Praktisk filosofi 1:4

1. Praktisk filosofi1:4 Argumentationsanalys I

2. Resumé • Semantiken erbjuder oss verktyg med vars hjälp vi kan: (i) uttrycka oss tydligare (när situationen så kräver), (ii) undvika missförstånd och (iii) avslöja ohederliga och osakliga argument. • Att precisera innebär att man ersätter en sats (U) med en annan sats (P) som innehåller färre tolkningsmöjligheter. • (a) Lexikala definitioner beskriver språkbruket, (b) stipulativa definitioner reglerar språkbruket. • Fem vanliga brister hos definitioner.

3. Argument • Argument är något vi kan stöta på mer eller mindre var som helst: i insändarartiklar i dagstidningar, i riksdagsdebatter, i vardagliga samtal, i annonser, i vetenskapliga studier, i filosofiska texter, etc. • Vad som helst kan också bli föremål för argument: vilket parti som för den bästa politiken, huruvida fisk eller kött är godast, om människan härstammar från aporna, etc.

4. Argumentationsanalys och retorik • Retorik handlar om orsakerna till vad folk tror, argumentationsanalys om skäl till att vi tror. • Annorlunda uttryckt, retorik handlar om vilka argument, och vilka sätt att uttrycka argument, som tenderar att övertyga mottagaren. Argumentationsanalys handlar om ifall argumentet i fråga ger rationella skälatt tro att tesen/slutsatsen är sann. Även om det finns en principiell skillnad på argumentations-analys och retorik så är det ofta i praktiken svårt att göra denna skillnad.

5. Argumentationsanalysens två delar Den beskrivande analysen Den värderande analysen Man utgår ifrån vad man kommit fram till i den beskrivande delen och tar sedan ställning till om argumenten i argumentationen är hållbara och relevanta. Värderingen är målet. • Man tolkar vilka argument som ingår i en argumentation och hur argumenten förhåller sig till varandra. Tanken är att argumentationen ska bli så strukturerad, överskådlig och lättfattlig som möjligt. • Beskrivningen är medlet.

6. Tes och argument • Exempel 1: ”Nu får det banne mig vara nog! Monarkin i Sverige bör avskaffas. Monarki kostar bara en massa pengar.” Vad är tesen? • Svar: ”Monarkin i Sverige bör avskaffas.” • Exempel 2: ”Klart som sjutton att vi bör införa dödsstraff i Sverige. Det är det enda sättet att få stopp på all grov brottslighet” Vad är tesen? • Svar: ”Vi bör införa dödsstraff i Sverige.” Tesen är det påstående författaren/talaren framför allt vill göra gällande i sin argumentation.

7. Proargument (P) • Contraargument (C) Exempel: ”Vi måste sänka skatterna i Sverige. Det är nödvändigt för tillväxten. Å andra sidan kan det leda till att de sämst ställda far illa.” Vilket är pro- respektive contraargumentet? P: ”Det är nödvändigt för tillväxten att sänka skatterna” C: ”Att sänka skatterna kan leda till att de sämst ställda far illa.”

8. Exempel: ” ”Klart som sjutton att vi bör införa dödsstraff i Sverige. Det är det enda sättet att få stopp på all grov brottslighet. Om detta kan man t.ex. läsa i en färsk sociologisk studie.” Hur ser den beskrivande analysen ut? Tes: Vi bör införa dödsstraff i Sverige. P1: Dödsstraff är det enda sättet att få stopp på all grov brottslighet. P1P1: Om detta kan man läsa i en färsk sociologisk studie. • Argument av första ordningen talar direkt för (eller emot) tesen. • Argument av andra ordningen talar för (eller emot) ett argument av första ordningen.

9. Olika sätt att reagera på argument • Den godtrogne. Tror på allt hen hör och läser. • Den motsägande. Bryr sig ej om argument för någon ståndpunkt, utan har som enda mål att vara oenig. • Dogmatikern. Håller fast vid sin position helt oberoende av argument. • Skeptikern. Tror inte på någonting, vägrar att omfatta någon position.

10. Relativisten. Anser att i kontroversiella frågor så har alla rätt. Olika påståenden är ”sanna” för olika personer. • Rationella tänkare. Styrs av huruvida argumenten verkligen innehåller förnuftiga (rationella) skäl för slutsatsen. Låter sig påverkas av evidens (den sammantagna informationen), oavsett i vilken riktning de pekar.