Flensburgska Barnsjukhuset i Malmö

1. Barnsjukhus I Malmö Flensburgska Barnsjukhuset Malmö Barnsjukhus i Malmö och några andra sjukhus också. Malmö fornminnesförening utdrag år 1977. Wikipedia. Anders Dernback

2. Flensburgska Barnsjukhuset Foto Anders Dernback 2021-03-17 Flensburgska B. S.

3. Flensburgska Barnsjukhuset I Malmö bildade 1881 "Föreningen för barnsjukvård i Malmö" med ändamål att upprätta och underhålla en vårdanstalt för barn över ett år ålder. För det tillämnade barnsjukhuset upplät stadsfullmäktige kostnadsfritt en öde tomt vid Rönneholm vägen. Genom insamlade medel, gåvor och inkomster från anordnade lotterier och basarer kunde föreningen uppföra sitt barnsjukhus, om tog i bruk den 2 maj 1887. Det var det tredje barnsjukhuset i vårt land, som tillkommit genom privat initiativ; tidigare hade barnsjukhus inrättats först i Stockholm och edan i Göteborg. Om barnsjukhuset vid Rönneholm vägen heter det i ett pressreferat strax efter öppnandet: "Sjukhuset ligger ute på landet, helt idylliskt, med gröna trädgårdar och gröna fält i omedelbar närhet, Avskilt från gamla med unga patienter och vård personal 1g1 7 tornas buller, öppet för solen och fri ka vindar, om från Sundet når dit upp. ” Barnsjukhuset inrymde två sjuksalar, om vardera mätte tolv meter i längd, åtta meter i bredd och fyra meter i höjd. Golven var belagda med linoleummattor. Sjukhussalarna hade vardera sexton sängplatser, och åt varje barn var beräknat en yta på ex kvm och en luftkub på tjugofyra kbm. Barnsjukhuset inrymde också kök, spiskammare, matrum, lekrum, bad, stryk och mangelrum samt rum för läkare och sjuksköterskor En trappa upp fanns isoleringsrum. På barnsjukhuset intogs barn mellan ett och tolv år, tillhörande obemedlade föräldrar. "Föreningen för barnsjukvård i Malmö år 1949, och de uppgifter övertogs Malmö stad.

4. Flensburgska Barnsjukhuset I sekelskiftets Malmö var de ekonomiska förhållandena relativt goda. Det rådde i det närmaste full sysselsättning. Lönerna var i regel blygsamma men de rörde sig uppåt och en aning mer än priserna. Inkomsterna steg följaktligen och skatterna var måttliga, även om man knotade över dem – man kunde ju använda pengarna bättre själv. Den stora massan av de sextiotusen stadsborna hade det inte lysande, men många av dem torde ändå varit relativt nöjda. Det gällde i varje fall dem som vandrat in till staden som vuxna och lämnat en drängplats med tillhörande "sovalkov" i kreatursstallet eller ett pigjobb i ett slitsamt lanthushåll. De som flyttade in redan i barnaåren hade i allmänhet inte heller särskilt ljuva minnen från fuktiga gatuhus och trånga backstugor, där tapeterna - om de fanns - kunde bestå av gamla tidningar och golvet var av tillstampad jord.

5. Flensburgska Barnsjukhuset Carl Mathias Eugen Flensburg Födelse Död Övertar Marietorp då föräldrarna dör. Efterlämnade en stor förmögenhet, genom testamente och överenskommelse med halvbröderna, söner, kusiner erhöll Malmö Stad 236.000 kr som anvä'ndes till Flensburgska barnsjukhuset. Efter hans död övergår Marietorp i Fastighets AB Marietorp, som bildas för att sälja tomter från Marietorps ägor. Mathias son Carls (son i andra giftet född 1839) arvslott på c:a 236.000 kronor donerades 1906 när Carl dog till staden och användes till att bygga Flensburgska barnsjukhuset, som stod färdigt 1912. Modern Anna Brita hade i testamente föreskrivit att vissa delar av kvarlåtenskapen efter henne skulle efter Carls död tillfalla Malmö stad såsom anslag för välgörande ändamål eftersom Carl var sinnesjuk och ej var gift och ej hade några barn. Arvslotten var ursprungligen c:a 259.000 kronor, men avräkning gjordes för belopp för Carls vård och underhåll. Mathias förmögenhet när han dog var c:a 81.000 Riksdaler banco. Sörensen var stadsarkitekt i Malmö 1893-1924. Som stadsarkitekt fick han bland annat ansvara för att utforma de byggnader som staden själv lät uppföra. Bland annat ritade han alla byggnader till Malmö Allmänna sjukhus (idag SUS) 1894- 1932 samt en lång rad olika kommunaltekniska byggnader 1839-12-31 1906-09-25 Malmö (st Petri), Malmöhus län Lund

6. Flensburgska Barnsjukhuset Spanska sjukan 1914 Husarer KHR Då den svenska epidemin kulminerade under oktober och november 1918 hade det månadsvisa dödstalet (omräknat till årsbasis) stigit från det normala på ungefär 15 per 1 000 invånare till 35 per 1 000. Spanska sjukan dödade ungefär 2 procent av de diagnosticerade fallen i Sverige. I Malmö dog 725 personer. 20 000 blev sjuka i Malmö. 110 000 i befolkning i Malmö 1918.

7. Flensburgska Barnsjukhuset Gamla Husarsjukhuset vid Norra Vallgatan 1917 Gamla Husarsjukhuset, Garnisonsjukhuset, tidigare Högvakten, Norra Vallgatan, rivet 1898. Stora Tullhuset på vänster sida vid Skeppsbron/Mälarbrons fäste, kvarter Börshuset. Byggnaden ritades av Stockholmsbröderna Axel och Hjalmar Kumlien, byggherre Kungliga Tullverket, byggår 1875. Längst till höger, vid Mäster Johansgatans mynning, kvarter Jörgen Kock, N. Pehrsson Rum för Resande, sedermera platsen för Grand Hotell(uppförd 1931). Därefter Beijerska huset, uppfört 1875. Hörnhuset(bakom hästdroskan)i kvarter Mercurius, vid Norra Vallgatan 68/Frans Suellsgatan. Efter att huset revs uppfördes här Skånepalatset 1903- 05, byggherre Brand & Lifförsäkringsaktiebolaget Skåne. Till höger om detta skymtar Dringenbergska gården. Uppkallad efter myntmästare Henrik Dringenberg som bodde här mellan 1463-1500. Gården är en av Malmös äldsta och i källaren återfinns rester från 1200-talet. Fasaden i empirstil tillkom på 1800-talet. 1742-1762 användes byggnaden som spinnhus och 1827-1870 som skola, Malmö Latinskola.

8. Flensburgska Barnsjukhuset

9. Flensburgska Barnsjukhuset Gamla lasarettet vid Slottsgatan Efter den stora koleraepidemin i Malmö år 1850 tog borgmästare Jacob Malmborg initiativ till ett nytt sjukhus i staden. De tidigare hade huvudsakligen varit hospital eller kurhus, d.v.s. avsedda för vård av sinnesslöa, sinnessjuka och veneriskt sjuka. Efter en insamling uppfördes på Slottsgatan 22 under åren 1856-1857 Malmös nya sjukhus, som öppnade den 3 november år 1857. Det förestods av stadsläkaren August Falck, i folkmun kallad ”Falcken”, och sjukhuset vid Slottsgatan fick därför heta "Falckens sjukhus". Ett annex till detta sjukhus fanns på Jakob Nilsgatan 45 i Malmö.

10. Flensburgska Barnsjukhuset Malmö barnsjukhus vid Rönneholmsvägen 1920

11. Flensburgska Barnsjukhuset År 1917 Malmö barnsjukhus mangelboden

12. Flensburgska Barnsjukhuset År 1917 Malmö Barnsjukhus

13. Flensburgska Barnsjukhuset

14. Flensburgska Barnsjukhuset Foto: Gunnar Lundh / Malmö Museer

15. Flensburgska Barnsjukhuset Foto: Viktor Roikjer / Malmö Museer

16. Flensburgska Barnsjukhuset

17. Flensburgska Barnsjukhuset Eva Travén Foto: Albert Wilhelm Rahmn / Malmö Museer