Färdplan 2050 Sverige utan klimatutsläpp år 2050 Stig Hammarsten

1. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. År 2050 ska Sverige ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Prop.2011/12:100 Färdplan 2050Sverige utan klimatutsläpp år 2050Stig Hammarsten

2. Sveriges målbild • Netto nollutsläpp av växthusgaser 2050 • ”netto” tolkas som att: • - sänkorna kan öka? – skog och mark är med • - internationella CO2-krediter utnyttjas • Ambitiöst mål – men inte tillräckligt för ”350 ppm” • Märk att målet grundas på fysiska utsläppen i Sverige – om importen inkluderas blir bilden en helt annan • Märk också att inte ens om vi räknar fysiska utsläpp i Sverige så har sambandet ekonomisk tillväxt – klimatpåverkan brutits; Utsläppen ökade rejält 2010

3. Bilaga 10Regionalt och lokalt perspektiv • Det blev en bra sammanfattning av vårt arbete! • • Den regionala nivån behöver från nationell nivå i första hand långsiktiga beslut och investeringar • • De investeringar som görs nu bör vara flexibla och robusta • • Fler åtgärder och styrmedel för mer hållbara konsumtionsmönster behöver komma till stånd • • Naturvårdsverket bedömer att det regionala och lokala klimatarbetet över lag fungerar väl, men att samhällsplaneringen behöver stärkas • • Det tycks ha varit svårt att i dialogerna anta ett riktigt långsiktigt perspektiv och se ett helt annorlunda samhälle framför sig. Merparten av de regionala underlagen innehåller samma åtgärder som används för att nå klimat- och energimålen till 2020

4. Syntesrapporten Intensiva diskussioner med STEM och KI som betonat kostnadseffektivitet och energiproduktion. Länsstyrelserna har fungerat som motpol. Detta har uppskattats. En vision istället för slutsatser: Stora inhemska utsläppsminskningar Ökat nettoupptag koldioxid i skog och mark Inköp av utsläppsrätter på internationella marknader Styrmedelsförslag: Påverka investeringar i teknik eller infrastruktur som har lång livslängd eller kräver utveckling, demonstration och skapande av marknader Göra det enklare för hushåll och företag att göra klimatsmarta val.

5. Referensscenario • Business as usual. • Drygt 2% tillväxt ger BNP 2050 som är 2.4 ggr BNP 2010 • I stort sett konstanta priser på fossila bränslen!! • Utsläppsminskning med 20% • Effektivitet ökar 3 ggr i referenscenariet • Bioenergi ska räcka till mycket: • Bränsle till uppvärmning och elproduktion • Råvara till kemisk industri • Kolsänka • Bioenergi knapp resurs, ökande priser gör att energieffektivitet behövs av kostnadsskäl • Tidsaspekten på användning av skog beaktas inte

6. Framtidsbilden • Bostäder och lokaler klaras med förnybar energi • Ny elproduktion sker med vindkraft, vågkraft och biokraftvärme, solceller har börja användas (2050!, försiktig bedömning!) • Efterfrågan på el har dämpats genom effektivisering • En del köttkonsumtion har ersatts med proteinrika vegetabilier • Mer skyddad skog som ger en ökad kolsänka • De stora utmaningarna är transporter och industri. • Bättre samhällsplanering, kollektivtrafik och elbilar • Ingen omfattande industriell strukturförändring, men • Kemiindustri och raffinaderierna går på bioråvara • Järn, stål och annan metallindustri har helt nya processtekniker • Cementindustrin har negativa koldioxidutsläpp tack vare bioenergi och CCS

7. Målscenarier • Cirka 65 Mton CO2-ekv 2010 • Även med de mycket optimistiska antagande om teknikutveckling blir det 20+ Mton kvar 2050. • Fixas med: • Ökad kolsänka 10 Mton (försvinner 2070!) • Växthusgasmarknad 20 Mton (enligt bilagorna försvinner denna troligen redan om några decennier) • Min slutsats är att detta inte är trovärdigt!

8. Samrådsprocessen • NV har lagt ut dokument på sitt samverkansforum • Trots förseningar så har vi kunnat ge synpunkter på ett bra sätt • Länsstyrelserna har betonat: • Samhällsplanering • Effektivisering • Konsumtion • Långsiktighet och strukturella förändringar