150 likes | 261 Views
”Läkemedelskostnad utifrån ett landsting, så här arbetar vi!” Att valla katter … Vem kan påverka läkemedelsanvändningen? Bengt Curman. Kostnaden för ”nya, dyra” läkemedel ökar snabbare än de totala sjukvårdskostnaderna.
E N D
”Läkemedelskostnad utifrån ett landsting, så här arbetar vi!” Att valla katter … Vem kan påverka läkemedelsanvändningen? Bengt Curman
Kostnaden för ”nya, dyra” läkemedel ökar snabbare än de totala sjukvårdskostnaderna. De prioriteras framför andra resurser i sjukvården. De tar resurser från andra områden. Läkemedelskostnaderna och deras förändring är ojämnt fördelad mellan specialiteterna (onkologi, internmedicin, reumatologi, neurologi, lungmedicin, urologi …) Exemplet reumatologi …
Öppenvårdsläkemedel på USÖ – 15- i-topp år 2008 32 preparat står för halva kostnaden
Slutenvårdsläkemedel på USÖ – 15- i-topp år 2008 20 preparat står för halva kostnaden
Hur ska man styra detta? • Verksamhetschefens ansvar? • Följa sjukhusets eller landstingets regler, ex ansökan om användning av ”nya, dyra” • ”Göra verkstad” av Läkemedelskommitténs rekommendationer, exempelvis bevakning av patentutgångar, synonymer etc • Neurontin vs Gabapentin- Lanzo vs omeprazol • Delta i prioriteringsdiskussioner • Ta hänsyn till hälsoekonomiska aspekter i prioriteringen • Inse motkrafternas påverkan, dvs samverka klokt med • Läkemedelsindustri- Patientföreningar- Massmedier
Det handlar om att få läkarna med sig – inte mot sig. • Uppfattningen måste finnas att ”professionen styr”. • Långsamt, långsamt ökar kostnadsmedvetenheten. • Det är klokt att även bry sig om små kostnader. Acceptansen ökar om det är ”ordning och reda”. • Mer förståelse för hälsoekonomi behövs. • Man måste inse hur industrin arbetar.