delirium konfusion f rvirring
Download
Skip this Video
Download Presentation
Delirium – konfusion - förvirring

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 36

Delirium – konfusion - förvirring - PowerPoint PPT Presentation


  • 216 Views
  • Uploaded on

Delirium – konfusion - förvirring. Mirek Surowiak specialistläkare Geriatriska Kliniken - Huddinge. Delirium. ett av de äldsta kända medicinska tillstånden för 2500 år sedan i Hippocrate s texter hyper- och hypo a ktiv form hos 50\% av äldre patienter inlagda på sjukhus

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Delirium – konfusion - förvirring' - azia


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
delirium konfusion f rvirring

Delirium – konfusion - förvirring

MirekSurowiak

specialistläkare

GeriatriskaKliniken - Huddinge

delirium
Delirium
  • ett av de äldsta kända medicinska tillstånden
    • för 2500 år sedan i Hippocratestexter
  • hyper- och hypoaktiv form
  • hos 50% av äldre patienter inlagda på sjukhus
  • ofta feldiagnostiserad
vad r konfusion
Vad är konfusion?

Enl DSM IV: (Diagnostic and Statistical Manual)

  • Medvetandestörning
  • Kognitiva förändringar
  • Störningen utvecklas under kort tid (vanligen timmar eller dagar)
  • Det finns hållpunkter från anamnes, somatisk undersökning eller laboratorieresultat att störningen är en direkt fysiologisk följd av somatisk sjukdom/skada.
patofysiologi
patofysiologi
  • Icke specifik manifestation av generelaliserad reduktion av cerebral metabolism och nerreglering av neurotransmision p.g.a:
    • Acetylokolin brist/sänkning
    • GABA
    • Dopamine
    • NE
    • Specific receptors ( e.g., steroid)
    • Alteration of blood flow, inflammation
delirium1
Delirium
  • prodromal fas
    • trötthet, koncentrationssvårigheter,
    • oro, irritation, depression
    • trötthet på dagen eller sömnstörning
delirium2
Delirium
  • deliriumfas
    • störningar under sömn- och vakenhet
      • nattliga störningar: mardrömmar
      • dagtid: ”drömmar”
    • medvetanderubbning
      • nedsattmedvetande
      • dimmigmedvetande
delirium3
Delirium
  • deliriumfas
    • nedsatt uppmärksamhet
    • nedsatt tankeförmåga
      • nedsatt förmåga att hantera information
      • försämrat omdöme
    • språkliga störningar
delirium4
Delirium
  • deliriumfas
    • minnesstörning
      • främmande saker bedöms som bekanta
    • störningar i varseblivning
    • psykomotoriska störningar
    • störningar i känslolivet
    • fluktuation
riskfaktorer f r konfusion
Riskfaktorer för konfusion

Patient faktorer:

  • Ålder
  • Kognitiv svikt
  • Svåra samtida sjukdomar
  • Tidigare episod med konfusion
riskfaktorer f r konfusion1
Riskfaktorer för konfusion

Farmakologiska faktorer:

  • Behandling med många droger
  • Tablett och alkoholberoende
  • Droger som kan ge konfusion
    • Antikolinerga läkemedel
    • Högdosneuroleptika
    • Bensodiazepiner
riskfaktorer f r konfusion2
Riskfaktorer för konfusion

Omgivningsfaktorer

  • Sensoriskbrist
  • Synochhörselnedsättning
  • Social isolering
  • Nymiljö
  • Stress
  • Orörlighet / Minskadaktivitet
hur vanligt r konfusion siffrorna g ller patienter ldre n 65 r
Hur vanligt är konfusion?Siffrorna gäller patienter äldre än 65 år:
  • Bland medicin och kirurgpatienter ca 15%
  • På akuten ca 10%
  • Efter ortopedisk kirurgi mellan 25 och 50%.
  • Efter elektiv hjärtkirurgi på patienter i alla åldrar ca 14%.
hur vanligt r konfusion siffrorna g ller patienter ldre n 65 r1
Hur vanligt är konfusion?Siffrorna gäller patienter äldre än 65 år:
  • Konfusion är vanligare bland sjukhemspatienter än bland de som bor hemma.
  • Majoriteten av Alzheimer patienter har återkommande episoder med konfusion
patienters upplevelser under konfusion
Patienters upplevelser under konfusion
  • Fruktan-känsla av hot mot den egna personen eller mot närstående
  • ”Jag var livrädd att de skulle ge mig en
  • giftinjektion”
  • Misstänksamhet mot personal, anhöriga, andra patienter
diffdiagnoser
Diffdiagnoser

Konfusion Demens Depression Psykos

Debut: akut smygande fluktuerande fluktuerar

Duration: tim/v år v/mån v/mån

Medvetande: grumlat klartklartklart

Uppmärk-

samhet: fluktuerar normal ofta normal ofta normal

Kognition: nedsatt nedsatt normal normal

Orientering: nedsatt nedsatt normal ofta normal

Hallucinat: syn syn saknas ofta hörsel

vanliga orsaker till delirium
vanliga orsaker till delirium
  • infektion
  • urinretention
  • kardiovaskulära orsaker: hjärtinfarkt
  • mediciner
  • CNS: epilepsi, stroke, kronisk subduralhematom
  • Smärta
  • Ofta i kombination med:
    • dehydrering, elektrolytrubbningar, näringsbrist, under-överstimulering
konfusionsframkallande l kemedel
Konfusionsframkallande läkemedel
  • Antikolinergika
  • Bensodiazepiner
  • NSAID
  • Antiarytmika ssk digoxin ,

beta-blockerare

  • Steroider
  • Antiepileptika
  • Analgetika, morfin, doloxene
  • Cytostatika
rekommendationer fr n l kemedelsverket

rekommendationer från Läkemedelsverket

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom

Farmaka i Fokus

Nummer 5

December 2008

starkt st d f r initial icke farmakologisk behandling
Starkt stöd för initial icke-farmakologiskbehandling
  • Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att initiala interventioner av icke-farmakologisk art kan ge goda effekter på beteende och psykiska symtom.
starkt st d f r initial icke farmakologisk behandling1
Starkt stöd för initial icke-farmakologiskbehandling
  • I första hand bör man utreda tänkbara och utlösande orsaker till att patienten blivit orolig och aggressiv.
  • När uppstod symtomen?
  • Tid på dygnet?
  • I vilket sammanhang?
  • Relation till omgivningen?
  • Kan någon psykisk eller kroppslig sjukdom ligga bakom?
  • Hos en dement person kan aggressivitet vara
    • ett uttryck för överträdelser av den privata sfären
    • skrik kan vara ett uttryck för ångest eller för att bli övergiven,
    • vandring kan vara ett uttryck för hemlängtan.
  • Obehandlad smärta, fraktur, förstoppning och urinretention kan i sin tur framkalla BPSD.
vilka l kemedel b r s ttas ut
Vilka läkemedel bör sättas ut?
  • I nästa steg ska du göra en översyn av patientens aktuella farmakologiska behandling.
  • Läkemedel som kan orsaka konfusion och har en negativ effekt på CNS bör sättas ut eller om inte detta går så bör dosen sänkas.
    • Antikolinergika, Bensodiazepiner, NSAID, Antiarytmika ssk digoxin , beta-blockerare, Steroider, Antiepileptika, Analgetika (morfin),
  • INTERAKTIONER !!!!
  • Utebliven effekt av medicinering !!! Överdosering !!!
individens behov och v lbefinnande i fokus
Individens behov och välbefinnande i fokus
  • I steg 3 gäller det att optimera vårdmiljön och bemötandet.
  • Är basala mänskliga behov tillfredsställda såsom
    • mat,
    • dryck,
    • närhet,
    • trygghet,
    • meningsfull syssla,
    • sömn,
    • rörlighet/aktivitet
    • skötsel av basala kroppsliga behov
  • För patienter i särskilt boende är det viktigt med utbildning/information/patientrelaterad handledning till personalen.
individens behov och v lbefinnande i fokus1
Individens behov och välbefinnande i fokus
  • Speciellt viktigt är en god miljö, tillräcklig personaltäthet och anhörigas medverkan.
  • Studier visar att:
    • det inte primärt är beteendet i sig som orsakar svårigheter och påfrestningar
    • utan snarare det faktum att beteendet är svårt att tolka och förstå.
individens behov och v lbefinnande i fokus2
Individens behov och välbefinnande i fokus
  • Specifika vårdinsatser såsom musik, vårdarsång, djurterapi, massage, reminiscens (stimulera gamla minnen med stöd av fotografier, föremål eller musik),
  • massage med mera har i studier visat att man kan uppnå positiva effekter i direkt anslutning till att insatsen ges men det är svårt att utvärdera
  • långtidseffekter.
  • Det är dessutom svårt att skilja mellan effekter av positiv uppmärksamhet från vårdpersonal och de specifika vårdinsatserna.
  • Det är viktigt att metoderna tillämpas kritiskt och med individernas behov och välbefinnande i fokus.
steg 4 farmakologisk behandling
Steg 4 farmakologisk behandling

Sista steget –

överväg farmakologisk behandling

farmakologisk behandling
farmakologisk behandling
  • Vid depressiva symtom är SSRI-preparat förstahandsval
  • Vid irritabilitet, agitation och oro kan SSRI-preparat prövas
  • Memantin (Ebixa) kan ha effekt vid agitation och aggressivitet
farmakologisk behandling1
farmakologisk behandling
  • Vid psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patient eller andra kan risperidon i dos upp till 1,5 mg/dag prövas.
    • Preparatet skall användas mycket restriktivt på grund av en ökad risk för allvarliga biverkningar, bland annat stroke, liksom en ökad dödlighet.
    • Behandlingstiden bör vara kortast möjlig med utvärdering av effekt och ev biverkningar inom två veckor.
    • Ställningstagande till utsättning/dosminskning ska göras regelbundet.
farmakologisk behandling2
farmakologisk behandling
  • Vid behov av akut sedation kan oxazepam prövas under kort tid med adekvat övervakning av patienten.
    • Biverkningarna kan vara påtagliga med risk för fall och påverkan på kognitiva funktioner.
    • Vid långtidsbehandling kan man förväntas utveckla ett beroende vilket kan leda till utsättningsreaktioner med svår oro/ångest.
    • Nyinsättning av regelbunden bensodiazepinbehandling kan således ej rekommenderas vid BPSD.
sammanfattande praktiska rekommendationer
Sammanfattande praktiskarekommendationer
  • Utredning/kartläggning av miljö/sjukdom…
  • Översyn av farmakologisk behandling
  • Optimerad vårdmiljö och bemötande
  • Alternativ farmakologisk behandling
utredning
UTREDNING
  • Utredning:
  • Hb,
  • P-Glu,
  • Na, K, Ca, Urea (krea/clearance)
  • T4/TSH,
  • CRP, SR, U- sticka,
  • EKG.
  • DT skalle?
ad