Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Download
1 / 37

- PowerPoint PPT Presentation


  • 136 Views
  • Uploaded on

Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition. UD:s chefsmöte 27 augusti Statssekreterare Per Jansson. Kraftigt fall i BNP-tillväxt *. * Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition. Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010 Procent av BNP. Källa: OECD.

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about '' - carney


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition

Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition

UD:s chefsmöte

27 augusti

Statssekreterare Per Jansson


Kraftigt fall i bnp tillv xt
Kraftigt fall i BNP-tillväxt*

* Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition


Stora finanspolitiska stimulanser 2008 2010 procent av bnp k lla oecd
Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010Procent av BNP. Källa: OECD



Tecken p stabilisering men os kerheten r stor
Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor

  • Förskjutning i riskbilden – mer balanserad

    • Tydliga tecken på stabilisering och minskad pessimism sedan i våras i både Sverige och i omvärlden

    • Ett antal ekonomiska indikatorer har vänt uppåt

  • Dock kvarstår risker och vi har en lång och mödosam väg tillbaka

    • Låg tillväxt

    • Fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet

    • Lågt resursutnyttjande


Normalisering p de finansiella marknaderna

TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda

Systemrisken (risken för världsdepression) har försvunnit ur marknadspriserna

Det beror bl.a. på den expansiva ekonomiska politiken

* Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk

Normalisering på de finansiella marknaderna


Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåerKällor: Swedbank/Silf och KI

Konsumentförtroende (CCI)



Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat men globalt kapacitetsutnyttjande r rekordl gt
Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt

Industriproduktionsvolym

Kapacitetsutnyttjande


Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöverSysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkturtoppar = 100


Ordning och reda i offentliga finanser r a och o
Ordning och reda i offentliga finanser är A och O framöver

  • Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimulansåtgärdernas effekter på kort sikt)

  • Osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av nedgången i ekonomin

  • Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn

  • Klara långsiktig hållbarhet

    • Buffert vid nästa konjunkturnedgång

    • Åldrande befolkning


Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Svårförutsägbara offentliga finanser framöverTotala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008

Mdkr


Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tidpunkter

Procent av BNP


Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Något förbättrade offentliga finanser måttets osäkerhetFinansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009

* Preliminära siffror


Vad f rklarar f rb ttringen av de offentliga finanserna
Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna? måttets osäkerhet

  • Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP 09

    • Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp

    • Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom arbetsmarknadsområdet

  • Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga finanser

  • Stabilare ekonomiskt läge

    • Minskad risk för en ännu större nedgång och utdraget förlopp

  • Normalisering på finansmarknaderna

  • Sammantaget: Sveriges offentliga finanser har försämrats påtagligt men försämringen ser ut att ha bromsats och det saknas inte exempel på länder som har större problem…


Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Försvagade offentliga finanser i EU måttets osäkerhetFinansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos


Kande skulds ttning i eu statsskuld som andel av bnp k lla kommissionens v rprognos
Ökande skuldsättning i EU måttets osäkerhetStatsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos


Statsskuldens utveckling 1990 2012 utfall samt prognos f r ren 2009 2012
Statsskuldens utveckling 1990-2012 måttets osäkerhetUtfall samt prognos för åren 2009-2012


Nyckeltal prognos augusti 2009 v rpropositionen april 2009 inom parentes
Nyckeltal måttets osäkerhetPrognos augusti 2009. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes

* Faktisk BNP till marknadspris

** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt

*** Procent av arbetskraften


Den ekonomiska politiken mycket har gjorts men behoven r ocks stora
Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora

  • Stort behov av krisåtgärder

    • Stora BNP-gap

    • Kraftigt fallande sysselsättning

    • Stigande arbetslöshet

  • Visst handlingsutrymme för ytterligare krisåtgärder, tydlig förbättring jämfört med i våras

  • Fokus på temporära satsningar …

    • Så mycket som möjligt motverka att nedgången slår igenom på arbetsmarknaden

  • … men också behov av permanenta reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt

    • Förhindra att arbetslösheten biter sig fast

    • Stärka offentliga finanser på sikt


Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition

Stigande arbetslöshet också storaArbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD


N gra orsaker till att arbetsl sheten ofta fastnar p en h gre niv efter en uppg ng
Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång

  • Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet

  • Svaga drivkrafter att söka jobb

  • Arbetsgivarna tror att den som är långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa

  • Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb (insider-outsider-krafter)


Inriktningen p politiken i h stens budgetproposition
Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition högre nivå efter en uppgång

  • Motverka att arbetslösheten ökar

    • Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar

  • Motverka att arbetslösheten biter sig fast

    • Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a. aktiveringsinsatser, ökade resurser till utbildning och omställning

    • Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta

  • Värna välfärdens kärna

    • Svaga grupper i samhället, offentliga åtagandet


Omf rdelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010
Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010 högre nivå efter en uppgång

  • Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast

  • Ökade insatser för kort- och långtidsarbetslösa

    • Coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet (LYFT), arbetsmarknadsutbildning, fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning

  • Omfördelning möjlig för 2010 p.g.a. lägre kostnader för vissa insatser



S nkt skatt p arbete motverkar att arbetsl sheten biter sig fast
Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast

  • Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster

  • Ökar arbetsutbudet och sysselsättningen varaktigt

    • Stärker drivkrafterna till att söka arbete och håller sökaktiviteten uppe under lågkonjunkturen

    • Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen

    • Bidrar till att göra arbetsmarknadspolitiken mer effektiv

    • Arbetslöshetschocken förvärrar problemen med utanförskap och demografi

    • Begränsar krisens varaktigt negativa effekter på sysselsättningen

    • Offentlig finansiella utrymmet mycket begränsat och skatteväxling är det mest realistiska sättet att förstärka de offentliga finanserna efter krisen


Sammanfattande slutsatser
Sammanfattande slutsatser sig fast

  • Stabilisering av svensk ekonomi och minskade risker i vår omvärld

  • Förbättrade offentliga finanser ökar utrymmet för att förstärka krisåtgärderna

    • Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet

    • Motverka att arbetslösheten biter sig fast

    • Värna välfärdens kärna


Reservbilder

Reservbilder sig fast


Ekonomiska l get inf r h stens budgetproposition
Exempel på viktiga satsningar för att möta krisen sig fastAckumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09)



Institutionella f rklaringar till att arbetsl sheten biter sig fast
Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast

  • Lönebildningen

    • Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till makroekonomiska störningar

  • Arbetsmarknadspolitiken

    • Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet

  • Drivkrafter

    • Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter och socialavgifter

    • Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt

  • Arbetsrättslagstiftningen

    • En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre


Sverige har relativt flexibel arbetsr tt 2008 k lla oecd
Sverige har relativt flexibel arbetsrätt sig fast2008. Källa: OECD

  • Skydd mot individuell uppsägning

  • Skydd vid uppsägning pga. arbetsbrist

  • Möjligheter att visstidsanställa


Teruppr ttandet av arbetslinjen
Återupprättandet av arbetslinjen sig fast

  • Ökade drivkrafter för arbete

    • Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden

    • Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid)

    • Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet

    • Mer lönsamt att utbilda sig

  • Reformerad a-kassa

    • Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för omställning

    • Finansiering som stöder arbetslinjen

    • Försäkringskontroll

  • Reformer till stöd för minskad ohälsa

    • Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder

    • Satsningar på rehabilitering

    • Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete


Skapa f ruts ttningar f r jobbtillv xt n r konjunkturen v nder upp t
Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt

  • Makroekonomisk stabilitet

    • Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga finanser

  • Välutbildad arbetskraft

    • Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap

  • Stark arbetslinje

    • Lönar sig att arbeta

    • Hållbara socialförsäkringssystem

  • Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat

  • Väl fungerande lönebildning och samsyn på arbetsmarknaden om vikten av omvandling


Varf r ett tillf lligt utbildningspaket
Varför ett tillfälligt utbildningspaket? vänder uppåt

  • Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar

  • Utbildning motverkar persistens i arbetslösheten och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden

    • De människor som utbildat sig får högre produktivitet och blir därmed mer anställningsbara

    • De som utbildar sig undkommer risken att fastna i arbetslöshet

    • Jobbchanserna ökar för de arbetslösa som inte utbildar sig

  • I en lågkonjunktur är den samhällsekonomiska kostnaden av utbildning relativt låg

    • Arbetskraftsefterfrågan är låg och given, så sysselsättning (och produktion) påverkas inte av att människor befinner sig i utbildning

  • Utbildning inger trygghet och skapar framtidstro


Hur b r ett tillf lligt utbildningspaket b st utformas
Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas? vänder uppåt

  • Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildningar på olika nivåer och med olika inriktning

    • Komvux/Yrkesvux

    • Yrkeshögskolan

    • Universitet och Högskolor

  • Utbildningspaketet måste vara temporärt

    • Kostnaden är låg under krisens akuta skede

    • När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det viktigt att arbetsutbudet åter ökar i syfte att undvika överhettning och flaskhalsproblem

    • Införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebär att det finns utrymme inom anslagen att anta ca 4 700 andra studenter from 2012

      Inga nya medel för utbildningsplatser 2012