1 / 34

Jonas Andersson Ph.D . i medie- och kommunikationsvetenskap jonastics@gmail.com

Jonas Andersson Ph.D . i medie- och kommunikationsvetenskap jonastics@gmail.com. Strukturella skillnader Vilka är de grundläggande skillnaderna mellan olika medier? Hur fungerar egentligen ett annonsmedium? Eller ett konversationsmedium? Framväxten av olika sätt att organisera medier

tulia
Download Presentation

Jonas Andersson Ph.D . i medie- och kommunikationsvetenskap jonastics@gmail.com

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Jonas AnderssonPh.D. i medie- och kommunikationsvetenskapjonastics@gmail.com Strukturella skillnader Vilka är de grundläggande skillnaderna mellan olika medier? Hur fungerar egentligen ett annonsmedium? Eller ett konversationsmedium? Framväxten av olika sätt att organisera medier Nätverksbegreppet

  2. HISTORISKA INSIKTER

  3. Två typer av nät! centraliserat decentraliserat ”spindelnät” ”fisknät”

  4. Tryckpressen ”Ordinari Post Tijdender” (1645) heter idag, 365 år senare, ”Post och Inrikes Tidningar” innehåll form ”baksida” ”framsida”

  5. Ett globalt kommunikationsnät vars kablar överbryggade kontinenter och hav, revolutionerade affärsmetoder, gav upphov till nya former av brottslighet, och överväldigade dess användare med ett överflöd av information. Romanser blomstrade över ledningarna. Hemliga koder utarbetades av vissa användare, och knäcktes av andra. Fördelarna med nätet överdrevs av dess förespråkare, och nonchalerades av skeptikerna. Regeringar och myndigheter försökte och misslyckades med att kontrollera det nya mediet. Attityder till allt från nyhetsinsamling till diplomati fick helt omprövas. Under tiden började en teknisk subkultur med sina egna seder, vanor och ordförråd etablera sig ute på nätet. Tom Standage, The Victorian Internet Telegrafen!

  6. Telegrafen! Storhetstid 1840-talet — 1930-talet. Första Atlantkabeln 1866. Nyhetsbyråer (TT, Reuters, AP…)

  7. centraliserat decentraliserat ”spindelnät” ”fisknät”

  8. Telefonen Telefon Hírmondó, Budapest, förra sekelskiftet ”Telefontidning”, alltså streamad underhållningoch nyheter, via telefon!

  9. Biografen Moralpaniker och rädslanför masshysteri ”Hypodermicneedle”– idén att medier haren direkt effekt, somen injektionsspruta

  10. Biografen Moralpaniker och rädslanför masshysteri ”Hypodermic needle”– idén att medier haren direkt effekt, somen injektionsspruta Jämför med dataspel idag!

  11. Radion Bertolt Brecht, 1920-talet Amatörradio enligt ”fisknät”-modellen

  12. Radion Centraliserad propagandaradioenligt ”spindelnät”-modellen

  13. Radion …men också underhållning, samhällsinformation, utbildning!

  14. Centraliserade medier, heterogen omvärld • Populärkulturen och massmedierna: • centraliserade, ofta transnationella företag • konsumeras privat • når många människor ---genom många olika kanaler • produceras i stor omfattning i rationaliserad ---form för att nå maximal utdelning • Samtidigt är populärkulturens och massmediernas påverkan inte enhetlig! • Publiken är skiktad enligt klass, kön, etnicitet, livsstilar. • Olika individer har olika inflytande över andra. • Vi är inte helt rationella varelser med rangordnade tydliga behov – vi har under- medvetna behov/begär och färgas av halvt uttalade normer

  15. Tvåstegshypotesen Paul Lazarsfeld: The People’s Choice (1944). Folk pratar med varandra! Injektionsnåls- hypotesen måste revideras! Katz & Lazarsfeld: Personal Influence (1945). I små grupper utövar inflytelserika individer mer påverkan än mass-mediernas meddelanden gör. Genus spelar en tydlig roll.

  16. Medieagendan & problemformuleringsprivilegiet (kultivationsforskning) Todd Gitlin noterade 1978 att massmedierna utövar en influens på lång sikt, genom att sätta agendan. Ofta är denna ”osynlig” dock, genom att den utgör normen, status quo. Lars Gustafsson myntade 1980 begreppet problemformuleringsprivilegiet – makten att sätta dagordningen i den offentliga debatten.

  17. Senare medieforskning (sedan 80-talet) Fokus på stratifiering/fördelning av publiken… …enligt klass Mer etnografisk forskning. Man undersöker medieanvändningen, ute på plats, hemma hos folk. …etnicitet …kön/sexualitet Mer optimistisk syn på medieanvändaren. Aktiva mediepubliker som utvinner nöje och njutning ur medieanvändningen, dock utan lika enkla slutsatser som 50-talets idéer om ”uses & gratifications”.

  18. Senare medieforskning (sedan 80-talet) David Morley, John Fiske, Roger Silverstone, JaniceRadway, Angela McRobbie: - Vad betyder medierna för människor, i deras vardagsliv?- Hur bidrar medierna till skapandet av identitet?- Hur utövar medieanvändarna själva motstånd mot dominerande inflytande?- Hur ser normerna ut, och vem bryter mot dem? - Vem har tillgång till fjärrkontrollen? - Vem använder videobandspelaren, och hur? - Vem har lösenorden till datorn?- Vad bildar vi för sorts relationer på nätet? Om publiken är stratifierad/fördelad på olika sätt, så får det effekter! Pierre Bourdieus teorier hjälper oss att förklara hur vi införlivar sociala förhållanden genom vanor/livsstil.

  19. Medielandskapet enligt Bourdieu Vi besitter alla våra egna individuella habitus– både en social prägling, ens egen kompetens och ett rörelseutrymme. Detta innehar vi utifrån de betingelser under vilka vi levt vårt liv. Världen är inordnad i fält – samhällsområden där det försiggår bestämda aktiviteter enligt bestämda regler. Inom och mellan varje fält råder hela tiden en kamp om status/erkännande bland aktörerna. Exempel på sådana fält är journalistiken eller akademin. För att befästa sin status använder vi oss alla av olika former av symboliskt kapital – kulturellt kapital (ett nutida slangord är ”cred”) och socialt kapital (resursstarka vänner, ”well-connected”). Distinktioner –markering av skillnader i rang mellan individer och grupper!

  20. STRUKTURELLA INSIKTER

  21. Många människor nås genom många kanaler ABC, Buena Vista, Miramax, Pixar, ESPN The Times, The Sun, Sky Television, 20 Century Fox, Fox Television CBS, MTV, VH1, Paramount AOL, New Line Cinema, Time, HBO, Warner Bros, Cartoon Network TV radio internet biofilmer merch tidningar klubbar ISP hårdvara böcker musik … och så vidare… … Olika målgrupper

  22. Förändringar i beteende: nätets många olika kanaler

  23. Horisontell och vertikal integrering Film- och produktionsbolag TV-produktionsbolag Kanal Kanal Kanal Kanal Set-top-box Horisontell integrering Vertikal integrering

  24. Mediehus fungerar som gatekeepers(”portvakter”; David Manning White, 1950). De har traditionellt sett haft olika former av monopol på att välja ut och presentera medieinnehåll. Forskning har visat att journalister inlemmas i gemensamma normer på redaktionerna, man lär sig en yrkeskod. Även om den individuella friheten är rätt stor sätter koden ramarna. Antar vi Bourdieus synsätt kan redaktionerna ses som fält, och journalisterna etablerar status genom att anpassa sig och bemästra yrkesrollen, dvs skaffa sig kulturellt kapital som är giltigt bland kollegorna.

  25. Mediehuset: den professionella medieproduktionen …vars roll som gatekeeper utmanas av de nya medierna Monopol på att utföra grävande journalistik, föra fram åsikter, sätta agendan. Utmanas av att nya aktörer kan avslöja hur det går till ”bakom kulisserna”, samt skapa opinion oberoende av mediehusen. Monopol på de källor man har tillgång till. Utmanas avöppen källhänvisning. Monopol på att visa medieinnehållet bredvid annonser, och tjäna pengar på annonserna. Utmanas av att publiken hittar materialet direkt via sökmotorer, och ej ser annonser. Monopol på att prenumeranter ej kan byta leverantör av medieinnehåll så lätt. Utmanas av att publiken lättare kan vara otrogna och byta vanor.

  26. Annonsmediernas första marknad Mediehuset /tidningsredaktionen …säljer en publik,säljer ögon! …till annonsörerna,som hittar målgrupperi publiken och betalar för annonserna.

  27. Annonsmediernas andra marknad Mediehuset /tidningsredaktionen …säljer lösnummer / enskilda produkter… …till läsarna, som betalar för dessa.

  28. Expressen, 12 sep 2009

  29. Mediepåverkan? ► Stark, direkt – ”hypodermicneedle” (allsmäktiga medier) ► Svag, förhandlad – få mätbara effekter (maktlösa medier) ► Mer komplicerad bild – ideologisk, politisk påverkan (mäktiga medier) ► Aktiv, individuell användning – ”uses & gratifications” ► Värderingar, beteenden (över tid) – kultivationsforskning ►Grupper/kulturer tolkar medier lokalt, gör motstånd– cultural studies • klass • etnicitet • kön • livsstil

  30. Heterogena nätverk eller homogena? Grupper/kulturer tolkar medier lokalt Arash Jan Johan Tim Jimmy Zeinab Natasha Jonas Jonas Jesper Selina Jörgen Said Johannes Henning Jerker Finns det en risk på nätet att vi mest bara matas med sånt vi själva redan är intresserade av? Se begreppet ”filter bubble” (Eli Pariser, 2011).

  31. Finns det en risk att vi i ”vår” sfär mest förstärker våra gemensamma åsikter och synsätt, och att det vi matas med därmed får förstärkt effekt? Jan Johan Jimmy Jonas Jesper Jörgen Johannes Jerker Finns det en risk på nätet att vi mest bara matas med sånt vi själva redan är intresserade av? Se begreppet ”filter bubble” (Eli Pariser, 2011).

  32. KOMMUNIKATION SYMBOLISK KOGNITIV MATERIELL Texter Kroppspråk Mentala processer Media Artefakter Litteratur Beteende Idéer Press Arkitektur Konst Tal Begrepp Radio/TV Design Musik Internet Mode SEMIOTIK PSYKOLOGI SOCIOLOGI källa: Hård af Segerstad (2002)

  33. Uppgift till nästa gång Kolla hur etablerade företag och organisationer använder sig av sociala medier! Ta ett företag eller en organisation som exempel, titta på hur de använder sig av verktyg såsom bloggar, Twitter, Facebook, Flickr, Spotify eller andra digitala plattformar.

More Related