Det nationella utvecklings-programmet för närståendevård

1. Det nationella utvecklings-programmet för närståendevård FSSF´s kongress i Jakobstad 7.4 2014

2. Dagens tema • Det nationella programmet • Arbetsgruppen • Bakgrund • Förslag till utvecklingsprogram • Diskussion • Bollen till tredje sektorn • Konceptet Öppna Dörrar – Ovet omaishoitajuuten

3. Arbetsgruppens rapport • Slutrapport 19.3 2014 • Förslag till Minister Huovinen • Social och hälsovårdsministeriets hemsida • Än så länge på finska • Rundabordsamtal i maj • Folkhälsan medlem i Nätverket för närståendevård i Finland • Sams intressentnätverk

4. Arbetsgruppens uppdrag • Formulera programmet • Ska gälla denna och nästa regeringsperiod • Strategiska mål • Utvecklingsåtgärder • Uppskatta hur åtgärdernas påverkar • Kostnader • Övrigt • Planera implementeringen av programmet

5. Arbetsgruppens uppdrag • Koordinera olika förvaltningsområdens, kommuners, organisationers och andra aktörers åtgärder och arbetsfördelning • Utreda påverkan på olika bestämmelser • Ta i betraktande • Ny lag om ordnande av social och hälsovården • Regeringens förslag till ny lag om äldreomsorg (ej klar då uppdraget gavs) • Den planerade kommunstrukturreformen

6. Arbetsgruppens sammansättning • Ordförande Elli Aaltonen, Östra Finlands regionförvaltningsverk • Representanter från • Social och hälsovårdsministeriet, Valvira, Finansministeriet, Helsingfors stads socialverk, Lempäälä kommun, Kela, Närståendevårdare och Vänner-förbundet rf, SAK ry, Arbets – och näringsministeriet, Finlands kommunförbund, EK (Elinkeinoelämän keskusliitto).

7. Ständiga sakkunniga • Representanter för: • Leijonaemot ry, • Omaiset mielenterveystyön tukena- keskusliitto ry (nuvarande FINFAMI) • Centralförbundet för de gamlas väl ry • Kyrkostyrelsen • Synskadades centralförbund r.f. • Institutet för hälsa och välfärd (THL)

8. Övriga sakkunniga • Hördes i olika skeden: • Specialister och konsultativa tjänstemän från SHM, Utbildningsplanerare från Närståendevårdare och Vänner -förbundet rf, doktor från De Montfort University Storbritannien, forskare från THL, FPA, Arbetshälsoinstitutet (TTL), planerare Helsingfors stad samt RAY

9. Regeringsprogrammet • Utveckla närståendevården - kommunerna och organisationerna • Närståendevårdarna och de vårdbehövande behandlas lika – enhetliga grunder för stöd • Öka tillgången till och omfattningen på stödet • Stödja närståendevårdarnas arbetshälsa • utveckla stödtjänster • lediga dagar • regelbundna hälsokontroller

10. Regeringsprogrammet • Utveckla stödtjänsterna • det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste) • Bedöma möjligheten att avlägsna beskattningen av stödet för närståendevård • Främja verksamhetsmodeller, med vilka småbarnsföräldrar och personer som vårdar en gammal eller sjuk närstående kan förkorta sin arbetsdag eller ta ledigt utan lön med arbetsgivarens godkännande mer flexibelt än för närvarande.

11. Utgångspunkter • Grundlagen samt internationella avtal: • 19 §: Alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv har rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. • 6 §: Alla är lika inför lagen • 22 §: Det allmänna skall se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses • FN´s Barnkonvention, Den Europeiska sociala stadgan angående äldre och personer med funktionsnedsättningar

12. Närståendevårdare i siffror • 1,25 miljoner personer som hjälper närstående • 350 000 personer som hjälper i stor utsträckning • 60 000 närstående-vårdare med avtal 2020 • 40 500 närståendevårdare med stöd idag

13. Utvecklingsprogrammets syfte • Främja syftet med förnyelsen av social och hälsovårdens servicestruktur • Närståendevård ska vara en del av närservicen • Programmet ska vara förenligt med planerad förnyelse av lagstiftning • Stöda socialpolitiska mål: • Verka förebyggande, stärka funktionsförmågan, • Bo hemma, skära ned på institutionsvård

14. Programmet innehåller • Värdegrund • Vision för 2020 • Nya definitioner på närståendevård • Närståendevård enligt avtal • Annan närståendevård • Alternativa modeller för närståendevård enligt avtal • Förstärkt kommunmodell • FPA som finansiär

15. Programmet innehåller • Uppskattning av förändringsbehov i nuvarande bestämmelser • Uppskattning av reformens kostnader och övriga effekter • Åtgärdsprogram

16. Värdegrund

17. Respekt för människovärdet • Den vårdbehövande och närståendevårdaren uppskattas och behandlas väl • Individuella behov och olikheter godkänns och tas i betraktande

18. Självbestämmanderätt • Både vårdtagare och vårdbehövande kan fritt välja närståendevård bland andra tillgängliga vårdformer • Det finns alternativ bland den service som stöder närståendevård • Då service väljs ska det vara till nytta för den vårdbehövande och dennes åsikt beaktas • Närståendevårdarens och vårdbehövandes förmåga till aktivt liv stöds och stärks

19. Jämställdhet • Likvärdig ställning oberoende av boningsort, sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder • Funktionsförmågan, vården omsorgen och servicen utvärderas på bred bas för att trygga likvärdigheten

20. Trygghet • Närståendevårdaren stöds enligt plan och förändringar i situation förbereds • Det sociala stödet och servicen tryggas • Hemmet och övrig livsmiljö ska var trygg • Genom tillräckligt stöd motverkas / förebyggs våld och andra former av dåligt bemötande

21. Förtroende • Närståendevårdare kan lita på avtal som ingåtts och att de fortsätter • Förtroende mellan kommunens personal och närståendevårdare och vårdbehövande • Förtroende för att närståendevårdaren och den vårdbehövande är experter på sin egen situation • Den vårdbehövande kan lita på att servicen sköts på ett individuellt och klientcentrerat sätt.

22. Uppskattning av nuläget Styrkor Svagheter Möjligheter Hot

23. Diskussion • Styrkor • Svagheter • Möjligheter • Hot Diskutera i smågrupp

24. Uppskattning av nuläget Styrkor Bo hemma Ökat välbefinnande Förtroende Belönande för vårdaren Stärker familjevärden Dämpar ökningen av offentliga medel Svagheter Närståendevårdare få ej stöd Vårdbehövandes självbestämmanderätt negligeras Brister i rehabilitering och förebyggande Stödet är kopplat till kommunernas budget Gemensamma kriterier fattas Möjligheter Bättre förutsättningar för vård i hemmet Minskar behövet av långvård utanför hemmet Säkerställer flexibelt stöd i rätt tid tack vare samarbete Nyttja teknologi Hot Hårda värden och attityder Offentliga ekonomin Okunskap om flexibelt arbetsliv Försämrad ekonomi för närståendevårdare i arbetslivet Närståendevårdare överbelastas Närståendevård /bättre alternativ

25. Vision 2020 • Närståendevårdare är jämställda och har en starkare ställning än idag • Lag om avtal för bindande och krävande närståendevård • Övrig närståendevård får stöd och service via socialvårdslagen • 40 500 närståendevårdare är 60 000 • Finansieringmodellen stöder jämställdhet bland närståendevårdare med avtal

26. Vision 2012 • Vårdarvodet för närståendevårdare med avtal är definierat i lag • Välfärden för närståendevårdare av alla slag, vårdbehövande och deras familjer är tryggad • Individuellt stöd, ansvarsperson, möjlighet till vila rekreation, utbildning och handledning, hälsogranskningar, rehabilitering (FPA)

27. Vision 2012 • Flexibla lösningar för att kombinera förvärvsarbete och närståendevård används • Distansarbete, arbetstidsbanker, semesterarrangemang, alterneringsledighet, deltids vårdledighet, i lag stiftad rätt till ledigt pga. vård av familjemedlem/ annan närstående • Klientavgifter som hänför sig till närståendevård är inkluderade i betalningstaket • Tack vare olika förvaltningsområdens åtgärder har samarbetet mellan aktörer stärkts

28. Vision 2020 • Organisationers och församlingars roll har förtydligats • Rådgivning • Utbildning • Handledning • Kamratstöd • Rekreation • Frivilligarbete • Samarbete sinsemellan och med kommuner • Utvecklingsprojekt för att utreda möjligheter att kombinera förvärvsarbete och närståendevård • Organisationernas specialkunskap tas i betraktande • RAY ökar stödet till organisationer för att nå långsiktighet och systematiserat stöd till

29. Vision 2012 • Strategiska mål • Stävja kostnader för social- och hälsovård • Beror främst på att befolkningen åldras • Genom att utveckla närståendevård kan ökningen av kostnader dämpas • Behovet av hemtjänst och vård dygnet runt minskar • Största delen av närståendevården sker utanför avtalssystemet som s.k. annan närståendevård • Tillräckligt stöd och service via både kommuner, organisationer och församlingar.

30. Närståendevård enligt avtal • Bindande och krävande vård • Kombinera förvärvsarbete och närståendevård • Närstående som vill, förmår och är lämpad • Hemmet ska vara eller göras lämpligt • Vårdbehövandes vilja och i dennes intresse • Vårdbehövande i dagverksamhet, dagvård, utför läroplikt • Får max 14 dygn/kalendermånad vård dygnet runt utanför hemmet

31. Närståendevård enligt avtal • Vårdvårdarvode • Tre vårdarvodesklasser: 500 €, 700 € 1100 € • Skattepliktig inkomst • Ledig tid • Tre lediga dygn för två högsta vårdarvodesklasser, för lägsta 2 dygn • Pensions- och försäkringsskydd • Utbildning, handledning och annat stöd • Ansvarig kontaktperson • Service som stöd för närståendevård • Vård och serviceplan

32. Alternativ: finansiering och ordnande Kommun FPA Utreder servicebehov: kommun Vård och serviceplan: kommun Ansökan till FPA Finansiering service: kommun vårdarvode: Staten Beslut service: kommun vårdarvode: FPA avtal: kommun Avtal mellan kommun och vårdare FPA betalar vårdarvode • Utreder servicebehov: kommun • Vård och serviceplan: kommun • Ansökan till kommunen • Finansiering både service och vårdarvode • Beslut för service, vårdarvode och avtal • Avtal mellan kommun och vårdare • Kommunen betalar vårdarvode

33. Annan närståendevård • Kommunens skyldighet att ge service och stöd enligt socialvårdslagen (nya bestämmelser) • Då kriterier för avtal inte uppfylls/ Närståendevårdaren inte vill ha vårdarvode/ Närståendevård veckoslut och semestrar som en del av vård och serviceplanen • Vård och serviceplan • Handledning, rådgivning, service • Service som stöder närståendevårdaren • Rekreation, rehabilitering, tekniska lösningar • Service till vårdbehövande enligt gällande lagstiftning • Kommunens ansvar • Arrangera nödvändig omsorg och nödvändig service

35. Uppskattning av effekterna • Kostnader • Kostnaderna ska fördelas 50/50 mellan kommun och stat • Det nuvarande stödet för närståendevård minskar offentliga utgifter med ca 1,3 miljarder/år. • Kostnaderna ca 450 miljoner • Värdet av närståendevård 1,7 miljarder € • 2020 beräknas inbesparingen i utgifter vara 1,5 miljarder • Värdet av närståendevård 2,5 miljarder • Kostnaderna ca 468 miljoner (20 000 fler närståendevårdare) • Består av vårdarvoden, hälsogranskningar, lediga dygn, socialservice, ansvarspersoner, administration, kostnader för utvecklandet

36. Samhällseffekter • Stärkt vårdmodell • Möjlighet att bo hemma • Övergång från institutionsvård till mer vård i hemmen • Invånare i olika kommuner i lika ställning • Närståendevårdare uppskattas och deras ställning stärks • Risker • Närståendevårdare belastas för tungt och blir utmattade med hälsoproblem som följd • Social isolering

37. Samhällseffekter • Attityderna till närståendevård påverkar • Samhällsekonomin och kommunernas ekonomi påverkar • Social och hälsovårdsreformen och kommunreformen påverkar • Är alla lika inför lagen? • Utvecklandet av närståendevård underlättar • Samhällets föreberedelse för åldrande befolkningens behov av vård och omsorg • Förkortar tiden i vård utanför hemmet • Minskar behovet av offentlig vård dygnet runt

38. Öppna Dörrar - Ovet • Organisationernas stöd • Koncept för utbildning av personal • Koncept för kurser för närståendevårdare • Innehåll: kunskap, kamratstöd, hushålla med krafter, identifiera sina behov • Påverkar närståendevårdares förmåga att fungera som aktiva aktörer i sin vardag • Svarar på kommunernas behov av att stöda klienternas kunnande • Kommer att finnas på både svenska och finska