Läroplanens syn på kunskap

1. Läroplanens syn på kunskap

2. Regeringens motiv till IUP Regeringen har tagit flera initiativ i syfte att stödja en ökad måluppfyllelse i skolan. En expertgrupp tillsattes för att analysera behovet av insatser för att stärka: • måluppfyllelsen • den individuella planeringen i grundskolan

3. Regeringens motiv till IUP Parallellt med expertgruppens arbete har: Arbetsgruppen för översyn av läroplanerna som styrinstrument i uppdrag att analysera: • skälen till läroplanernas svaga styrning av verksamheten. Ur Elevens framgång - Skolans ansvar

4. Regeringens motiv till IUP • Enligt skolminister Ibrahim Baylan är syftet med IUP: • att bidra till en bättre måluppfyllelse i skolan

5. Mål – och resultatstyrning Var är eleven? Vart ska eleven? Det finns elever som är på promenad med läraren. Det finns elever som är på vandring mot ett mål.

6. Skolans nya kunskapsuppdrag Skolan i kunskapssamhället står nu inför uppgiften att förmedla kunskaper i vidare mening än tidigare. Eleverna måste tillägna sigbegrepp och strukturer från olika ämnesområden på ett sätt så att de kan användas som intellektuella verktyg i andra sammanhang. ur betänkande Skola för bildning kap 2

7. Vidgat kunskapsuppdrag Kunskapsbegreppet Kognitiva – intellektuella – – estetiska – förmågor Fakta Begrepp Färdigheter Mätbart Bedömningsbart

8. Skolans nya kunskapsuppdrag • Läroplanerna över hela västvärlden har under den senaste tioårsperioden gått mot en ökad fokusering av • djup-strukturell kunskap, • kognitiva färdigheter, • reflexion, • metakognition, • etik och social kompetens. • Ur forskningsrapporten Kunskapsbedömning – hur, vad och varför

10. Behavioristisk kunskaps- och inlärningsteori I den empiristiska traditionen föreställer man sig att: kunskapen är objektiv och kvantitativ; den finns utanför individen och kan avgränsas och delas. att kunskap och information överförs mellan människor på så sätt att sändaren kodar ett budskap i språklig form. Olga Dysthe i Dialog, samspel och lärande

11. Behavioristisk kunskaps- och inlärningsteori Den empiristiska synen på kunskap har i skolan tillämpats genom en behavioristisk syn på lärande. Olga Dysthe i Dialog, samspel och lärande

13. Konstruktivism Teoretisk kunskap är inte en "avbildning" av världen utan en mänsklig konstruktion för att göra världen hanterbar och begriplig. Kunskap är på det visetinte sannellerosann, utan något som kan argumenteras för och prövas. Kunskap är diskuterbar. Betänkandet Skola för bildning kap 2

14. Lärande • Enligt Ference Marton kan lärande definieras som att det sker en kvalitativ förändring i det sätt på vilket någon uppfattar något. • När man lär sig är det alltså inte i första hand fråga om enkvantitativ förändring – att man kan mer än innan, • utan att man förstår ett fenomen på ett nytt sätt.

15. Konstruktivism Kunskapsbegreppet består av två dimensioner. A fakta, begrepp, teorier, sammanhang och modeller från olika ämnen. B de intellektuella, yrkes-mässiga eller konstnärliga kompetenser eleverna ska utveckla i förhållande till undervisningsinnehållet. Kunskap som innehåll – kunskap som process Kunskap – kunskapande

16. Tre taxonomier jämfört med Lpo 94 Låg kognitivnivå vad Hög kognitivnivå hur när

17. 17 Högre kognitionsnivåer Tänkande som bygger på få ”informations-bitar” Tänkande som bygger på en större mängd ”infor-mationsbitar” Lägre kognitionsnivåer

19. Elevarbete skolår 2 • 1. Om delfinen • Delfinen har omkring 160 små tänder den valigaste delfinen kan upp till 3 meter lång Det finns 31 delfin arter • 2. Föda • Delfinen ärer fisk bläkfisk och andra havsdjur • 3. Kännteken • Delfiner är tandvalar • 4. Förekomst • Delfinen finns i alla värdens varma hav även vanlig i medelhavet

20. Vattnets kretslopp– år F-2 • Undersök hemma • Du har fått med dig en liten filmburk hem. Den ska du fylla upp till bredden med vatten och sätta på locket. Sedan ska du ställa in den i frysen. När du gjort det ska du rita och berätta vad du tror kommer att hända. Dagen efter ska du ta ut burken och kontrollera vad har hänt. Det ska du också rita och berätta om. Skriv och rita också varför du tror det hände. Ta med dig dina resultat till skolan

24. Sitting. Bull Sitting Bull-Tatanka lyotake var hövding och andlig ledare av siouxstammen. Han är antagligen alla tiders mest omtalade och välkända indian. Han föddes 1831 vid Grand River i den nordligaste av tetonsioxernas sju stammar. Hans ungdomsnamn var Hunkesni – Långsam – men detta visade han redan i tidig ålder vara fel. Han utmärkte sig snabbt i strider som en mycket modig krigare. Vid hans första strid deltog han redan vid fjorton-års ålder mot kråkindianerna. Han blev snart känd som den orädde. Redan 1856 utsågs han till ledare för krigarföreningen, De starka hjärtana. Själv trodde han starkt på att hans kraft och krigslycka kom ur de seriösa och djupa kontakterna han hade med universums alla krafter och väsen..

25. Exempel på planering - SO • Uppgift – Det som skall göras. • Du skall göra ett skriftligt arbete på ca. 2-3 datorskrivna A-4 sidor, med max 14 i textstorlek (handskrivet 4-6 sidor), om en person som var betydelsefull under tiden för andra världskriget och eventuellt efterföljande år. • Arbetet skall innehålla framsida, inledning/bak-grund, fakta, reflektion, slutsats och ståndpunkter samt källförteckning. • Din information får du genom att söka i läroböcker, uppslagsböcker, film eller på Internet. Information måste hämtas från minst tvåolika källor.

26. Exempel på planering - SO • I arbetet kommer följande att bedömas: • Kommunikativ förmåga - Textens bearbetning. Är texten förståelig och begriplig (framgår det du vill förmedla?)?, språket(styckeindelning, meningsbyggnad, punkt, kommatecken, frågetecken osv), arbetets form (inledning, reflektion, källförteckning osv). • Reflektion – Hur du för fram dina tankar kring det du läst om och vad du tycker (dina åsikter). • Analys och slutsats - Att du kan beskriva vad, hur och varför du har kommit fram till det du gjort. • Värdera information – Din förklaring till varför du valt de källor du använt och varför du tror att de är pålitliga.

27. Kursplaneras struktur Mål att sträva motochÄmnes karaktär och uppbyggnad innehållsområden…. …. – vilket stoff eleverna ska arbeta med ……. Betygskriterierochbedömningens inriktning De förmågor eleverna ska utveckla – de kunskapskvaliteter de ska utveckla

28. Mål att sträva mot i FYSIK Om begreppslig kunskap beträffande natur och människa – utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena mekanik, elektricitetslära och magnetism, optik, akustik, värme samt atom- och kärnfysik,

29. Mål att sträva mot i FYSIK Om metodisk kunskap beträffande den naturvetenskapliga verksamheten – utvecklar kunskap om den fysikaliska vetenskapens kunskapsbildande metoder, särskilt vad gäller formulering av hypoteser samt mätningar, observationer och experiment,

30. ur Kriterier för betyget VG i FYSIK Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. Eleven bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder. Elevenanvändersinanaturvetenskapligakunskaperför att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet.

31. Läroplanens kunskapssyn • När vi i PRIM-gruppen av Skolverket fick uppdraget att utveckla och konstruera de nationella proven i matematik för grundskolan ställdes vi inför många utmaningar. • En av utgångspunkterna skulle vara läroplanens kunskapssyn, eftersom det är den som ska genomsyra de nationella proven. • Vad innebär då läroplanens kunskapssyn? Det som bl.a. betonas är den kunskapande processen. För matematikens del innebär det en starkare betoning på bedömningen av hur eleverna kommer fram till ett svar. Processen fram till ett svar är viktig. Professor Astrid Pettersson PRIM-gruppen

32. ur Elevens framgång – skolans ansvar Erfarenheter från de nationella kvalitetsgransk-ningarna år 1998 och år 2000 pekar på konsekven-serna av ett system som bygger på mål att uppnå i kursplanerna. … Det råder vissa oklarheterkring tillämpningen av mål att uppnå å ena sidan och mål att sträva mot å andra sidan. De två målbeskrivningarna har olika karaktär och de pedagogiska konsekvenserna av detta blir i många fall olyckliga. Ur Elevens framgång - Skolans ansvar

33. ur betänkandet Kursplaner för Grundskolan sägs om Mål att uppnåatt: Målen skall inte vara något planeringsunder-lag eller läsas som uttryck för ett visst inne-håll i undervisningen. De har i stället som främsta syfte att utgöra referenspunkter: • för utvärdering • för åtgärder

34. ur betänkandet Kursplaner för Grundskolan om Mål att sträva mot Genom dessa mål anger kursplanen vilken inriktning undervisningen skall ha i termer av elevens utveckling av • insikter • färdigheter • förståelse • erfarenheter osv. Målen uttrycker en kvalitativ inriktning.

35. Vad är mål i skolan? Skolorna har ägnat mycket tid och kraft åt att besluta om vad eleverna ska lära sig. Det som skolorna beskrivit som målugglor, målsnurror, utvecklingsstegar, luftballonger, kunskapsträd är uttryck för detta. De är redskap som har ambitionen att tydliggöra målen för elever och föräldrar. Ur Dnr 2003:251 Individuell planering och dokumentation i skolan

36. Vad är mål i skolan? • De ämnesvisa kursplanerna har satts i centrum och särskilt uppnåendemålen i dessa. • Dessa mål har genom redskapen benats upp i kunskapsområden och moment. Ur Dnr 2003:251 Individuell planering och dokumentation i skolan

37. Vad är mål i skolan? • Vid en närmare betraktelse av dessa nedbrutna mål ser vi att de nationella målen snarare omformulerats till regler för elevernas handlande. • Mycket som formuleras som mål handlar om vilka arbetsmoment som eleverna ska göra, • snarare än vilka kunskaper eleverna ska sträva mot. Ur Dnr 2003:251 Individuell planering och dokumentation i skolan

38. Vad är mål i skolan? • När uppnåendemålen i kursplanerna betonas på bekostnad av strävansmålen • kan det innebära att eleverna inte i lika stor utsträckning gesmöjlighet att utveckla de kunskaper som skolan i första hand ska inrikta sin verksamhet på. Ur Dnr 2003:251 Individuell planering och dokumentation i skolan

39. Mål att uppnå • I målen att uppnå anges olika kunskapsområden. • För vart och ett av dessa har kvalitativa kunskaps-nivåer specificerats. • Man kan urskilja tre nivåer av kunnande. Från Skolverkets hemsida Skolverket.se – Betyg – Bedömningsexempel – Grundskola – NO

40. Mål att uppnå • Den första av dessa nivåer karaktäriseras av att man känner igen något när man t.ex. hör eller läser det. • Det kunnande man då har kan betecknas med uttrycken ”ha inblick i”, ”känna igen” och ”känna till”. FrånSkolverkets hemsida Skolverket.se – Betyg – Bedömningsexempel – Grundskola – NO

41. Mål att uppnå • Den andra nivån utmärks av att man aktivt kan delta iexempelvis en diskussion eller en undersökning. • De uttryck som används här är ”att ha insikt i”, ”ha kännedom om”. Skolverkets hemsida Skolverket.se – Betyg – Bedömningsexempel – Grundskola – NO

42. Mål att uppnå • Den tredje nivå utgörs av att eleven själv kan genomföra en undersökning, initiera och leda en diskussion etc. • Detta aktiva kunnande har fått benämningen ha kunskap om eller när det gäller färdigheter kunna. Skolverkets hemsida Skolverket.se – Betyg – Bedömningsexempel – Grundskola – NO

43. Mål att uppnå • För grundskolans del är det en komplikation att kriterierna för betyget godkänd är likalydande med mål att uppnå i slutet av det nionde skolåret. • Detta kan göra det särskilt svårt att hålla isär mål och kriterier. • Ur Att visa vad man kan

44. Förvirring i skolan De tre komponenterna • mål att sträva mot, • mål att uppnå • betygskriterierna bidrar tillsammans till förvirring vid planering och bedömning. Ur Elevens framgång - Skolans ansvar

45. Förvirring i skolan Risken är uppenbar att det blir mål att uppnå och ”att bli godkänd” som kommer att utgöra de faktiska målen för en stor andel elever. Ur Elevens framgång - Skolans ansvar

46. Förvirring i skolan Expertgruppen anser: • att fokus måste inriktas mot mål att sträva mot • att systemet med mål att uppnå måste ses över Ur Elevens framgång - Skolans ansvar

47. Mål – undervisningsinnehåll En läroplan uttrycker krav på kunskaper och bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. Dessa krav kan uttryckas på olika sätt: • De kan uttryckasi termer av innehåll,dvs ange vilket innehåll undervisningen ska förmedla och vilket stoff eleverna ska behärska. • De kan också uttryckasi termer avvilkakunskapereleverna ska ha. Ur betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21)

48. Mål – undervisningsinnehåll Undervisningsinnehåll är inte detsamma som kunskapsmål

49. Mål – undervisningsinnehåll När läroplanerna och kursplanerna uttrycker krav i termer av: • kunskap • vilka begrepp eleverna ska behärska • vilka sammanhang de ska förstå, måste läraren själv göra urvalet av stoff med hänsyn till mål och elevernas förkunskaper och intressen. Ur betänkandet Växa i lärande (SOU 1997:21)

50. Mål i skolan • Eftersom nationella mål och kriterier i stor utsträckning är formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer för bedömningen inte endast uttrycka ett antal faktaområden eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. • De måste också tydliggöra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. förmåga att uppfatta helheter, göra jämförelser och se samband, kan urskiljas. • Däremot utgör fakta- eller kunskapsområden en nödvändig del i undervisningen. (sid 25) Allmänna råd och kommentarer Likvärdig bedömning och betygsättning