Hud- och mjukdelsinfektioner

1. Hud- och mjukdelsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektionsenheten Helsingborg

2. Bakterier i sår • Kolonisation • Penetration • Proliferation • Invasion

3. Kolonisation - infektion • Ett sår är aldrig bakteriefritt! • egna floran • smitta från omgivningen • Bakteriers benägenhet att orsaka sårinfektion (virulensfaktorer) • Toxiner, ytproteiner, kapsel • Människans försvar mot infektioner • generellt nedsatt immunförsvar: steroidbehandling, lymfom, diabetes • lokalt nedsatt immunförsvar: diabetes, nedsatt blodcirkulation • Kvarvarande död vävnad

4. Infektion i ”nytt” sår • hudrodnad • kring såret • snabb utbredning kring sår, lymfangit • svullnad/ödem • värmeökning • smärta • pus eller illaluktande vätska • feber

5. Infektion i ”gammalt” sår • Förändring – noggrann observation! • nytillkommen smärta, rodnad,värmeökning, sekretion, pus, blåsbildning, feber • Värdering – andra förklaringar! • rodnad vid hudläkning • vätskeökning vid lymfstas/venös insufficiens • gult sår med fibrin, vita blodkroppar, sårvätska • Yrkesskicklighet , erfarenhet och samarbete!

6. Tagsårodling när såret är infekterat!

7. Sårodling • Tvätta såret • annars får man med koloniserande floran • Bomullspinne i infektionsområde • innanför sårkanten/under krustor • i pus finns mest döda bakterier • Fyll i remissen rätt • beskriv sårets uppkomstsätt, utseende och lokalisation • beskriv faktorer som påverkar patientens försvar mot infektioner • diabetes, lymfom, steroidbehandling, ledprotes eller annat främmande material

8. Odlingsfynd I - högvirulenta bakterier • Streptococcus pyogenes – alltid behandling Grupp A Streptokocker (GAS), ß-hemolytiska streptokocker (erytrogent toxin) • erysipelas: snabb utbredning av rodnad utmed lymfkapillärerna • lymfangit: rodnad utmed lymfbanorna (“blodförgiftning”) • Staphylococcus aureus – behandling ibland • tjockt, gult sekret lokalt (koagulas)

9. Odlingsfynd II - lågvirulenta bakterierpatogener endast vid nedsatt immunförsvar • Tarmbakterier: E-coli, klebsiella, proteus, acinetobacter, enterokocker • Anaeroba bakterier: Bacteroides fragilis, Clostridium perfringens • gråbrunt, mycket illaluktande sekret (op-sår) • Pseudomonas aeruginosa • grönaktigt, lindblomsdoftande sekret • KNS (koagulasnegativa stafylokocker) • riklig klar sekretion, ingen inflammation • endast vid främmande-kroppssinfektion

10. Detgesförmycketantibiotika under för lång tid!

11. Antibiotikabehandla en patient med symtom - inte ett odlingssvar!

12. Ingen effekt av antibiotikabehandling vad gäller tid till läkning eller kolonisation av bakterier har påvisats i bensår som saknar kliniska tecken på infektion

13. Antibiotika - när? • Djup sårinfektion • Erysipelas (streptokocker) • Risk för spridning till viktiga organ • Risk för spridning till senor, leder, proteser • Feber och allmänpåverkan • Patienter med sämre försvar mot infektioner • Ej ytlig hudinfektion eller kolonisation

14. Antibiotikaval I • Kåvepenin® 1-1,6gx3 streptokockinfektioner • Heracillin® 1gx3 (OBS FASS-dosen ej tillräcklig!) rena stafylokockinfektioner och blandinfektion med streptokocker • Dalacin® 300mgx3 vid penicillinallergi • Fucidin® 250mg 1-2x3 vid penicillinallergi

15. Antibiotikaval II • Undvik • Ciproxin®, Tavanic®, De har dålig effekt mot streptokocker, utvecklar snabbt resistens mot stafylokocker och pseudomonas. • Erytromycin (Ery-Max®) Risk för resistensutveckling av streptokocker

16. Behandlingstid Bör hållas kort! 7-10 dagar

17. Terapisvikt ?- att överväga innan antibiotikabyte • Dåligt avflöde? • Venös insufficiens, stram vävnad? • Når antibiotika fram? • Nedsatt arteriell cirkulation? • Djup infektion? • Kirurgisk dränering? Abscess, osteit? • Bakomliggande sjukdom

18. Varför inte antibiotika? • Normala bakteriefloran slås ut och därmed en del av infektionsförsvaret • ingen sund konkurrens i såret • goda bakterier som producerar baktericida ämnen tas bort • nya mer virulenta bakterier tar plats • Biverkningar • antibiotika-associerad diarré i 30% • allergiska reaktioner • Resistenta bakterier!

19. Den infekterade diabetesfoten • Allmänt gäller samma principer som vid infektion i andra kroniska sår. • Polyneuropati, angiopati leder till ökad risk för djupgående infektioner. • Fotteam (Multidisciplinärt omhändertagande) • Djupa infektioner, sårodling. Hänsyn tages äv till gramnegativa bakterier -Kirurgi? -Kärlutredning?

21. Djurbett • När profylax? (Tidig antibiotikabehandling < 5 dagar) -Kan övervägas vid punktionsskador (Ffa händer, ansikte) - Djupa skador som ej kan exideras -Immunsupprimerade patienter

22. Djurbett • I akuta skedet alltid täcka Pasteurella multocida • PcV • Amoxicillin • Ingen stafylokocktäckning initialt • de egna stafylokockerna aktuella först efter 5-7 dagar