Open access – policy, ekonomi och framtidsperspektiv Presentation vid möte på GU den 25 oktober

1. Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Open access – policy, ekonomi och framtidsperspektivPresentation vid möte på GU den 25 oktober

2. Open access i korthet • =Fri tillgång till vetenskaplig information på internet • I första hand det som forskare publicerar utan att få ersättning, dvs vetenskapliga artiklar, avhandlingar, rapporter etc • Men även böcker, forskningsdata, encyclopedier etc kan vara fritt tillgängliga • Fri tillgång betyder att fritt kunna läsa, ladda ned, kopiera, sprida vidare mm med full hänsyn till författarens ideella upphovsrätt

3. Open Access – två vägar! Gyllene vägen Gröna vägen Publicera i tidskrifter med Open Access-modell! Publicera i ett öppet arkiv t.ex. vid eget lärosäte!

4. Open access-publicering Publicera i en open access-tidskrift Hybridform – betala för OA till just din artikel, Fördröjd OA – tidskriften släpper fritt efter viss tid Parallellpublicera, dvs publicera i en traditionell tidskrift och lägg ut en kopia i ett öppet arkiv Vid ditt lärosäte I ett ämnesarkiv Annan webbplats

5. Open access – framväxt av ett alternativ • En rörelse av engagerade forskare, senare även bibliotekarier, förläggare m fl, sedan ca 1990. Några pionjärer: • Jean-Claude Guédon, • Univ de Montréal • Comparative Literature • Peter Suber, Berkman fellow • Harvard, prof of Philosophy

6. Open access globalt – några trender • Överväldigande politiskt stöd – inte minst från EU • Utvecklingen på fältet kommer efter – men OA-resurser växer snabbt • OA är inte bara artiklar

7. Slaget om opinionen – läget idag • Ett sextiotal forskningsfinansiärer har någon form av krav på Open Access, bl a • European Research Council, • EU:s sjunde ramprogram för FoU (7 områden, 20 %) • National Institutes of Health i USA • VR, Formas, RJ, KAW, Östersjöstiftelsen, FAS • European University Association och EUROHORC • Många universitet ställer OA-krav • Enkäter visar på i princip positiv inställning från forskare, men bristande kunskaper

8. Utvecklingen på fältet Directory of Open Access Journals (DOAJ) ger tillgång till 7 183 kvalitetsbedömda, vetenskapliga OA-tidskrifter. Därav 619 med IF i JCR 2009. Tillväxt 2010 31 % Tillväxt av OA-tskr sedan 2000 18 % årligen, artiklar 30 % årligen (Björk i PLoS ONE • Bielefeld Academic Search Engine (BASE) har ca 32 miljoner dokument från drygt 2000 öppna arkiv. Tillväxt ca 2 milj dok/kvartal • Ca 20 - 25 % av den aktuella årliga artikelproduktionen är fritt tillgänglig - Andelen fritt tillgängligt material växer snabbt

9. Andel OA en aktuell undersökning Undersökningen bygger på ett stort urval och har en väl redovisad metodik. Man utgår från det som publicerades 2008 ”Overall OA-shares The weighted average OA availability over all disciplines was 20,4%. This further splits up into 8,5% in OA journals and 11,9% copies in repositories and web sites.” Björk B-C, Welling P, Laakso M, Majlender P, Hedlund T, et al. 2010 Open Access to the Scientific Journal Literature: Situation 2009. PLoS ONE 5(6):,

10. Fördelning på ”Gold” – publicerat i OA-tidskrift – och ”Green” – parallellpublicerat – för olika ämnen

12. Hinder för OA • För svaga incitament att ändra vanor, OA-publicering kräver en extra ansträngning • Bristande kunskaper om vad open access innebär • Alternativen upplevs som krångliga • Aktivt motstånd från vissa stora förlag • Fel signaler från meriteringssystem • Omfördelning av kostnader Inbillade hinder: • Kvalitet • Prestige • Långsiktigt bevarande

13. Samhälleliga motiv för open access • Ökad effektivitet i forskningssystemet genom förbättrad tillgång för alla forskare • Maximal synlighet och genomslag för svensk forskning globalt. • Bredare användning av forskningens resultat i samhället. • Bidra till ökad global tillgång till forskningsresultat • Resultaten från forskning som bekostas av offentliga medel ska också vara allmänt tillgängliga!

14. Vad innebär det nuvarande systemet? Varför en genomförd open access-modell blir billigare Utmaningar i en övergångsfas Läget i Sverige Har vi råd att inte gå över till open access?

15. En märklig marknad! • Kommersiella principer har lagrats på ett system för internkommunikation där ”betalningen” är uppmärksamhet och anseende • Monopol ger mycket höga vinstmarginaler, vilket bromsar utvecklingen • Marknaden domineras av ett fåtal stora kommersiella förlag • Ingen konkurrens: Vi kan inte välja mellan Elsevier och Wiley.

16. Journals Crisis (not just Elsevier!) % Change Modified from ARL: http://www.arl.org/bm~doc/arlstats06.pdf, http://www.arl.org/bm~doc/arlstat08.pdf

17. Prisjämförelse mellankommersiella och icke-kommersiella utgivare (från Bergstrom & Bergstrom, 2002) Journal pricing across disciplines

18. Uppseendeväckande vinster • ”Elsevier, the biggest publisher of journals with almost 2,000 titles, cruised through the recession. Last year it made £724m ($1.1 billion) on revenues of £2 billion—an operating-profit margin of 36%.” Economist, 26 May 2011 • ”Academic publishers make Murdoch look like a socialist” • ”--- What we see here is pure rentier capitalism: monopolising a public resource then charging exorbitant fees to use it.” • George Monbiot i Guardian 30 Aug 2011

19. Varför betala flera gånger? • Samhället (lärosäten, forskningsfinansiärer) betalar löner för forskarna som författare, utvärderare och redaktörer i tidskrifterna • Universiteten får sedan betala dyrt för tillgång till tidskrifterna • Den enskilde forskaren ser inte kostnaden

20. Aktieägare & Sällskap Förlag Gratis $£ Forskare Bibliotek Gratis $£ $£ Stat/Fonder Universitet Interaktioner Vinst Robert Terry, Wellcome Trust

21. Traditionell modell under stark kritik Budgetkris för bibliotek i vissa länder: "We do not wish to cancel big deals, but we shall have no alternative unless the largest publishers substantially reduce their prices," Research Libraries U.K. Executive Director David Prosser Krav: 15 % reduction, payment upfront and in sterling ”Profit margins of journal publishers in the fields of science, technology, and medicine recently ran to 30–40 percent; yet those publishers add very little value to the research process, and most of the research is ultimately funded by American taxpayers…”.The Library: Three Jeremiads, Robert Darnton, University Librarian, Harvard

22. Vad innebär en omställning till en OA-modell • Stora besparingar och ökad avkastning av FoU vid en genomförd OA-modell • OA-modellen öppnar för verklig konkurrens • Alla kostnader tas ut vid publicering i stället för vid tillgång • När kostnaden flyttas slår det olika för olika länder och för olika lärosäten • För att släppa nuvarande licenser måste OA globalt nått en viss nivå • Komplicerat? Ja, men webben i stort bygger redan på samma princip. Skulle Google blivit så stort om man betalat för sökningar?

23. Samhällsekonomiska analyser av OA • Open access är lönsamt för samhället • Man kan göra mycket stora besparingar och vinster på att lägga om hela den vetenskapliga publiceringen i ett land till open access. • John Houghton från Centre for Strategic Economic Studies, Victoria University i Melbourne, har gjort sådana analyser för ett antal länder bl a Danmark. • Då beräknar man kostnader för alla steg i den vetenskapliga publikationsprocessen och bibliotekens hantering. Läs mer: http://www.kb.se/OpenAccess/nyheter/2009/Open-Access-lonsamt-for-samhallet/

24. Analyser av övergången till OA • Heading for the open road : costs and benefits of transition in scholarly communications, http://www.rin.ac.uk/our-work/communicating-and-disseminating-research/heading-open-road-costs-and-benefits-transitions-s • Analys från Research Information Network, ”a policy unit funded by the UK higher education funding councils, the seven research councils and the three national libraries.” • Analys för 5 år framåt. Vad är mest kostnadseffektivt för att öka tillgång till vetenskapliga information? Ingångskostnader och långsiktiga kostnader? Stabilitet och påverkbarhet?

25. Heading for the open road • Några slutsatser: • ”---encourage the use of existing subject and institutional repositories, but avoid pushing for reductions in embargo periods, which might put at risk the sustainability of the underlying scholarly publishing system. • promote and facilitate a transition to open access publishing (Gold open access) while seeking to ensure that the average level of charges for publication does not exceed c.£2000; that the rate in the UK of open access publication is broadly in step with the rate in the rest of the world • Satsning på parallellpublicering bör fortsätta men publicering i OA-tidskrifter långsiktigt bästa lösningen om priset hålls rimligt

26. Nationella licensavtal 2011 65 produkter/avtal Ett 100-tal resurser, ca 10 000 e-tidskrifter Total omsättning ca 227,5 mkr E-tidskrifter: 191 mkr, ca 84% av konsortiets omsättning Topp 5 dyraste avtal: Elsevier: 97 mkr Wiley-Blackwell: 31 mkr Springer: 19 mkr Taylor & Francis 11 mkr Thomson Reuters (WoK): 11 mkr

27. En sammanvägning • Från SCB: • Lärosätenas kostnader för forsknings och forskarutbildning 2010 • 30 309 082 tkr • Kostnad för e-tidskrifter totalt ca 200 000 tkr • 200/300 000= ca 0, 066 % • Stor kostnad för det enskilda biblioteket, liten kostnad för hela forskningssystemet

28. Hur finansiera publicering i OA-tidskrifter • Medel kommer idag både • från både forskningsfinansiärer • och lärosäten • Kan detta samordnas? • Avtal med OA-förlag - • behövs nationella • subventioner?

29. Medlemskap hos OA-förlag BioMed Central (9) Supporter membership (Göteborg, KI, KTH, SLU, Stockholm, Uppsala) Prepay membership (Chalmers, Lund, Nhfv) Hindawi Publishing Corporation (3) Chalmers, Lund, SLU PLoS- Public Library of Science (2) Lund, SLU Annat – möjligt söka bidrag vid lärosätet Mittuniversitetet, Södertörn

30. Framtidsperspektiv • En nationell policy för open access? • Närmar vi oss en brytpunkt? • Inte bara artiklar • Forskningsdata blir allt viktigare • Vetenskapliga monografier • i open access? • Överlever tidskriften i dess • nuvarande form?

31. Nationell policy för open access • ”. Open access är en fråga av så stor samhällelig vikt att det därutöver skulle behövas en nationell policy. En sådan skulle öka samordningen, kraften och tempot i utvecklingen. Många delfrågor kräver insatser från ett flertal intressenter - i första hand lärosäten, forskningsfinansiärer och forskningsbibliotek. Man kan t ex nämna samordning av open access-policies, fördelning av kostnader för open access-publicering, och stöd till att svensk utgivning av vetenskapliga tidskrifter och monografier i högre grad går över till en open access-modell..” • Ur skrivelse från styrgruppen i OpenAccess.se till Utbildningsdepartementet. • Se http://www.kb.se/openaccess/nyheter/2011/Krav-pa-nationell-policy-for-open-access/

32. Vad är OpenAccess.se? Mål: Främja fri tillgänglighet på webben för de arbeten som produceras av forskare, lärare och studenter, genom att stödja open access-publiceringen vid svenska universitet och högskolor. Ett utvecklingsprogram, 2006-2009 Efter internationell utvärdering nu permanent program med tre områden: Samordning av OA policy Information och rådgivning till forskare Infrastruktur och tjänster En plattform för samarbete mellan KB, SUHF inkl. universitetsbiblioteken, Vetenskapsrådet, KK-Stiftelsen, KVA och RJ

33. Webbplats: www.openaccess.se E-post: jan.hagerlid@kb.se Tack för uppmärksamheten!