Sjukgymnastens kunskapsgrund KROPP OCH SJ L Hur interagerar de

1. Sjukgymnastens kunskapsgrund�KROPP OCH SJ�L�Hur interagerar de? Lena Hedlund Leg. Sjukgymnast med specialistkompetens inom psykiatri och psykosomatik Doktorand vid Inst. H�lsa, v�rd och samh�lle Lunds Universitet

2. Kropp och sj�l h�nger ihop - Allm�nhetens f�rst�else f�r sambandet Stressmedicin - stress p�verkar kroppen. Psykisk reaktion p� kroppslig skada - stroke och hj�rtinfarkt kan leda till depression. D� av sorg, d� av skr�ck

3. Den historiska, klassiska uppdelningen av uppdraget �h�lsa�. Kroppen och kroppsliga besv�r = somatiken, prim�rv�rden, medicin, sjukgymnastik etc.. Psyket = psykiatrin, medicinering, samtal/psykoterapier, organet hj�rnan. Syssels�ttning/aktivering

4. Kroppsliga besv�r vid psykisk sjukdom och oh�lsa ca: 70 % av patienterna har kroppsliga symtom/funktionsp�verkan till f�ljd av den psykiska oh�lsan M�nga �r stress- och �ngestrelaterade. Mycket vanligt med st�rning i bodyimage, kroppsuppfattning och p�verkan p� r�relsef�rm�gan Kroppslig h�lsa f�rs�mras till f�ljd av psykisk oh�lsa (och medicinering)

5. Beh�ver vi bry oss om detta? Psykisk obalans/sjukdom leder efter ett tag till f�r�ndringar av kroppsfunktion och kroppsstruktur. Kroppsliga besv�r uppr�tth�ller oro och �ngestspiraler. St�rningar i bodyimage och kroppslig identitet ibland den centrala problematiken.

6. Sjukgymnastik inom psykiatri och psykosomatik Kroppsorienterad behandling behandling d�r kroppen eller kroppslig aktivitet anv�nds f�r att n� individen som helhet.

7. Relationsplanen i nuet Medvetandet Kroppen

8. Existensniv�ernaBasal Kroppsk�nnedom Helheten

9. Sj�lvutvecklingen enl. Stern m.fl

10. Affekterna � en inre kroppslig r�relse Kategoriaffekter, avgr�nsade i tid med tydlig utl�sande stimuli. F�rv�ning, Intresse. Gl�dje, Ledsnad, F�rakt, Motvilja/Avsky, Vrede, Fruktan, Skam Vitalitetsaffekter, information om aktuellt �sj�lvtillst�nd�; tr�tt, pigg, tyngd, stark, lugn, samlad, splittrad, nedst�md, alert etc. Affekter kan hanteras via kroppsliga strategier f�r coping, f�rst�rka och d�mpa, avbryta affektiva reaktioner

11. Brister i sj�lvutvecklingen�Utvecklingsst�rning� �Neurologisk st�rning�? Sensomotoriska sv�righeter utan somatisk orsak. Sv�righeter med n�rvaron och att k�nna sig hel. Sv�rt f�r att formulera upplevelser/k�nslor � kontaktproblem eller alexitymi Kroppsupplevelsest�rningar Relationsst�rningar Ej utvecklat f�rm�gan till reflektion Uppl�snings�ngest

12. Behandling med kroppslig aktivitet Tr�ning av varseblivningen, sensomotorisk- och affektiv kontakt. Intentionalitet � att vara en agent, Affektreglering p� en kroppslig niv�. Etablera kroppen som �fysiskt v�lavgr�nsat subjektivt jag vari det mentala rummet/sj�lvet vilar�. �Jag �r jag i varje cell av min kropp�

13. Embodied kognition Roth and Lawless beskriver den kroppsliga formen av kognition som ��basic level schemata�� (a) generally self-explanatory (b) basic elements of cognitive functioning

14. Generally self-explanatory Sensomotoriskt f�rankrade vid kroppen och rummet. Sj�lvet! Kroppens utseende Vitalitetsaffekterna- hur m�r/har jag det idag? Kategorieffekterna � hur m�r jag i relation till dig?

15. Via tidig, f�rspr�klig kroppslig erfarenhet skapas f�rst�else/djupet i centrala begrepp som vi beh�ver f�r att f�rst�/organisera v�ra intryck i v�r milj� och relationer och i ett senare skeende flexibelt kunna anv�nda oss av spr�ket N�ra, n�rhet, under, �ver, l�ngt borta, ha distans, framf�r, ned�t, st� emot, ge efter, �ppna, st�nga mm. Skjuta ifr�n sig, s�tta ned foten, styvnackad, h�nga med huvudet, tjockhudad Begreppen gestaltas ofta och kan n�s k�nslom�ssigt via kroppsh�llning och kroppsaktivitet Basic elements of cognitive functioning

16. Basic elements of cognitive functioning Spegelneuron Fr�n kropp till kropp � handling till upplevelse Styr v�r upplevelse och beteende i nuet, i relation till aktuell milj� �Theory of mind� Mentaliseringens grund

17. Kropp till kropp - Vad inneb�r detta? M�nniskan �ppnar eller sluter sig i relation till den �retning�, det sammanhang/milj� hon befinner sig i. Leder till en grundl�ggande �kroppslig� (psykofysisk) beredskap Oftast en omedveten, �reflexreaktion�

18. Kognitiv tr�ning via kroppen och kroppsaktivitet Spatial orientering Uppm�rksamhet, varsebli, amodal perception, vigilance Reaktionshastighet Sensomotorisk funktion, intentionalitet Meta-kognition, att distansera sig och reflektera �ver sina upplevelser Preverbalt arbete med begreppsv�rlden, kroppslig beredskap Kroppslig stabliltet � en fast punkt i relation till r�relse

19. V�rt fysiska jag Struktur som ska erbjuda jaget liv, stabilitet, flexibilitet, mobilitet, njutning och behovstillfredst�llelse, skydd, kontakt, vila/�terh�mtning mm. Kroppsjagsfunktionerna - Balans/Grundning - Centrering/Andning - Fl�de - N�rvaro

20. Upplevelsebaserad inl�rning/tr�ning Upplevelse Verbalisering BEARBETNING �Mentalisering� Erfarenhet Kunskap

21. Varf�r str�va efter v�lfungerande kroppsjagsfunktioner? Identitetsst�rkande � kroppen som fysiskt rum, f�rb�ttrad kontakt med egna behov och k�nslor, tycka om/acceptera kroppen/sig sj�lv Resursperspektiv, aktivera inneboende m�jligheter Eliminera eller minska symtom/funktionssv�righeter p� felaktigt anv�ndande av kroppen �terh�mtning underl�ttas, det �r�r� p� sig, fl�de Profylaktiskt h�lsoarbete �, �kad stress och �ngesttolerans, kunna tycka om egna kroppen och att r�ra p� sig!

22. Stressens tre �positioner� Kamp Flykt Freeze

23. Stressens p�verkan p� kropp och medvetandet

24. Muskelsp�nningens riktning och funktion �kar kroppens f�rm�ga att stabilisera sig vid r�relse och f�r �kad kraftutveckling Affektkontroll - h�lla ihop sig f�r stunden

25. Sp�nningsreglering Framg�ngsrik avsp�nning �r inte bara att musklerna �sp�nner av� utan att �ihopdragningen� i kroppen sl�pper. Sensoriskt och mentalt ��ppnande�. M�nga har brister i denna skyddsmekanism, d�rf�r tr�nar sjg. f�rm�gan till �centrering� och aktiv sp�nning, lika v�l som funktionell djupavsp�nning F�r att kunna slappna av sl�ppa m�ste man i kroppen veta vart man �sl�pper� sig.

26. Andningsp�verkan � hyperventilering, hypoventilering, ointegrerad/rigid? Hur ser det st�rda andningsm�stret ut, funktion, tidsaspekter? Hur locka fram en flexibel och funktionell andning f�r affekthantering, reglering och som copingstrategi? Manuella tekniker, direkt och indirekt r�relse och avsp�nnings-/sp�nningsreglerande behandling

27. Sjukgymnastisk bed�mning Diffrentialdiagnostisering Brister i kroppsjaget och mjuka neurologiska fynd Kroppsliga f�rsvarsmekanismer och stressreaktioner - sv�righetsgrad och omfattning Vad fungerar av kroppens resurssystem? Validerade och reliabilitetstestade instrument

28. Sammanfattning - behandling Utnyttja kroppens eget harmoniserande system, coping Kan ge dramatisk gynnsam p�verkan p� stress/�ngestniv� och ger en upplevelse/smak av vad man ska str�va efter. St�rka sj�lvet (empowerment, self-efficacy, �subjektivitet� i upplevelserna, verbaliseringsf�rm�ga, affekt/kroppskontakt och affekttolerans). Tr�ning av kognition p� kroppslig niv� �ka f�rst�elsen mellan samband kropp, k�nsla, tanke, historisk och aktuell livsomst�ndighet, med betoning p� egenupplevelse av samband! KBT orienterad pedagogik Minska symtom, f�rb�ttra r�relsef�rm�gan och r�relsegl�dje,

29. Tack f�r er uppm�rksamhet!