1 / 9

Eva Svanborg Klinisk neurofysiologi Universitetssjukhuset Linköping Hur mäta sömn och sömnighet ?

Eva Svanborg Klinisk neurofysiologi Universitetssjukhuset Linköping Hur mäta sömn och sömnighet ? Exakt bedömning bara möjlig genom mätning av cortex´ aktivitet , dvs EEG . Hjärnan är det enda organ i kroppen som egentligen sover !. Vad är normal sömn?.

Download Presentation

Eva Svanborg Klinisk neurofysiologi Universitetssjukhuset Linköping Hur mäta sömn och sömnighet ?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Eva Svanborg • Klinisk neurofysiologi • Universitetssjukhuset Linköping • Hurmätasömnochsömnighet? • Exaktbedömningbaramöjliggenommätningav cortex´ aktivitet, dvsEEG. Hjärnanärdetenda organ ikroppensomegentligensover!

  2. Vad är normal sömn? • Unga – medelålders vuxna svenskar sover 7 tim och 23 minuter på vardagar och 8 timmar och 33 minuter på helgen. • Normal genomsnittlig sömntid: 6 – 9 timmar. Fysiologiskt behov < 6 tim = ”kortsovare”; > 9 timmar = ”långsovare”. Hereditärt, liksom ”morning-” och ”eveningness”. • Våra inre klockor är inställda på 24.1 timmar Kvällsmänniskor har ofta snarare ett 25-timmars dygn. • Sover man 1 timme < vad man egentligen behöver på vardagarna (= 5 timmars sömnskuld), kan det tas igen genom att sova 1.5 – 2 timmar längre på helgen (=3-4 timmar). Man ”sover fortare” (mer djupsömn och REM) om man är sömndepriverad!

  3. Parkinsons sjukdom och sömnMekanismer för sömnstörning 1. Sjukdomen i sig 2. Samtidig annan sjukdom (Restless legs och periodiska benrörelser) 3. Farmakautlöst 4. Depression (tidiga morgonuppvaknanden) 5. Dygnsrytmeffekter - demensutveckling ger ofta störd dyngsrytm 6. Hypersomni 7. RBD ES -06

  4. Typiska PLM-rörelser PLM • Periodic Leg Movement • Periodic Limb Movement • Stortån och vristen böjs uppåt, ibland även böjning av knä och höft, sällan även armrörelser. • Varar 0.5 – 5 sekunder, alltså ingen ryckning! • Uppträder rytmiskt var 4:e - 90:e sekund under 10 minuter - flera timmar. • Ses mest under första halvan av natten. Fr.a. under ytlig sömn, minskar påtagligt i djupsömn • Diagnos: > 5 PLM/sömntimme

  5. Restless legs 11-39% av Parkinsonpat. Periodiska benrörelser under sömn - PLM. >35% av Parkinsonpat!

  6. RBD - symptom ES 06 Pat skriker, pratar högt, rör sig mycket i sängen Otäcka drömmar; patienten eller familjemedlemmar blir attackerade. Börjar gå i sömnen fast han/hon inte gjort det tidigare Har gjort sig illa i sömnen Har skadat sängkamrat

  7. RBD - behandling • Troligen inte dopaminerg dysfunktion; DA-blockare ger ej RBD, och subtalamisk stimulering förbättrar inte. • Förstahandsbehandling Clonazepam (Ictorivil) 0.25 – 1.5 mg t.n. Effektivt hos 85% av pat. • Andrahandsval Melatonin 2 mg. ES 06

  8. Parkinson´s Disease Sleep Scale (PDSS)KR Chaudhuri et al 2002 • Din nattsömn är i allmänhet Gräslig---------------------------Utmärkt • Har du svårt att somna på kvällen? Alltid ----------------------------Aldrig • Vaknar du under natten? Alltid ----------------------------Aldrig • Har du rastlöshetskänslor i ben eller armar på natten Alltid ----------------------------Aldrig eller kvällen som gör att det blir svårt att somna? • Vrider och vänder du dig i sängen? Alltid ----------------------------Aldrig • Lider du av mardrömmar? Alltid ----------------------------Aldrig • Lider du av obehagliga hallucinatione (ser eller hör du saker som du vet inte existerar?) Alltid ----------------------------Aldrig 8. Måste du stiga upp på natten för att kissa? Alltid --------------------------- Aldrig 9. Lider du av urininkontinens därför att du inte kan röra dig pga. ”off” symptom? -”- 10. Upplever du nattliga domningar och stickningar -”- i armar eller ben som väcker dig? -”- 11. Har du smärtsamma muskelkramper -”- i armar eller ben när du sover på natten? 12. Vaknar du tidigt på morgonen med armar -”- eller ben i smärtsamma ställningar? • Upplever du tremor när du vaknar? -”- • Känner du dig trött och sömnig när du vaknar på morgonen? 15. Har du oväntat somnat på dagen? Ofta ---------------------------Aldrig

  9. Sammanfattning: • Börja med att föra dagbok över sömnvanor och symptom i minst 1 vecka, gärna 2. Använd också gärna PDSS-skalan. • Tala sedan med Din läkare för att få en sannolik diagnos, och - vid behov! – bli remitterad till neurofys eller sömnklinik för objektivisering: actigrafi, MSLT, polysomnografi eller förenklad sömnscreening (andnings- och benrörelseregistrering) • Medicinjustering efter detta, ev. med tillägg av benzodiazepiner, clonazepam (Iktorivi)l, modafinil (vakehetshöjande) el dyl. Behandling av andningsstörning, om sådan förekommer.

More Related