsyn till innehåll • BNP tar ej miljöhänsyn • Fördelning

  28. Bruttonationalprodukt • BNP beräknas genom: = konsumtion + investeringar + (export – import) • Vad händer om importen ökar?

  29. Ekonomiska mål i politiken

  30. Hög tillväxt • Snabb utveckling av BNP. • En tro på att ökad tillväxt i vissa sektorer skall sprida sig.

  31. Hög sysselsättning och låg arbetslöshet • Metoderna varierar hos de olika politiska partierna. • Det finns olika arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet är ett tecken på en fungerande arbetsmarknad.

  32. Prisstabilitet • Att hålla inflationen kring 2 %. • Riksbanken sköter helt och hållet räntepolitiken. • Höjd ränta minskar inflationen, sänkt ränta höjer inflationen

  33. Inflation vs arbetslöshet • Philipskurvan anger ett samband mellan arbetslöshet och inflation.

  34. Hur staten påverkar ekonomi! • Finanspolitik - Skatter, bidrag och offentlig sektors utgifter och inkomster (Regeringen) • Penningpolitik - Mängd pengar och räntesättning (Riksbanken) • Valutapolitik (fungerar inte i dagens läge då vi har flytande krona) Anders Borg, finansminister

  35. Keynesianism • Lågkonjunktur expansiv finans- och penningpolitik • Högkonjunktur, dra in för att använda resurserna vid nästa lågkonjunktur

  36. Keynesianism SVAGHETER • Svårt att förutsäga konjunkturer • Eftersläpning • Politiker har egenintresse, public choice • Stagflation (=arbetslöshet och inflation)

  37. Statens ekonomiska verksamhet • Budget anger hur landets resurser skall användas • Statsskuld – statens lån av pengar som sker genom obligationer och skuldväxlar.

  38. Internationell ekonomi

  39. Handel • Varför handlar länder med varandra? • Varubrist • Billigare än att tillverka själva

  40. Utan handel

  41. Med handel Handel gör att länder/företag tjänar tid och pengar.

  42. Skapar välstånd Länder kan specialisera sig på det de är bäst på (absoluta och komparativa fördelar) Handel bidrar med fred Ojämlika handelsförhållanden Handeln binder fast länder i givna strukturer Syd är förlorare Sociala ojämlikheter Resultat av handel

More Related