De politiska ideologierna

1. De politiska ideologierna - Ett historiskt perspektiv

2. Vad är en ideologi? • Ett synsätt som handlar om hela samhället. • Försöker svara på: Hur samhället ser ut. Vad målet med samhällsutvecklingen är. Vilken vägen är.

3. De tre stora ideologierna • De äldsta om mest betydelsefulla ideologierna är tre till antalet. • De är: • Liberalism • Konservatism • Socialism De moderna partierna har alla släktskap med dessa ideologier

4. Liberalismen • Ideologin sina rötter i upplysningstiden. (1700-tal.) • Under denna epok började man diskutera samhällsfrågor som exempelvis: Om varje individ har rättigheter har hon också ett värde Att varje individ har rättigheter. Ingen människa skall därför förtryckas. Exempelvis. Rätt till liv, egendom eller frihet

5. Liberalismen • Människan skall inte vara förtryckt. • Frihet skapas i och med att yttre tvång tas bort. Det kallas ibland för ”det negativa frihetsbegreppet” • Alltså: Förtryck Tvång Hot M.m. Frihet från…

6. Liberalismen • Hur skall då en stat se ut som kan se till att människor blir fria utifrån det negativa frihetsbegreppet. • Staten skall… Skydda medborgarna… …men inte tvinga medborgarna.

7. Liberalismen • Ibland kallas denna typ av idealstat för ”Nattväktarstaten.” • Staten skall vara som en nattväktare och skydda individerna genom att den tar hand om: Juridik Polis Militär Skyddar invånarna mot inre hot… …och mot yttre.

8. Liberalismen • I övrigt skall var och en sköta sig själv • Detta innebär naturligtvis minimalt med skatt. • En grundläggande princip är att staten aldrig kan veta vad invånarna vill ha, det är upp till individen. • Därför är detta frihetsbegrepp centralt. • Staten skall se till att människor inte förtrycks, men därmed inte säga till individer hur de bäst skall ordna sina liv.

9. Liberalismen • Vid sidan av detta frihetsbegrepp finns ”det positiva frihetsbegreppet.” • Människor måste ha ”frihet till”, eller ”möjligheter till”, att kunna välja. • Staten ska garantera en viss grundtrygghet för att individerna ska kunna vara fria. • Denna grundtrygghet kan exempelvis handla om skola åt alla, vissa bidrag, pensioner m.m.

10. Liberalismen På en vänster-högerskala skulle de båda begreppen kunna placeras in på följande vis. Frihet från… ”Det negativa frihetsbegreppet” Frihet till, möjlighet till… ”Det positiva frihetsbegreppet” Liberaler är dock alltid noga med att poängtera att de aldrig vill tillåta staten att reglera individernas liv och säga åt dem vad som är ett gott liv. Liberalismen är inte utopisk. Ju längre åt vänster vi rör oss, desto mer accepteras bidrag åt individerna

11. Det positiva frihetsbegreppet… …håller bara de som kallar sig för socialliberaler med om. Det negativa frihetsbegreppet… …håller alla liberaler med om. Liberalismen

12. Liberalismen • Oavsett om man är ”högerliberal” i betydelsen ”klassiskt liberal”/”nyliberal”, eller om man är mer åt vänster, d.v.s. ”socialliberal” har man ett och samma sätt att se på ekonomin i landet. • Liberaler gillar marknadsekonomi! • Varför det?

13. Liberalismen Liberaler menar att den marknadsekonomiska modellen leder till att ”mesta möjliga” antal människor kan få ”nytta”, d.v.s. välstånd. Det finns, inom liberalismen, ett mycket viktigt begrepp som heter ”utilitarism.” Med detta menas att ett samhälle måste sträva efter att få ”mesta möjliga nytta åt mesta möjliga antal.” Fri företagsamhet. Fri konkurrens. De som inte klarar konkurrensen måste lägga ner sina företag. Företagen tjänar pengar, mer skatteintäkter, landet blir rikt.

14. Liberalismen • Sammanfattningsvis : • Liberalismen en ideologi med en historia från 1700-talet. • Det finns en skillnad mellan socialliberaler och klassiska liberaler/nyliberaler. • Alla liberaler tycker att marknadsekonomi är det bästa sättet att ordna ett lands ekonomi.

15. Konservatismen • Är en ideologi som utvecklades som en motreaktion till franska revolutionen. • Under det tidiga 1800-talet stod striden mellan liberaler och konservativa. • Liberalerna sågs då som vänster och konservativa sågs som höger.

16. Har rötter tillbaka till Napoleontidens slut… …då många starka stater i Europa ville återgå till en tidigare samhällsmodell. En viktig ideolog var bl.a. Edmund Burke Konservatismen Edmund Burke var i sina skrifter mycket kritisk till den franska revolutionen.

17. Konservatismen • Tre liknelser kan gestalta konservatismens syn på samhället.

18. Konservatismen • Trädliknelsen Om man gör revolution i ett samhälle är det som att vända upp och ner på trädet. Med rötterna upp kan det ju inte växa. Tänk dig att samhället är ett träd

19. Konservatismen • Trädliknelsen Om man gör revolution i ett samhälle är det som att vända upp och ner på trädet. Med rötterna upp kan det ju inte växa. Tänk dig att samhället är ett träd

20. Konservatismen • Trädliknelsen De konservativa anser därför att snabba omvälvande samhällsförändringar inte är bra. Samhället kan mycket väl förändras, bara det görs sakta, försiktigt och genomtänkt, på samma sätt som en trädgårdsmästare sköter sitt arbete. Istället måste man vårda ett samhälle, på samma sätt som en trädgårdsmästare göder och vattnar ett träd.

21. Konservatismen • Den andra liknelsen är ”familjeliknelsen.” För att förstå liknelsen är det viktigt att vi inte glömmer bort att den skrevs i 1800-talets samhälle. I en familj bestämde mannen. Mannen i familjen hade makten och satte upp regler för… På samma sätt skall ett samhälle sätta upp regler för… …och staten skall också visa omsorg mot sina medborgare. Men en god man skulle också vara omsorgsfull mot familjen… …medborgarna Frun och barnen Begreppet ”det patriarkala samhället” kommer från denna liknelsen. Pater betyder ”far”, så ”det patriarkala samhället” betyder sålunda det faderliga samhället

22. Konservatismen Hur visar då staten omsorg mot sina medborgare???? Jo, genom att ge dem pensioner, sjukvård m.m. m.m. Men om nu t.o.m. de konservativa gillar bidrag, då är de ju nästan som de socialliberala, eller? Nja, det kan man väl inte säga, heller. De tycker ju inte om snabba förändringar, vilket liberaler inte har någonting emot. Det finns också en annan väsentlig skillnad som har med synen på individen att göra

23. Konservatismen • Den sista liknelsen handlar om att likna samhället vid en kropp I samhället motsvaras huvudet av de styrande… …och bröstet av de som upprätthåller ordningen Benen blir då arbetarna Här kommer kroppen

24. Konservatismen Detta betyder att alla människor är beroende av varandra…. …,ett samhälle är beroende av sina ledare, sina arbetare m.m…. …på samma sätt som en kropp är beroende av sitt huvud eller sina ben.

25. Konservatismen • Sammanfattningsvis kan man därför säga… …att konservativa inte gillar snabba förändringar… …, de vill att samhället eller staten ”tar hand om” sina medborgare… …samt att individen inom konservatismen inte har samma betydelse som hos liberaler. Istället betonas gemenskapen.

26. Konservatismen Men om det är stora skillnader mellan liberaler och konservativa, hur kommer det sig att de ofta samarbetar, då?? Det är klart att det finns skillnader, men det finns ju likheter också... Liberaler och konservativa tycker också att den marknadsekonomiska modellen är det bästa sättet att ordna ekonomin i ett land på. Både liberaler och konservativa accepterar att det finns ekonomiska skillnader i samhället. Ekonomiska skillnader och marknadsekonomi accepteras dock inte av…

27. Socialismen • Skapades från början av Karl Marx och Friedrich Engels. • I deras bok ”Det kommunistiska manifestet” som skrevs 1848, lägger de fram sina teorier. • I stora drag kan man säga att denna ideologi är starkt kritisk mot både liberalism och konservatism.

28. Socialismen • Har två huvudinriktningar Kommunism Reformsocialism I stora drag kan man säga att skillnaden ligger i hur man vill förändra. Kommunister kan tänka sig göra revolution, vilket inte reformsocialister kan. Vi börjar med att beskriva kommunismen…

29. SocialismenKommunismen • Marx utgick ifrån följande förutsättningar: 1. Människan är i grunden: a. Objektskapande, d.v.s. hon vill skapa. b. Altruistisk, vilket helt enkelt betyder ”givmild.”

30. SocialismenKommunismen 2. Det moderna samhället är ”kapitalistiskt”, i den betydelsen att: a. Överskottet återinvesteras. (detta betyder helt enkelt att om en fabrikör tjänar pengar, kommer han att köpa fler maskiner så att han kan tjäna ännu mer pengar i framtiden.) b. Eftersom överskottet återinvesteras kommer arbetarna få för lite betalt för sitt arbete. Med ett finare ord kallar man det som arbetarna enligt Karl Marx bör ha, men som fabrikörerna tar för ”mervärdet”.

31. Människan är ju, enligt Marx: Objektskapande. Altruistisk. Det kapitalistiska samhället tenderar, enligt Marx, att leda till att: Arbetarna får för lite betalt. SocialismenKommunismen Om människan är objektskapande, och därmed älskar att ”skapa” och arbetarna inte får ordenligt betalt, så måste ju det kapitalistiska systemet gå emot den mänskliga naturen… …och om arbetarna får för lite betalt, så kommer det skapas en egoistisk anda i samhället, som går emot altruismen och därmed den mänskliga naturen.

32. SocialismenKommunismen Men, hur kan det då komma sig att ett människofientligt samhälle tillåtits utvecklas??

33. SocialismenKommunismen • Marx tänker sig följande utveckling: • Människor levde i harmoni med varandra i en slags gemenskap. • Nya tekniska utvecklingar gjorde att vissa fick makt över andra.

34. SocialismenKommunismen En gång i tiden… …levde människan som jägare och samlare Karl Marx föreställer sig detta samhälle som ett gemenskapssamhälle, där de som tillhörde stammen delade på allt och ägde allt tillsammans. …men nya tekniska uppfinningar ledde till att detta kom att förändras.

35. SocialismenKommunismen • Nya uppfinningar, gjorde det nämligen möjligt för människan att bli jordbrukare.

36. SocialismenKommunismen • Följden av detta blev, enligt Marx att: Det producerades ett visst överskott och… …eftersom människorna inte kunde flytta runt längre, behövde de skydd. De kom att utropa sig till härskare och med hjälp av vapen tog de makten. En del människor kom att ta en del av överskottet mot att de gav andra skydd.

37. SocialismenKommunismen • Nu började det skapas ett avstånd mellan rik och fattig. • De rika kontrollerade produktionsfaktorerna. Vänta nu!! Vad betyder produktionsfaktorer?? Det har jag aldrig hört förut!!

38. SocialismenKommunismen Man kan alltså säga att de tre produktionsfaktorerna kan användas för att beskriva all typ av produktion. • Produktionsfaktorerna är: Arbetskraft behövs i produktionen Arbetskraft Råvaror förädlas till en färdig produkt. Råvaror Kapital är maskiner, verktyg m.m. som behövs för att producera. Kapital Skall man producera vete behövs bönder… …utsäde… …marken, en plog och en skära m.m.

39. SocialismenKommunismen Man kan alltså säga att de tre produktionsfaktorerna kan användas för att beskriva all typ av produktion. • Produktionsfaktorerna är: Arbetskraft behövs i produktionen Arbetskraft Råvaror förädlas till en färdig produkt. Råvaror Kapital är maskiner, verktyg m.m. som behövs för att producera. Kapital Skall man producera bröd behövs bagare… …ägg, mjöl m.m… … en lokal, en kavel och en ugn.

40. SocialismenKommunismen • Eftersom härskarna har kontroll över dessa faktorer kan de, enligt Marx, härska. Kungarna och adeln i jordbrukssamhället hade kontrollen över arbetarna (som ofta var livegna) och ägde råvarorna, samt marken och verktygen (kapitalet). Vänta nu! Vad betyder livegen?? Jo, i de första jordbrukssamhällena var det inte ovanligt med slavar. Det fanns slavar under medeltiden också, men det var vanligt i Europa att bönderna var ”livegna”. Detta betyder att de egentligen inte ”ägs”, men att de heller inte får flytta. Detta har, enligt Marx, ett sätt för makten att kontrollera arbetskraften.

41. SocialismenKommunismen Tidigare har vi nämnt att Marx såg på utvecklingen på följande vis : • Människor levde i harmoni med varandra i en slags gemenskap. • Nya tekniska utvecklingar gjorde att vissa fick makt över andra. Att Marx menar att de tekniska utvecklingarna gör att en grupp tar makten är mycket viktigt. Det är alltså den tekniska utvecklingen som gör all annan utveckling möjlig

42. SocialismenKommunismen • Det var ju uppfinningar i jordbruket, som möjliggjorde att vissa människor kom att ta makten över produktionsfaktorerna. …vilket möjliggjorde för de nya fabrikerna att bli mycket lönsamma… Under 1700-talet kom en mängd olika tekniska uppfinningar som ångmaskiner, nya maskiner m.m. … Och det var inte adeln som ägde fabrikerna, det var en ny grupp: En icke-adlig borgarklass som bestod av en mängd individer som ofta hade arbetat sig upp med hjälp av sina egna händer. …och efterhand kom industrierna bli så dominerande att de kom att bli själva ekonomin i hela samhället.

43. SocialismenKommunismen • Franska och amerikanska revolutionen brukar av Karl Marx ses som exempel på borgarklassens försök att ta över samhället. • Kommunister menar att vi idag lever i ett samhälle som är ”borgerligt” styrt. • Kapitalismen är också borgarklassens ideologi.

44. SocialismenKommunismen • Vad händer då, enligt kommunisterna, i ett kapitalistiskt och borgerligt samhälle? Först och främst måste vi se vad det speciella med detta samhälle är: Att hela tiden nyinvestera i nya maskiner gör ju att det egentligen inte finns någon gräns för hur mycket pengar man kan tjäna. Industrialiseringen innebar ett nytt sätt att tjäna pengar, d.v.s. genom att producera varor. Kapitalismen innebar att överskottet hela tiden nyinvesteras. Stopp!!

45. SocialismenKommunismen • Följden av det nya samhället blir, enligt Marx, att… De kommer att investera i ny teknik, som gör att arbetarnas skicklighet inte behövs. Lönerna sänks och arbetarna kommer att bli extremt fattiga. Borgarna kommer att bli hur rika som helst

46. SocialismenKommunismen • Till slut kommer de fattiga bli så fattiga att de ingenting äger. De kallas då för ”proletärer”, vilket betyder ”egendomslösa”. • P.g.a. att Marx menar att människan är objektskapande och altruistisk vill hon egentligen inte ha det så här. • De fattiga tvingas att ändra på samhället genom…

47. SocialismenKommunismen Revolution!! Efter revolutionen kommer produktionsfaktorerna ägas av alla kollektivt… …och vi behöver därför inte kriga. Detta ”lyckorike” kallar Marx för det ”klasslösa samhället”

48. Socialismen • Den andra delen av socialismen kallas för reformsocialismen. • Många reformsocialister håller med om den marxistiska historieskrivningen och att målet är det klasslösa samhället. • De tycker dock inte om revolution, utan ser att man kan reformera fram ett nytt samhälle inom en demokrati.

49. En liten sammanfattning Vad är då vänster och höger? Detta beror lite på vad man menar med vänster respektive höger. Vänster betyder: -Att tycka om utjämningspolitik. -Att acceptera höga skatter. -Att tycka att det är rätt med en stark stat, så länge den verkar för att jämna ut klassskillnader. -Att formulera vad som är ett ”gott liv” och ett idealsamhälle. (Ibland kallas detta för ”utopism Höger betyder: -Att acceptera ekonomiska skillnader -Att vilja ha låga skatter. Så långt är det inga problem, men … …å ena sidan kan den som är höger verka för… -Största möjliga frihet -Staten skall inte lägga sig i.

50. En liten sammanfattning Vad är då vänster och höger? Detta beror lite på vad man menar med vänster respektive höger. Vänster betyder: -Att tycka om utjämningspolitik. -Att acceptera höga skatter. -Att tycka att det är rätt med en stark stat, så länge den verkar för att jämna ut klassskillnader. -Att formulera vad som är ett ”gott liv” och ett idealsamhälle. (Ibland kallas detta för ”utopism Höger betyder: -Att acceptera ekonomiska skillnader -Att vilja ha låga skatter. Så långt är det inga problem, men … …å andra sidan kan höger betyda: -Starka värderingar om vad som är rätt och fel. -Att man tycker det är bra med en stark stat. Den stora skillnaden mellan höger och vänster blir, i detta fall frågan om förändringar. Vänstern tycker om förändringar, medan höger är mer avvaktande.