(Wien) klassicismen

1. (Wien)klassicismen 1750-1824

2. Klassicismen • Under barocken: Naturvetenskapligarevolutionen • I mitten av 1700-talet hade detgåttsålångtattkyrkanochhovetsprivilegier/maktbefogenheterbörjadeförsvagas. Vilketledde till Upplysningstiden. • Man troddepåuveckling, förnuft & förstånd, intesedoch tradition, var den bästaguidenattledamänniskor. • Man ifrågasattestarktadelnsochkyrkansprivilegiervilketledde till formandetavmedelklassenochdesskampförsinarättigheter.

3. Upplysningstidensideérpåverkadeochanvändesavflerahärskare under 1700-talet. • Emperor Joseph II avÖsterrike (Amadeus-filmen), avskaffadeträldom, stängdeklosterochavskaffadeadelnsspeciella status istraffrätt. Bestämdeattbegravningarskullehållasenkla. Mozart begravdes I en omarkeradgemensamgrav. • Den franskaochamerikanskarevolutionen! Revolutionen hade förberettsgenomupplysningenssamhällskritik. • Revolutionensledaresågantikenssamhällesomett ideal. De villeskapaettsamhälledärjämlikamedborgare tog ansvarförsamhälletsvälochutsågsinaledareefterduglighetochinteefterbördellersamhällsställning. • Industrialiseringen – borgarnablev den ekonomisktledandegruppen I samhället.

4. nyklassicismen • Den klassiskastilen • Bach’s söner. • Enkelhetochklarhet. • Melodiösamelodier till enkeltakompanjemangframförpolyfoni.

5. Vid 1800-talets förstaårtionde hade det system somdominerade under renässansenochbarocken, närkompositörernaförsörjdesavantingenkyrkanellerhovet, till stor del försvunnitochbörjatersättasav de inkomsterfrånframförandeninförstörrepublik. • Förändringenavmelodin till en fungerandekomponentiharmoni. • Rytmibasen till skillnadfrånbarocken. Offentligaframföranden.

6. Instrumentalmusikendominerar • Symfoni • Stråkkvartetten • Pianosonaten • Utvecklingenav instrument bidrog till mångaav de förändringarikompositionsomuppstodmellanbarockenochklassicismen. Framväxandetav den klassiskaorkesternberormycketpåförnyelseniutformningochtekniknärdetgäller instrument. • Den störstaförändringen: den mekaniskautvecklingenavträ- ochbleckblåsinstrument. –Flerklaffar (underlättadespeletochintonationen). Oboerficksmalareborrning, vilketunderlättadespelet I dethögreregistret. Klarinettenbörjadesynas.

7. Standardsättningslutetav 1700-talet • Dubbeltträblås (tvåavvarje instrument) • 2 trumpeter • 4 horn • Pukor • Stråkar • Ytterligareetttillägggjordessenare med 3 tromboner

8. Piano vs. cembalo • Cembalonssträngarknäpptes med ettplektrumnärtangenternatrycktesner. Pianotanvänderåterstudsandehammaresomslår an strängen med störreförsiktighet, merenhetligtljudochstörredynamik, hammarensåterstudssäkerställerocksåatttonenkanhållas. • Crescendo och diminuendo

9. Sonat • En komposition I flerasatserförettellerflera instrument • 4 satser, 1a satsenärsnabb, harnormaltsonatform; 2a satsenärlångsam, harvariationsformellertredeladvisform; tredjesatsenär en menuettellerett scherzo (satsenutelämnas I allmänhet I solokonserten); 4e satsenärsnabbochharsonatform.

10. Symfoni • Stortupplagtverkförsymfoniorkester. • Växteframurovertyren. • 4 Satser, snabb, långsam, menuetteller scherzo, snabb (1700-1900). Kontrastermellanolikadelarblevviktiga! • Nutidasymfonierstyrsinteavnågraformellaregler…

11. Sonatformen • Den mestbetydelsefullakompositionsformenimusikhistorien. • Verksomharsonatformärvissasatser I sonaten, stråkkvartetten, symfoninochsolokonserten. • Tonsättarnavilleuppnåkontrastverkan. • Exposition – Genomföring – Repris - Coda

12. Tema med variationer • Antingen som ett enskilt verk eller som en sats i en symfoni, sonat, eller stråkkvartett. • A A’ A’’ A’’’…

13. Menuett och trio • Ofta som 3e sats i en klassisk symfoni, stråkkvartett… • För lyssning inte dans. • A B A-form • Menuett (A) Trio (B) Menuett (A) • Trio, fick sitt namn från barocken. 3 instrument

14. rondo • En kompositionsform med ett huvudtema (A) som återkommer flera gånger och alterneras med andra teman, ex. A B A C A eller A B A C A B A. • Rondo är ofta den sista satsen i klassiska symfonier, stråkkvartetter och sonater.