Förnybar energi - PowerPoint PPT Presentation

elata
f rnybar energi n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Förnybar energi PowerPoint Presentation
Download Presentation
Förnybar energi

play fullscreen
1 / 20
Download Presentation
Förnybar energi
243 Views
Download Presentation

Förnybar energi

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Förnybarenergi

  2. Nästan all vår energi kommer från solen CO2 + H2O + energi O2 + C6H12O6

  3. Koldioxid är en växthusgas Koncentration av koldioxid i atmosfären ppm 360 340 320 300 280 260 1000 1200 1400 1600 1800 2000 År Källa: IPCC

  4. Jordens energikonsumtion Solkraft ”Förnyelsebara” Vindkraft Vattenkraft ? Kärnkraft ”Fossila” Gas Kol Olja 2000 2050

  5. Elektricitet och välstånd (BNP) hänger ihop, eller? BNP och elanvändningen i industrin i Sverige, Norge och Danmark. 1995=100 ? 130 120 ? 110 El ? 100 BNP ? 90 80 70 60 1980 1985 1990 1995 2000 Källa: Nordic Energy Perspectives

  6. Elektricitet och välstånd hänger ihop Bild: NASA

  7. Vad är framtiden värd? Två olika synsätt. Ekonomi Ekologi

  8. Vilken väg ska vi välja? Leva med el/energi (som nu) Byta livsstil + ny teknik Leva utan el/energi

  9. Energilådan Experiment/laborationer • ”Vem ger, vem tar” – energiomvandlingar • Solceller/solcellsbil • Vindkraftverk • Vätgasbil • Energispel • ”Ego eller reko”- värderingsövning • Energihuset (CD rom) • Energisamhället (CD rom) Teorimaterial/fördjupning • Aktivitetskort till laborationerna • Fördjupningstexter till laborationerna • Energipärmen (lärare) • Energihäfte (elev) www.skolenergi.se • Fler fördjupningstexter på www.renewcology.nu

  10. Annorlunda energilösningarInformation tagen från Illustrerad vetenskap nr 14/2008 • Går det att ta vara på överskottsenergin när man går eller motionerar? • Blir det överskottsenergi på andra ställen i kroppen, t.ex. vid hjärtslag? • Var annars i vår vardag finns det outnyttjad energi? • Hur kan vi gå tillväga för att ta tillvara överskottsenergi som annars bara går till spillo, och vad kan vi använda den till? Läs mer på www.illvet.se

  11. Hur kan man t.ex. ta tillvara överskottsenergi när man är ute och går eller motionerar? Läs mer på www.illvet.se

  12. 1 minuts gång motsvarar en halvtimmes prat i mobiltelefon. Energin som finns lagrad i fettdepåerna på en normalstor människa motsvarar energin i ett batteri på 1000kg. 7w per steg Läs mer på www.illvet.se

  13. Hur kan vi utnyttja kroppens rörelser i kläderna? Med hjälp av nanoteknik kan man t.o.m. ta ut energi ur vibrationerna från den mänskliga pulsen. Mer om nanoteknik http://www.nanoscience.gatech.edu/zlwang/ Läs mer på www.illvet.se

  14. Stadstrafik och industriljud kan leverera grön energi Dynamo kan byggas in i säten Vid MIT i USA jobbar forskare på att ta fram en sorts dynamo som kan placeras i säten och golv. Ett steg genererar energi som räcker till en 120W lampa en sek. Med denna teknik skulle tusentals passagerare kunna driva ett tåg. Tågpassagerare alstrar gratis ström East Japan Railway Company driver bl.a. biljettautomater och informationsskärmar med miljövänlig elektricitet som alstras av passagerarnas fotsteg mot ett tryckkänsligt golv. (10kWs/dag 6kvm.) Sensorer som drivs av vibrationer Det brittiska bolaget Perpeetum har sensorer som skördar ström ur vibrationer från bilar, tåg, flygplan och industrimaskiner. Mikrogeneratorer driver trådlösa sensorer som övervakar bl.a. temperatur och slitage. Läs mer på www.illvet.se

  15. Exempel på annan outnyttjad mänsklig energi: • Styrketräning på gym • Discodans • Tangentbordstryckningar Exempel på energi som kan används på annorlunda sätt: • Bromsar på fordon som laddar upp en kondensator. • Åskväder Läs mer på www.illvet.se

  16. Vad kan du göra? • Kanske du själv har outnyttjad överskottsenergi på många ställen i din vardag? • Tänk om du kommer på ett revulotionerande sätt att ta vara på den? Du kan också göra något!

  17. Så bildas vätgas vid elektrolys

  18. Så fungerar en bränslecell • 1. Vid anoden leds vätgas (H2) in. • 2. Vid katoden tillförs syrgas (O2) eller luft. • 3. Vätet delar sig till vätejoner (H+) och elektroner (e-­). • 4. Elektronerna vandrar över till katoden via ledaren och bildar en elektrisk ström. • 5. Syremolekylen delar sig till syrejoner (O2-) när den kommer i kontakt med de fria elektronerna. • 6. Vätejonerna passerar genom elektrolyten och förenar sig med syrejoner så att vatten (H2O) bildas. www.vattenfall.se

  19. Så fungerar en solcell • Länk till Energimyndigheten ( www.energimyndigheten.se) www.vattenfall.se