1 / 29

Femtio år av svensk jämställdhetspolitik

Femtio år av svensk jämställdhetspolitik. Anita Nyberg Genusvetenskap Stockholms universitet. År Placering Global Gender Gap (World Economic Forum) 2006 1 2007 1 2008 3 2009 4 2010 4 2011 4 Gender Inequality Index (UNDP 2008 3 1

sierra
Download Presentation

Femtio år av svensk jämställdhetspolitik

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Femtio år av svensk jämställdhetspolitik Anita Nyberg Genusvetenskap Stockholms universitet

  2. År Placering • Global Gender Gap (World Economic Forum) • 2006 1 • 2007 1 • 2008 3 • 2009 4 • 2010 4 • 2011 4 • Gender Inequality Index (UNDP • 2008 3 • 1 • Gender Equity Index (Social Watch) • 1 • 1 • 2012 4

  3. Andel sysselsatta Deltidsarbete Offentligt finansierad barnomsorg RUT-avdrag Föräldraförsäkring (Ann-Zofie Duvander) Vårdnadsbidrag Obligatorisk mammaledighet

  4. Diskussion olika familjemodeller – 1950- och tidigt 1960-tal Manlig familjeförsörjarmodell Avlönat arbete för fäder, oavlönat vård och hushållsarbete för mödrar Vårdnadsbidrag Ökade valmöjligheter för mödrar (att vårda) Ökad jämlikhet mellan kvinnor (att vara hemmamamma, resurser) Tvåförsörjarmodell Avlönat arbete för både mödrar och fäder Offentligt finansierad barnomsorg Ökade valmöjligheter för mödrar (att lönearbeta) Ökad jämställdhet mellan föräldrar (avlönat arbete)‏

  5. En ny familjemodell – slutet av 1960-talet Tvåförsörjar/tvåvårdarmodell Avlönat arbete och ansvar för vård av barn för både mödrar och fäder Offentligt finansierad barnomsorg Omvandla mödraledighet till föräldraledighet Ökade valmöjligheter för föräldrar (avlönat och oavlönat arbete) Ökad jämställdhet (avlönat och oavlönat arbete)

  6. ”I själva verket finns det ju inte något som helst biologiskt samband mellan funktionen att föda och amma ett barn, och funktionen att tvätta dess kläder, laga dess mat och försöka fostra det till en god och harmonisk människa. För att inte tala om funktionen att skura golv, tvätta fönster, sy kläder, gå till mjölkaffären och polera möbler” (Eva Moberg 1961, s. 70).

  7. 1970 gymnasieskolan får ny läroplan och skolan bör verka för jämställdhet, 1971 särbeskattning 1972 rätt till smärtlindring vid förlossning, Jämställdhetsenheten på departementsnivå etableras 1973 nya familje­lagar 1974 föräldraförsäkring införs 1975 ny abort­lag 1976 förordning om jämställdhet i den statliga sektorn, första jämställdhetsministern utses, beslut om expansion av barnomsorgen 1977 jämställdhetsavtal mellan SAF och LO–PTK 1979 rätt till kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar 1980 lag mot könsdiskriminering i arbetslivet, Jämställdhetsombuds-mannen (JämO) etableras, äktamakeprövning för studiemedel avskaffas, jämställdhetsavtal mellan kommuner och landsting, ny lag om tronföljd som innebär att även en flicka kan hon ärva tronen.

  8. Andel sysselsatta kvinnor och män, 16-64 år, mödrar och fäder med barn 0-6 år, %, 1960/63-2011

  9. Andel deltidssysselsatta av sysselsatta, mödrar med yngsta barn 0-6 år, kvinnor och män, %, 1965-2011*

  10. Offentligt finansierad barnomsorg 1976 beslutades om ett omfattande program för utbyggnad av barnomsorg 1985 beslutades att alla barn 1,5-7 år med förvärvsarbet-ande eller studerande föräldrar och barn med särskilda behov skulle ha en plats i offentligt finansierad barnom-sorg 1991 1995 ny lagstiftning som innebar att kommunerna skall tillhandahålla barnomsorg utan dröjsmål (3-4 månader) till alla barn 1-12 år med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar och barn med särskilda behov

  11. Enligt Skatteverket motsvarade antalet köpta RUT-tjänster ca 5000 årsarbeten år 2010. Nästan två tredjedelar av de som köper RUT-tjänster gjorde jobbet själva förut, en fjärdedel köpte vita tjänster redan tidigare, medan 6 procent hade gått från att ha svart städhjälp till vitt (Skattverket 2011).

  12. 8.5 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män Vårdnadsbidraget kan kombineras med fullt förvärvsarbete likaväl som det kan användas för en av föräldrarna att vara ledig på heltid eller förkorta den normala arbetstiden med hälften för den ene eller båda vårdnadshavarna. Regeringens bedömning är därför att konsekvenserna för jämställdheten mellan kvinnor och män av förslaget är svårbedömda. Om bidraget nyttjas för att vara ledig på heltid eller för att förkorta arbetstiden med hälften beror det på vem av föräldrarna som väljer att förkorta sin arbetstid hur förslaget kommer att påverkar jämställdheten. Om bidraget inte används till att finansiera hel ledighet eller en arbetstidsförkortning föranleder förslaget inga skillnader i jämställdhet (Prop 2007/08:149 s. 15).

  13. I en uppföljning av SCB publicerad 2012 anges att 113 kommuner infört vårdnadsbidrag, men också att fem kommuner avslutat det. 177 kommuner hade inte infört vårdnadsbidrag.

  14. Antalet barn 1-3 år som fick kommunalt vårdnadsbidrag under någon period 2011 uppgick till knappt 8 600 barn, vilket motsvarar 2,5 procent av alla barn i denna ålderskategori och 4,7 procent av alla barn i kommuner som infört vårdnadsbidrag. I Markaryd uppgick andelen till 48 procent av barnen mellan 1-3 år, medan det endast gäller 0,7 procent i Uppsala. I Stockholmsområdet uppgick andelen till 15 procent i Rinkeby-Kista och 2 procent i Hägersten-Liljeholmen.

  15. Av de som erhållit vårdnadsbidrag var 92 procent kvinnor och 8 procent män. Personer med utländsk bakgrund och med lägre utbildning är överrepresenterade, medan personer med svensk bak-grund och eftergymnasial är underrepresenterade. Bland de sökande är gifta par och de med fler barn än tre överrepresenterade, medan sambofamiljer och ensam-stående och familjer med ett barn är underrepresenterade.

  16. Obligatorisk mammaledighet (2 veckor) (år 2000)

  17. Obligatorisk mammaledighet (2 veckor) (år 2000)

  18. Regeringen blockerar jämställdhetsreform (20 oktober 2011) • Pressmeddelande från Socialdemokraterna i Europaparlamentet • Ett förbättrat mammaledighetsdirektiv vore ett stort steg framåt för jämställdheten i Europa och måste därför antas så snabbt som möjligt, säger EU-parlamentarikerna Anna Hedh och Olle Ludvigsson med anledning av att parlamentet idag bjuder in medlemsstaterna i rådet till en kompromiss. (…) • När parlamentet nu visar kompromissvilja måste även den svenska regeringen släppa efter och sluta blockera förhandlingarna. Det är inte acceptabelt att regeringen förhalar en förändring som skulle ge miljontals mammor, pappor och barn en bättre livssituation, säger Hedh och Ludvigsson vidare. • I en kompromiss finns alla möjligheter att justera kostnadsnivån och rätta till vissa skavanker i de övriga delarna av parlamentets position. Att regeringen skulle fortsätta att hålla fast vid sitt envisa nej vore därför orimligt, fortsätter Anna Hedh och Olle Ludvigsson. • Den konsekvensanalys som gjorts av de föreslagna förändringarna pekar på klara samhällsvinster. Ökad jämställdhet är lönsamt på både kort och lång sikt, avslutar Anna Hedh och Olle Ludvigsson.

  19. Tack! Anita.Nyberg@gender.su.se

More Related