milj balken n.
Download
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Miljöbalken PowerPoint Presentation
Download Presentation
Miljöbalken

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 45

Miljöbalken - PowerPoint PPT Presentation


  • 207 Views
  • Uploaded on

Miljöbalken. MILJÖBALKENS HISTORIA. 1860    Vatten och avlopp 1874 Hälsovårdsstadgan 1918 Vattenlagen 1962    Tyst vår 1967    Naturvårdsverket 1968    Miljöskyddslagen 1973    Miljöfarliga varor 1982    Hälsoskyddslagen 1987    Naturresurslagen

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Miljöbalken' - diane


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
milj balkens historia
MILJÖBALKENS HISTORIA
  • 1860    Vatten och avlopp
  • 1874 Hälsovårdsstadgan
  • 1918 Vattenlagen
  • 1962    Tyst vår
  • 1967    Naturvårdsverket
  • 1968    Miljöskyddslagen
  • 1973    Miljöfarliga varor
  • 1982    Hälsoskyddslagen
  • 1987    Naturresurslagen
  • 1999 Miljöbalken ersatte 15 lagar
  • 2007 Reach (EU:s kemikalieförordningar)
milj balkens plattform

Miljöfarlig

verksamhet och hälsoskydd

Miljöbalkens plattform

Avfall

KemikalierGMO

Vattenföretag

Straff

Markförorening

tillsyn

målet, hänsynsreglerna, hushållning med mark,

miljökvalitet, MKB.

fritt efter Staffan Westerlund

balkens m l 1 kapitlet 1
BALKENS MÅL1 kapitlet 1 §
  • Hållbar utveckling
  • Vi och kommande generationer ska ha en god miljö
  • Naturen har ett eget skyddsvärde
  • Vi har ett förvaltaransvar
  • Främja hållbar utveckling
  • Balkens mål ska vara styrande! (tolkningsimperativet)
balkens fem grundstenar
BALKENS FEM GRUNDSTENAR
  • 1.Hälsa och miljö ska skyddas
  • 2.Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas
  • 3. Den biologiska mångfalden ska bevaras
  • 4. En god hushållning av mark och vatten skall tryggas
  • 5. Återanvändning och återvinning ska främjas

Dessa 5 grundstenar ska styra tillämpningen av miljöbalken!!

gemensamma regler
GEMENSAMMA REGLER
  • Gemensamt mål för hela miljöbalken
  • Gemensamma hänsynsregler
  • Gemensamma genomföranderegler
  • Gemensamma prövningsregler
  • Gemensamma tillsynsregler
  • Gemensamma straffregler
f rordningarna
FÖRORDNINGARNA
  • Flera förordningar med stöd av i miljöbalken
  • Centrala myndigheter meddelar föreskrifter och
  • Allmänna råd och handböcker
  • Kommunala föreskrifter (ramarna anges i förordning)
  • Andra myndigheterutfärdar föreskrifter i enskilda fall
  • Måste alltid finnas delegation (befogenhet) i lagen!
n r g ller milj balken
NÄR GÄLLER MILJÖBALKEN?
  • Miljöbalken gäller för allt som motverkar balkens mål 1:1, 1:3
  • Hänsynsreglerna styr mot balkens mål
  • Gäller parallellt med annan lagstiftning
  • Rättspraxis visar vägen
  • Dubbelprövning möjlig t.ex. PBL
  • Gäller även om en verksamhet inte behöver tillstånd
milj balkens begr nsningar
MILJÖBALKENS BEGRÄNSNINGAR
  • Gäller inom landets gränser
  • Gäller intearbetsmiljön 1:3
  • Gäller inte renhållning av statens vägar 1:7
  • Gäller inte vid krigsfara 1:5
f r vem g ller milj balken
FÖR VEM GÄLLER MILJÖBALKEN?

Miljöbalken

riktar sig till alla som kan påverka miljön, enskilda personer såväl som

stora och små företag och verksamheter

milj balken och eu
MILJÖBALKEN OCH EU
  • EG-förordningar
    • Direkt gällande som svensk lag (ökar i antal)
  • EG-direktiv
    • EU bestämmer målen
    • Sverige beslutar om medlen i lagstiftning (oftast fo)
vilka krav st ller milj balken

Vilka krav ställer miljöbalken?

Miljöbalkens hänsynsregler

h nsynsreglerna 2 kap
Hänsynsreglerna 2 kap

Bevisbörderegeln 1§

Kunskapskravet 2§

Försiktighetsprincipen

PPP 3§

Bästa möjliga teknik

Produktvalsprincipen 4§

Hushållnings- & kretsloppsprincipen 5§

Lokaliseringsregeln 6§

  • reglerna skall alltid följas
  • de nationella målen är vägledande
  • gäller parallellt med annan lagstiftning

.

Skälighetsregeln

Skadeansvarsprincipen 8§

Stoppregeln 9§

milj balken h nsynsreglerna
Miljöbalkenhänsynsreglerna

2 kap 1§ När gäller hänsynsreglerna? Vid…

  • …prövning av
    • tillåtlighet
    • tillstånd
    • godkännande
    • dispens
    • villkor
  • …tillsyn
    • bedriver verksamhet
    • avser bedriva verksamhet
    • vidtar eller avser vidta åtgärd

...som kan antas orsaka skada eller olägenhet i miljön

är skyldig att visa att hänsynsreglerna följs

kunskapskravet 2 2
KUNSKAPSKRAVET 2:2
  • Det är den som gör något som ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas
  • Kunskap före handling
  • Miljöeffekterna avgör kravet
  • Kravet proportionellt, d.v.s. stor risk = stora kunskapskrav, liten risk = kunskapskravet mindre
  • Utredningskrav vid tillstånd
  • Kontinuerligt ökad kunskap (t.ex. nya kunskaper om kemikalier)
  • Även för icke tillståndspliktig verksamhet
den omv nda bevisb rdan
Den omvända bevisbördan
  • ”Prövningsmyndigheten får aldrig låta en osäkerhet i beslutsunderlaget gå ut över människors hälsa och miljö. När sådan osäkerhet föreligger är det följaktligen företagarens sak att bevisa att hans verksamhet inte medför risker för hälsa och miljö.”

propositionen till miljöskyddslagen 1980/81:92

bevisb rderegeln den omv nda bevisb rdan 2 3 andra stycket
BEVISBÖRDEREGELN,den omvända bevisbördan,2:3(andra stycket)
  • Det är den som gör något som ska visa att reglerna följs
  • Före: i ansökan om tillstånd
  • Under: vid tillsyn
  • Efter: om olägenheter kvarstår för miljön
  • Kraven ska vara relevanta (gälla miljö och hälsa), inte orimliga (2:7) (tekniskt och ekonomiskt) och stå i proportion till risken
f rorenaren betalar 2 3 f rsta stycket
FÖRORENAREN BETALAR 2:3 (första stycket)
  • Det är den som riskerar att skada som ska betala för att undvika en skada, PPP (Pulluters Pays Principle)
slide19

Olika tillvägagångssätt

Bästa teknik (BAT)

Miljökvalitetsnormer

effekt

effekt

verksamheter och åtgärder

verksamheter och åtgärder

effekt

Kombinerat

verksamheter och åtgärder

b sta m jliga teknik 2 3 f rsta stycket sista meningen
BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK 2:3 (första stycket sista meningen)
  • För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador och olägenheter
  • Bästa Användbara Teknik
  • Best Available Technology (BAT)
    • Först: tekniskt möjligt (TM)
    • Sen: ekonomiskt möjligt (EM)

– SUMMAN AV DETTA BLIR HUVUDREGELN tekniskt OCH ekonomiskt möjligt (TEM)

  • Teknik som är i full drift någon stans i världen
  • Ekonomiskt möjlig för genomsnittligt välskött företag i branschen
  • Undantagsregel: Om företagaren kan bevisa att TEM är onödigt ur miljösynpunkt så kan kraven sänkas 8om någon miljökvalitetsnorm som gäller inte är uppfylld kan undantagsregeln aldrig tillämpas)..
  • Det sistnämnda gäller i princip (proportionalitet) oavsett om det är kommersiell eller privat verksamhet.
produktvalsprincipen 2 4
PRODUKTVALSPRINCIPEN 2:4
  • Om man kan ersätta en kemisk produkt eller en teknisk organism men en mindre farlig så ska man göra det
    • kan även bytas ut mot annan teknik (t.ex. mekanisk bearbetning)
    • ändamålet måste uppnås till skälig kostnad (inte orimliga kostnader, 2:7)
  • Gäller även om de andra hänsynsreglerna följs
hush llnings och kretsloppsprinciperna 2 5
HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPERNA 2:5
  • Råvaror och energi skall användas så effektivt som möjligt (hushålla med naturens resurser)
    • HUSHÅLLNINGSPRINCIPEN
  • Slutna flöden med ämnen ur naturen.
    • KRETSLOPPSPRINCIPEN

Avfallshierarkin

  • Återanvändning
  • Materialåtervinning
  • Energiutvinning
  • Deponering
lokaliserings principen 2 6
LOKALISERINGS-PRINCIPEN 2:6
  • Man skall välja en sådan plats att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet
    • Bästa platsen (superlativ) objektivt sett
  • Vid viss tillståndprövning gäller regeln endast vid ändrad markanvändning
  • Ett tillstånd och en dispens får ej strida mot detaljplan enligt PBL
sk lighetsregeln 2 7
SKÄLIGHETSREGELN 2:7
  • Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade utan att vara orimliga att uppfylla
  • Rimlig – inte orimlig – orimlig

en skala där inte orimlig betyder att de kostnader som kan accepteras är större än om rimliga kostnader var gränsen.

skadeansvaret 2 8
SKADEANSVARET 2:8
  • Det är den som orsakat en skada på miljön som ansvarar för att skadan blir avhjälpt
  • Ansvaret gäller tills skadan har avhjälpts
  • Ansvarsfrågan regleras i 10 kap
kvaliteten p milj n

Kvaliteten på miljön

Miljökvalitetsnormer

milj kvalitetsnorm 5 1
Miljökvalitetsnorm 5:1
  • Miljökvalitetsnorm 5:1
  • Mark, vatten, luft, miljön i övrigt
  • Anger nivån som människor eller miljön kan utsätts för utan skada
  • Regeringen kan föreskriva normer som följd av EU
  • Regeringen föreskriver om kvaliteten på miljön för ett område
om mkn verskrids tg rdsprogram 5 4 5 5
Om MKN överskridsåtgärdsprogram 5:4, 5:5
  • Åtgärdsprogram ska upprättas om MKN överskrids
  • Ska upprättas för hela det område som påverkas
  • Kan vara en kommun (kommunfullmäktige)
  • Ett län eller delar av län, flera län
milj kvalitetsnorm kontroll 5 9 fo mkn luft 2001 527
Miljökvalitetsnormkontroll 5:9, fo mkn luft (2001:527)
  • Varje kommun ska mäta
  • Kan kombineras med beräkningar
  • Måste alltid mäta >250 000 invånare
  • Om överskrids: anmälan till NV, Lst.
  • Vid särskilt höga nivåer ska kommunen informera allmänheten fo 17§
  • Mycket höga halter ozon ska larmas fo18,19 §
vattendirektiv fo 2004 660
Vattendirektiv (fo 2004:660)
  • Kvalitetsnorm tas fram
  • God vattenkvalitet ska uppnås 2015
  • God grundvattenstatus ska uppnås 2015
  • Förvaltningsplan ska vara klar 2009
  • Åtgärdsprogram 2009, genomfört 2012
eu s vattendirektiv fo 2004 660
EU:s Vattendirektiv (fo 2004:660)
  • 5 vattenmyndigheter vid 5 länsstyrelser
  • Luleå
  • Västerås
  • Härnösand
  • Kalmar
  • Göteborg
myndighets ansvaret

Myndighetsansvaret

Kommunernas ansvar

kommunallag 1991 900 3 kap 5
Kommunallag (1991:900) 3 kap. 5§

Nämnd får inte utöva tillsyn över verksamhet som den själv bedriver

kommunens ansvar avseende tillsyn
Kommunens ansvar avseende tillsyn
  • Den operativa tillsynsmyndigheten ska
  • avsättatillräckliga resurser
  • ha personal med tillräcklig kompetens för tillsynsarbetet.
  • 1. varje år göra en behovsutredning
  • 2. föra ett register
  • 3. upprätta en tillsynsplan
  • 4. följa upp och utvärdera

(Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken 7§)

vertagande av tillsyn
Övertagande av tillsyn
  • Kommunen kan ta över viss tillsyn (t.ex. A; B)
  • Länsstyrelsen ska pröva övertagandet och beakta
    • Miljöpåverkan av verksamheterna
    • Behov, resurser, kompetens o.s.v.
    • Kommunens organisation
    • Övriga frågor
  • Länsstyrelsen ska återta tillsynen om den strider mot KL 20:5
att beivra brott
Att beivra brott

Tillsynsmyndighet är skyldig att:

  • Anmäla till åtalsprövning vid misstanke om brott 26:2
  • Besluta om miljösanktionsavgift 30:3
politikernas huvuduppgifter
Politikernas huvuduppgifter
  • Stifta lagar, sätta regler

riksdag (lagar)

regering (förordningar)

kommunfullmäktige (lokala föreskrifter)

  • Se till att resurser finns, besluta om budget och taxor
  • Besluta om den del av miljöpolitiken som inte är lagreglerad t.ex.:

lokala miljömål,

klimatstrategi,

avfallsmål och strategi

inköpspolicy (inom lagens ram)

Transportpolicy

  • Vara allmänhetens företrädare och bevaka allmänhetens intresse av god miljö
tj nsteansvar
Tjänsteansvar
  • Den som av oaktsamhet eller uppsåt vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften döms till tjänstefel Brottsbalken 20 kap
  • Även politiker kan dömas till tjänstefel
aktuella fall
Aktuella fall
  • Örnsköldsvik
    • Miljösanktionsavgift (msa) togs ut, kommunalrådet ingrep, miljönämnden tog tillbaka beslutet, kommunen betalade ”tillbaka” avgiften, miljönämndens ledamöter dömda för tjänstefel.
  • Enköping
    • Miljönämnden beslöt att ej ta ut msa och ej anmäla till åklagare, ledamöterna friade i tingsrätten (”okunniga”), fällda i hovrätten. MN :s ordföranden: ”Enköping ”miljöbalksfri zon””
  • Filipstad
    • Kommunalrådet ingrep, miljönämnden tog ej ut msa, anmälde ej till åklagare, fällda i tingsrätten
brott och straff 29 kap
Brott och straff29 kap
  • Tillsynsmyndigheten är skyldig att anmäla misstanke om brott till åklagare
  • Alltid åklagare som avgör om brott är ringa!
  • Det är tjänstefel (straffbart) att inte anmäla misstanke om brott
  • Företagsbot vanligare än förr (företaget straffas med höga böter)
milj sanktionsavgifter 30 kap fo om msa 1998 950
Miljösanktionsavgifter30 kap, fo om msa 1998:950
  • Finns en väldefinierad lista över förseelse och avgift i en förordning.
  • Lägst 1 000 kr
  • Högst 1 000 000 kr
  • Tas ut även om det inte sker med uppsåt eller av oaktsamhet
  • Ej straff om det är miljösanktionsavgift
  • Ej miljösanktionsavgift om det är straffbelagt
  • Finns fler omständigheter än förr för att inte ta ut avgift
tilltr desr tten 28 kap
Tillträdesrätten28 kap
  • Tillsynsmyndigheten har alltid rätt att få tillträde till 28:1
    • Fastigheter
    • Byggnader
    • Andra anläggningar
    • Transportmedel (t.ex. besprutningståg)

för att göra undersökningar och andra åtgärder

  • Behöver ej beslut om husrannsakan eller polishandräckning.
  • För bostäder gäller endast för att förebygga eller undanröja olägenhet för hälsan
milj kvalitetsm len
Miljökvalitetsmålen
  • Begränsad klimatpåverkan
  • Frisk luft
  • Bara naturlig försurning
  • Giftfri miljö
  • Skyddande ozonskikt
  • Säker strålmiljö
  • Ingen övergödning
  • Levande sjöar och vattendrag
  • Grundvatten av god kvalitet
  • Hav i balans samt levande kust och skärgård
  • Myllrande våtmarker
  • Levande skogar
  • Ett rikt odlingslandskap
  • Storslagen fjällmiljö
  • God bebyggd miljö
  • Biologisk mångfald
de 15 m len
DE 15 MÅLEN
  • En ny struktur mot hållbar utveckling
  • Riksdagen fastställer nationella målen
  • Riksdagen formulerar delmålen
  • Länsstyrelsen har ansvaret för regional anpassning, regionala miljömål
  • kommunen har ansvaret för lokal anpassning, lokala miljömål
  • Målen skall nås inom en generation