Sociala och politiska rörelser i Latinamerika

1. Sociala och politiska rörelser iLatinamerika

2. Översikt- Sociala rörelser i Latinamerika Del 1 (1960-1990) Del 2 (1990-)

3. Del 1. Rörelser 1960-1990

4. Motstånd mot fascism • Fascistisk våg under 60-80 talet i hela Latinamerika (Chile, Argentina, Kuba,) • Uppstod en mängd motståndsrörelser • Tog sig i princip 2 olika uttryck • 1. Massrörelser (ofta inriktade på att ta den politiska makten) • 2. Gerillarörelser

5. Massrörelser

6. Massrörelser Chile • I kampen mot högerdiktaturen enades vänsterrörelser och socialisten Allende kom till makten 1970 • Störtades av Pinochet i militärkupp 1973 Argentina • Fria val 1973, vänsterkandidat Peron • Svek och spliitring. Militärkupp • Motståndsrörelse splittrad gerillakrig och oenighet

7. Gerillarörelser

8. Gerillarörelser Kuba • Militärdiktatur med Batista fram till 1959 • Militärt utbildad gerilla med Castro med stöd från Sovjet störtade Batista med hjälp av folkets stöd El Salvador • Olika militärdikaturer vid makten • 1980 attackerades en vänsterdemonstration • På landsbygden tog befolkningen gemensamt till vapen och befriade områden

9. Del 2. Sociala rörelser 1990-

10. Motstånd mot nyliberalism • Många fascistiska regimer föll under 70-80. Demokratiska regeringar tog vid efter nöden och påtryckningar från USA/finansintressen ledde till en allt mer nyliberal politik. • Nyliberalism, strukturanpassningsprogram, privatiseringar, frihandel, prisdumpningar, avregleringar • Social katastrof på landsbygden och urbanisering. • Diskriminering mot redan utsatta grupper ökar; ursprungsfolk, svarta och kvinnor (maqiladoras)

11. Ursprungfolksrörelser

12. Ursprungsfolksrörelser • Tog sin början under 90-talet, 500 år efter Columbus • Huvudsakliga krav: Autonomi/rätt till självbestämmande, kulturella rättigheter • Motståndspraktiker: lokal organisering för ökat självbestämmande, autonomi, marscher • Rörelsen starkast i centralamerika och Anderna, där också de förkoloniala imperierna var som starkast

13. Bonderörelser

14. Bonderörelser • Länge varit central aktör, radikaliserades under 80-talet • Driver frågor som motstånd mot frihandel, jordprivatisering, orättvis jordfördelning • Motståndspraktiker: kooperativ, jordockupationer, blockader • Rörelsen stark i hela Latinamerika och mindre i mer industrialiserade länder (ex. Chile, Argentina, Venezuela)

15. Kvinnorörelser

16. Kvinnorörelser • Uppkom under 70-talet men vuxit sig starka under 90-talet. • Driver frågor som rätt till abort, rättigheter på arbetsmarknaden, diskriminering • Motståndspraktiker: basfack (ofta ”olagliga”), civil olydnad (ex abortkliniker) • Finns överallt, starkast i industrialiserade länder

17. Arbetarrörelsen

18. Arbetarrörelsen • Varit starkast under industrialiseringen, dock ofta inkorporerats i staten. Radikaliserades återigen i kampen mot privatiseringar 1980- • Driver frågor som kamp mot privatiseringar, flexibel arbetsmarknad, prekarisering • Motståndspraktiker: ockupationer (nytt fenomen), basfack, strejker • Starkast i industriländer (ex. Argentina, Brasilien, Venezuela, Mexiko, Belize, Chile)

19. Enande situationer • Dessa rörelser har funnit gemensamma faktorer/situationer som förenat dem och deras krav. Åtskilliga ex, både på mikro- och makronivå. • Motståndspraktiker kopplade till specifika rörelser sammansmälte ofta i dessa situationer ex APPO, Bolivia, Zapatistupproret

20. APPO • Paraplyorganisation för olika sociala rörelser i Oaxaca, Mexiko • Bildades ur en lärarstrejk som en protest mot delstatsguvenören • Växte och kom att bli en enande faktor för en mängd olika boenderörelser, fackföreningar, ursprungsfolksrörelser, kvinnoorganisationer, lokala medier och studentgrupper • Hård repression och våldsamma konfrontationer • Rörelsern lyckades dock etablera egna samhällstrukturer och övertog viktiga medier och statliga institutioner • Upproret slogs våldsamt ner av militärpolis i slutet av 2006 men rörelsen lever fortfarande kvar

21. Bolivia • I början av 2000-talet enades rörelser i protest mot korruption och den offensiva nyliberala politiken • Gruvarbetare, ursprungsfolksrörelser och kokaodlare • Gemensamma intressen i kamp om landets naturresurser • Rörelsen störtade presidenter, men fick aldrig genom sina krav • Under partiet MAS och Morales fick rörelserna gemensam röst och lyckades vinna valet 2006

22. Zapatisterna Bakgrund "Vi är resultatet av 500 års kamp” • Rasism mot ursprungsfolken • Rikaste staten- fattigaste folket. • Nyliberala reformer, NAFTA • Stora klassklyftor • Korrupt parti vid makten

23. Zapatisterna • ”After all, that had been the EZLN fundamental origin: a group of ´illuminati´ who came from the city in order to ´liberate´ the exploited…but we looked, when confronted with the reality of the indegenous communities, more like burnt out bulbs than ´illuminati.´” subc. Marcos • Klassisk till Ny social rörelse

24. Sammanfattning och situationen idag • Idag finns något förenklat tre drag inom motståndsrörelser i Latinamerika 1.Rörelser som strävar efter ta makten över staten 2.Rörelser som konstruerar egna alternativ/autonoma samhällen 3. Rörelser som social aktör: påverkande och opinionsbildning

25. Colombia • Hård repression, få möjligheter till organisering • Speciella förhållanden • Illegal befolkning > illegal organisering • Oorganiserat motstånd?