1 / 37

Ragnar Andersson

Kan vi styra mot bättre integration, vilka är framgångsfaktorerna och hindren? Regionala kompetensplattformar Stockholm 2014-09-24. Ragnar Andersson.

Download Presentation

Ragnar Andersson

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kan vi styra mot bättre integration, vilka är framgångsfaktorerna och hindren?Regionala kompetensplattformarStockholm 2014-09-24 Ragnar Andersson

  2. Om drygt tio år kommer mellan en fjärdedel av och en tredjedel av den arbetsföra befolkningen att ha utländsk bakgrund. Den s.k integrationsfrågan borde därmed vara den allra mest centrala aspekten av de regionala tillväxtprogram som nu utformas i dialog mellan näringsdepartementet och länen. Alltför lite tyder på att så är fallet. Integrationsfrågor förefaller i huvudsak hanteras av sko-, social-, och kulturpolitiker medan integrationsfrågorna inom närings- och regionalpolitiken – i den mån de existerar – inte engagerar särskilt många. Professor Roger Andersson, 2001.

  3. God tjänsteman genomför politiska beslut Här och i rapporten Mainstreaming av integration i tillväxtpolitiken utgås framförallt från att integrationsfrågor ska drivas för att politiken – på en mängd olika nivåer – bestämt så. I rapporten försöker jag visa att så är fallet och dessutom att politiken vill att integrationsfrågor ska drivas på ett särskilt sätt – genom mainstreaming….. Här ge en överblick över rapporten samt även diskutera era ansökningar till Tillväxten ur rapportens integrationsperspektiv

  4. Projektansökningar Tillväxtverket Reg kompetensplattformar Region 1 • Mainstreaming Region 12 Region 8 Region 13 Region 7 Region 6 Region 4 Region 3 Region 10 Region 5 Region 9 Region 2 Region 14 Region 11

  5. Vad är då Mainstreaming? Några synonymer: Genomsyrande, beaktande, verksamhetsintegrering, integrering, policyintegrering, att arbeta utifrån ett perspektiv, inkludering i alla sammanhang, horisontella kriterier, horisontella mål, horisontella dimensioner, generella krav, generella åtgärder, tredje generationens politikområden, tvärsektoriell styrning………

  6. Syfte med mainstreaming: att låta ett tidigare nonchalerat, utestängt eller marginaliserat perspektiv bli en del av de dominerande perspektiven och praktikerna. Grundtanken är att något går åt fel håll. Man fattar fel beslut och sättet att normalt agera får ett missförhållande att fortsätta eller till och med att öka. Mainstreaming innebär (om-) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser så att ett mainstreamingsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Europeiska rådet

  7. Exempel på styrdokument från EU • EU: • Haagprogramet – elva grundprinciper för integration • Meddelande om en gemensam invandringspolitik för Europa 2008 • Stockholmsprogrammet, 2009 • Handbook for policy-makers and practioners • Lissabonagendan (hålbarhetsmålen) • EU 2020 • Strukturfondsprogrammen

  8. Exempel på styrdokument från Sverige: Nationell strategi för tillväxt och attraktionskraft Regeringens integrationspolitisk Regional tillväxtpolitik Innovationspolitik Strukturfondsprogrammen Budgetpropositioner Hållbarhetspolitiken (social hållbarhet)

  9. Exempel Bristande integration kan vara en ödesfråga för den hållbara tillväxten. En väl fungerande kompetensförsörjning och ett ökat arbetskraftutbud är viktiga förutsättningar för att Sverige och dess regioner ska utvecklas och växa. I ett demografiskt läge där fler lämnar arbetsmarknaden och allt färre tillkommer, där debut i arbetslivet sker allt senare i livet – där behöver Sverige en öppen arbetsmarknad som bättre än idag kan tillvarata den kompetens som finns hos personer med utländsk bakgrund. Tillväxtverkets hemsida om Regionala kompetensplattformar

  10. Exempel ”Integration och mångfald ska i ökad grad främjas inom det regionala tillväxtarbetet. Detta gäller b.la i arbetet inom de regionala kompetensplattformarna och strukturfondsprogrammen perioden 2014 – 2020.” Budgetpropositionen våren 2014

  11. Exempel ”Dessutom avser regeringen att i BP (budgetpropositionen) och andra styrdokument betona att integrationsperspektivet ska inkluderas i samtliga uppdrag och insatser i det regionala tillväxtarbetet. ” Näringsdepartementets utlåtande över rapporten Från ord till handling, 2012.

  12. Urkällan: Den okända författningen I Sverige har vi den okända författningen SFS 1986: 856:Om statliga myndigheters ansvar: 1§ Myndigheterna ska fortlöpande beakta samhällhets etniska och kulturella mångfald både när de utformar sin verksamhet och när de bedriver den. Myndigheterna skall verka för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Myndigheterna skall i sin verksamhet särskilt motverka alla former av etnisk diskriminering. 2§ Myndigheterna skall inom ramen för tillgängliga resurser ge likvärdig service till alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund samt eftersträva att alla berörda nås av information om verksamheten. Myndigheterna skall därvid uppmärksamma att detta kan kräva särskilda åtgärder för nyanlända invandrare.

  13. Förstärktes nio år senare i Verksförordningen 1995: 1322: (något förkortat) 7§ Myndighetens chef skall se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Chefen skall: 3 fortlöpande följa upp och pröva den egna verksamheten och konsekvenserna av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs. 4 …beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller totalförsvaret, regionalpolitiken, en ekologisk hållbar utveckling, jämställdheten mellan kvinnor och män samt integrationspolitiken.

  14. Mainstreaming – en process! 2. Beslut och genomförande 3. Deltagande från målgruppen 1. Kartläggning 4. Uppföljning, utvärdering. Lärande

  15. Hur har det då gått hittills?

  16. Hur har det då gått hittills? Fyra möjliga utfall av mainstreaming: • Mainstreaming • Assimiliering • Särkoppling (Sidovagn) • Refusering

  17. Hur har det då gått hittills? Fyra möjliga utfall av mainstreaming: • Mainstreaming • Assimiliering • Särkoppling (Sidovagn) • Refusering I de flesta fall ser vi assimilering, särkoppling eller refusering. Mycket få fall av mainstreaming. Exempel: Yrkes-SFI, IFS Almi….

  18. Skäl för att inte lyckas, Regionalfonden, studie av handläggare: • Bristande ledningsstöd • Bristande resurser • Bristande förhandlingsmakt (handläggare) • Bristande kunskapsstöd. • Bristande kunskapsunderlag i ansökningarna.

  19. Skäl för att inte lyckas, Regionalfonden, studie av handläggare: • Bristande ledningsstöd • Bristande resurser • Bristande förhandlingsmakt (handläggare) • Bristande kunskapsstöd. • Bristande kunskapsunderlag i ansökningarna. • Ytterligare : - Motstånd aktivt/passivt - Flernivåstyrning / nätverksstyrning - Drömmål/ visioner långt från dagliga arbetet

  20. Min åsikt De flesta mainstreamingsprocesser misslyckas då man inte genomför den inledande kartläggningen.(t.ex nöjer man sig med utbildning) De övriga misslyckas framförallt för att de inte gör något efter en kartläggningen. Man startar inte mainstreamingsprocessen

  21. Framgångsfaktorer • Stöd från ledningen • En logisk policy • Tid och resurser • Långsiktighet • Nära makten – formalisering och ad hoc • Beredskap för motstånd • Kunskap • Underlätta beteendeförändring • Rutinisering • Och att kartlägga och fortsätta processen.

  22. 1. Kartläggning • Förhållanden och processer i den egna organisationen (inre versamhetsområde)(tid) • Förhållanden och processer i organisationens omvärld (yttre verksamhetsområde) • Resursfokus – inte bara problemfokus • Utnyttja tillgänglig statistik och kunskap. Finns ofta mycket. • Inte alltid lätt – svårt med källor • Integritet: invandrarföretagare eller företagare? • Etnicitet: kategorisering • Tillräckligt bra för att starta en process!!! • Exempel Regelförenkling, andel unga med utländsk bakgrund i Östergötlands kommuner…

  23. 2. Beslut och genomförande • Att få in integration i existerande beslutsprocesser • Checklistor/ guider (Exempel: kommunala nämnder) (Viktigt: lagom!) • Blanketter ansökningshandlingar • Regionalfonden/TVV:s checklistor som exempel på mainstreaming • Rutinisering och störning: rutiniserad störning!

  24. Regionalfonden/TVV:s guidefrågor • Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? • På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? • Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller integration? • Hur kommer projektet olika grupper tillgodo vad gäller t.ex. företagande, arbetstillfällen, med mera.

  25. Regionalfonden/ TVV:sguidefrågor:Projektorganisationen • Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? • På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? • Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller integration? • Hur kommer projektet olika grupper tillgodo vad gäller t.ex. företagande, arbetstillfällen, med mera. • Mångfald i projektorganisationen? • Kompetens? • Erfarenheter från målgruppen? • Kartläggning av projektets målgrupp? • Vilka strukturella förändringar avseende integration och mångfald förväntas projektet bidra till?

  26. Frågor att ställa vid ansökningar av projektmedel. TVV • Avspeglas ett direkt syfte att öka integration och mångfald som avspeglas i aktiviteter, målsättningar och förväntade resultat? • Redovisas hur integration och mångfald tänks påverkas?

  27. Exempel på checklista Jämställdhet, Hedemora kommun • CHECKLISTA FÖR HEDEMORA KOMMUN • Ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i alla beslut och processer. De konsekvenser beslutet • får för kvinnor och män, flickor och pojkar ska alltid analyseras och beaktas. • ÄRENDE: • 1. Beskrivs situationen för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? • ❏ Ja • ❏ Delvis Vad behövs beskrivas mer? Returnera för komplettering. • ❏ Nej Finns rimlig motivering? Om inte returnera underlaget. • 2. Redovisas statistik könsuppdelat? • ❏ Ja • ❏ Delvis Vad behövs ytterligare? Returnera för komplettering. • ❏ Nej Finns rimlig motivering? Om inte returnera underlaget. • 3. Görs en analys av vilka konsekvenser beslutet har för kvinnor och män, flickor och pojkar? • ❏ Ja • ❏ Delvis Vilken konsekvensanalys saknas? Returnera för komplettering. • ❏ Nej Finns rimlig motivering? Om inte returnera underlaget. • 4. Föreslås åtgärder för att komma tillrätta med eventuell ojämställdhet som • framkommit i analysen? • ❏ Ja • ❏ Nej Finns rimlig motivering? Om inte returnera underlaget. • 5. Övrigt. Här kan du skriva förklaringar som är relevanta.

  28. Exempel på checklista Jämställdhet, Hedemora kommun • CHECKLISTA FÖR HEDEMORA KOMMUN • Ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i alla beslut och processer. De konsekvenser beslutet • får för kvinnor och män, flickor och pojkar ska alltid analyseras och beaktas. • ÄRENDE: • 1. Beskrivs situationen för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar? • ❏ Ja • ❏ Delvis Vad behövs beskrivas mer? Returnera för komplettering. • ❏ Nej Finns rimlig motivering? Om inte returnera underlaget. • 2. Redovisas statistik könsuppdelat? • ❏ Ja • ❏ Delvis Vad behövs ytterligare? Returnera för komplettering. • ❏ Nej Finns rimlig motivering? Om inte returnera underlaget. • 3. Görs en analys av vilka konsekvenser beslutet har för kvinnor och män, flickor och pojkar? • ❏ Ja • ❏ Delvis Vilken konsekvensanalys saknas? Returnera för komplettering. • ❏ Nej Finns rimlig motivering? Om inte returnera underlaget. • 4. Föreslås åtgärder för att komma tillrätta med eventuell ojämställdhet som • framkommit i analysen? • ❏ Ja • ❏ Nej Finns rimlig motivering? Om inte returnera underlaget. • 5. Övrigt. Här kan du skriva förklaringar som är relevanta.

  29. 3. Deltagande från målgruppen/erna Direkt: - Personer - Organisationer - Formella/ informella - Representativa? - Möjligheter att delta? • Manipulering, alibi eller på riktigt? (Inflytandestege) - Begränsat till ”integrationsområden”? Indirekt: • (specialister, experter, forskare, handläggare, mainstreamings-byråkrater……

  30. 4. Uppföljning och utvärderande • Hellre begränsad än ingen alls. • Hellre genomtänkt och med resurser än begränsad. • Integrationsperspektivet mainstreamat – inte påklistrat i efterhand. • Redovisa aktiviteter, processer och troliga effekter så konkret som möjligt – underlag för vidare handlingar • Nyckeltal och indikatorer begränsat användbara…

  31. Sammanfattande råd • Starta en mainstreamingsprocess – hellre en begränsad än ingen alls! • Tillåt/ Våga göra misstag – det är en process, misstag är en lärdom. • Sammanställ och dela med er av erfarenheter, råd och tips!

  32. Djävulens advokat Åter till frågan om framgångsrik integration: • Besvaras delvis utifrån om ni arbetat med integration genom metoden mainstreaming. • Här en granskning av projektansökningar till Tillväxtverket som en utvärderare, forskare eller tjänsteman från näringsdepartementet skulle kunna göra det….

  33. Projektansökningar Tillväxtverket Reg kompetensplattformar Dalarna • Mainstreaming Blekinge Örebro Västmanland Södra Småland Skåne Jämtland Västra Götaland Norrbotten Västernorrland Gotland Sörmland Uppsala Stockholm

  34. Projektansökningar Tillväxtverket Reg kompetensplattformar Dalarna • Mainstreaming Blekinge Redan här är lärande möjligt Örebro Västmanland Södra Småland Skåne Jämtland Norrbotten Västra Götaland Sörmland Västernorrland Gotland Uppsala Stockholm

  35. En reflektion: för att vara en ödesfråga så förekommer integration i ansökningarna i liten omfattning. • Mainstreaming som metod praktiseras lite. • Det finns lärandemöjligheter genom jämförelser. • Troligen finns stora möjligheter till ännu bättre resultat om mer tid läggs ner och befintliga resurser utnyttjas. • Obs – detta var ansökningarna – inte arbetet i kompetensplattformarna. Det kan vara helt annorlunda. Och det var retoriken i ansökningarna som bedömdes – inte genomförandet i verkligheten.

  36. Möjliga gemensamma läroprocesser? • Kartläggning • Syo • Validering • Praktik • Språkundervisning • Nyanlända i arbete och studier • Uppföljning – effektmål med mera? • ????? Söker någon pengar för integration? Kan man fortfarande göra det?

  37. Tack för uppmärksamheten!

More Related