1 / 6

BERTSOLARITZA: ERDI AROTIK XX. MENDEAREN HASIERARA

BERTSOLARITZA: ERDI AROTIK XX. MENDEAREN HASIERARA. 1.1. Bat-bateko inprobisazio kantatuarekin lotzen dugu. 1.2. Bertsolariek kantatzeko unean sortzen dute bertsoa: neurri eta doinu zehatzez baliatuz. 1.3. Ez da poesiarekin nahastu behar:

vidal
Download Presentation

BERTSOLARITZA: ERDI AROTIK XX. MENDEAREN HASIERARA

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. BERTSOLARITZA: ERDI AROTIK XX. MENDEAREN HASIERARA

  2. 1.1. Bat-bateko inprobisazio kantatuarekin lotzen dugu. 1.2. Bertsolariek kantatzeko unean sortzen dute bertsoa: neurri eta doinu zehatzez baliatuz. 1.3. Ez da poesiarekin nahastu behar: Poesiaren helburua: zerbait ederra adieraztea. Bertsolaritzarena: mezua eta erantzuna dira garrantzitsuak 1.4. Bertsolaritzari buruzko lehen berriak XIX. Mendekoak (lehenengo bertso paperak) Baina lehenago ba al zegoen bertsolaritzarik? ZER DA BERTSOLARITZA?

  3. 2.1. XV. Mendeko lege bati esker, badakigu garai hartan bertsolariak bazirela eta emakumeak gainera. 2.2. Ahozko herri literaturan emakumeen garrantzia handia: erromantzeetan azaltzen ziren. (Adibidez: Milia Lasturko) 2. BERTSOLARITZA ERDI AROAN

  4. a) XIX. Mendean hasi ziren bertsoak idatziz jartzen. b) URREZKO AROA deitzen zaio XIX.mendeari, bertsolari asko eta oso onak izan zirelako. c) Garai latz hartan, bertsolariak herriaren mezulariak ziren. 3.1. 3.BERTSOLARITZA PAPERERA a) BERTSOLARI ESKOLATU GABEAK b) BERTSOLARI ESKOLATUAK 3.2.

  5. Herri-bertsolariak ziren, bat-batean elkarren aurkako desafioetan hasten zirenak. PERNANDO AMEZKETARRA Nekazaria, artzaina eta bertsolaria. Berebertso eta ateraldiak oso famatuak XENPELAR (Joan FrantziskoPetrirena) Bertsopaperbikainakutzizituen eta bat-batean ere oso onaomen zen. TXIRRITA (Jose Manuel Lujanbio) Alproja fama zuenbertsolarihandia. Gaisakonetan ere ondomoldatzen zen bertsolariumoretsua. • BERTSOLARI • ESKOLATU GABEAK

  6. Bertsogintza idatzia landu zutenak. PIERRE TOPET ETXAHUN Berebertsoetan tristura nabaria da. Bertsolarierromantikoa. JOSE MARIA IPARRAGIRRE Herrizherrikantatuzbizi izan zen. AtzerrikomusikaekarrizuenEuskalHerrira. Gernikako Arbola kantaberea da. INDALEZIO BIZKARRONDO BILINTX Edertasun eta maitasuniristezineiburuzko Bertsopaperakidatzizituen. Oso ondoadierazizituenbarne-sentimenduan. PEDRO MARIOTAÑO Eztarriaklagunduezzionez, bertsoidatzietarajozuen. Berebertsoetan euskara askozaintzenzuen. • BERTSOLARI • ESKOLATUAK

More Related