Areella näringar, turism och hälsa Gunn Persson

1. Workshop I Uppdatering av kunskap om risker och konsekvenser av förändrat klimat Areella näringar, turism och hälsaGunn Persson

2. Kontaktade myndigheter/organisationer Näringsdepartementet

3. Slutsatser SOU 2007:60 Areella näringar • Skogsbruket:Konsekvenserna för den svenska skogen och skogsbruket kommer att bli betydande. Ökad tillväxt ger större virkesproduktion, men ökad frekvens och omfattning av skador från främst insekter, svampar och storm samt blötare skogsmark kan föra med sig stora kostnader. Stora regionala skillnader i utbudet av kommersiellt virke kan påverka svensk skogsindustri • Jordbruket: Förutsättningarna för jordbruket förbättras i huvudsak med klimatförändringarna. Längre växtsäsonger ger ökade skördar och möjlighet förnya grödor. Samtidigt kommer fler skadegörare och ogräs in och nya behov av bevattning och dränering kan uppstå på grund av de ändrade nederbördsmönstren. Minskat utbud av livsmedel på världsmarknaden, beroende på hur stora klimatförändringarna blir. Kan innebära ökad efterfrågan på svenska livsmedel.

4. Slutsatser SOU 2007:60 Areella näringar • Fiskerinäringen:Stora förändringar av ekosystemen och fisket väntar i ett varmare klimat. Torsken kan komma att slås ut helt i Östersjön och istället ersättas av sötvattenarter. Varmvattenarter kommer att ersätta kallvattenarter i insjöar. Fisket i Västerhavet och i vissa insjöar kan komma att gynnas. • Rennäringen: Förutsättningarna för att bedriva rennäring i Sverige kommer allvarligt att påverkas av klimatförändringarna. Vegetationsperioden kan förlängas och växtproduktionen under sommarbetet förväntas öka. Insektsplågan kan förvärras och snöförhållandena vintertid blir besvärligare.

5. Slutsatser SOU 2007:60 Turism och friluftsliv • Den snabbt växande turistnäringen kan få ytterligare ökade möjligheter i ett förändrat klimat med varmare somrar och högre lufttemperaturer. Vattenresurser och kvalitet blir dock en nyckelfråga. Vinterturism och friluftsliv kommer att möta successivt snöfattigare vintrar, särskilt i de södra fjällen. Med framsynt anpassning kan konkurrenskraften sannolikt bibehållas under åtminstone de närmaste decennierna. Regionala klimateffekter i t.ex. Medelhavet och Alperna kan leda till ökad turism i Skandinavien.

6. Slutsatser SOU 2007:60 Människors hälsa • Perioder med höga temperaturer blir vanligare och de högsta temperaturerna högre än idag, vilket leder till ökad dödlighet, särskilt för sårbara grupper. Framtida värmeböljor kan bli ett betydande problem som kräver motåtgärder. • Luftföroreningarna kan väntas öka något på grund av klimatförändringen, men andra faktorer ger större förändringar. • Den ökade risken för översvämningar, ras och skred ger risk för personskador och ökade problem för bl.a. sjukvård och hemtjänst. • Ett varmare klimat med ökad nederbörd ger en ökad risk för smittspridning. Spridningsmönster för smittsamma sjukdomar kommer sannolikt att förändras och helt nya sjukdomar och sjukdomsbärare kan komma in i landet. Osäkerheterna och risken för överraskningar är dock stora. • Ett försämrat globalt hälsotillstånd, bl.a. till följd av ett ökat antal konflikter, kan leda till ökad risk för smittspridning av sjukdomar.

7. I korthet Gemensamma osäkerheter: påverkan av styrmedel, global utveckling • Skogsbruk: körskador, stormfällning, skadeinsekter, bränder. Utmaning att etablera skog för framtiden • Jordbruk: vattenhushållning, växtskydd, stallar. CC - möjlighet för ökad svensk jordbruksproduktion. Trenden idag är ökad import. • Fiske: ändrad artsammansättning att vänta, ökat vattenbruk ej troligt. Behövs havsplanering (nyttja, utveckla, bevara) • Rennäring: Utmaning idag och i framtiden. Skapa resiliens • Turism: CC ger möjligheter och svårigheter. Hinder (strukturella, lagar, resurser) • Hälsa: förändringar kan ske snabbt. Människa och djur i samlat perspektiv.

8. Areella näringar, turism och hälsa Komplexa system där klimatförändringen bara är en av flera påverkande faktorer • Karteringar och övervakning (hälsoeffekter, vilda djur, växtskadegörare, vegetation) • Trendanalyser och kunskapsinhämtning • Varningssystem? • Beredskapsplaner (värmeböljor, översvämningar, smittor) • Samordning inom och mellan sektorer (ex. Dricksvattennätverket) • Kopplingar och samverkanseffekter mellan klimat och andra faktorer • Anpassning kräver tvärvetenskapliga arbetssätt