1 / 30

Vad är ….. statsvetenskap?

Vad är ….. statsvetenskap?. Bo Rothstein The Quality of Government Institute (QoG) Department of Political Science University of Gothenburg. Katarernas borgar Château de Quéribus (3 km väst om Perpignan). Varför finns staten?. Säkerhetsproblemet – Modell 1

saki
Download Presentation

Vad är ….. statsvetenskap?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Vad är ….. statsvetenskap? Bo Rothstein The Quality of Government Institute (QoG) Department of Political Science University of Gothenburg

  2. Katarernas borgarChâteau de Quéribus (3 km väst om Perpignan)

  3. Varför finns staten? • Säkerhetsproblemet – Modell 1 • Den medborgerliga sammanslutningen • Arbetsfördelning mellan väktare och övriga • Skatter måste tas in • Ledning av försvar • Alltfler kollektiva uppgifter • Behov av ledning och legitima beslutsfunktioner • Kontrakt där frihet byts mot trygghet

  4. Säkerhetsproblemet – modell 2 • De ”plundrande banditerna” blir stationära • Erbjuder beskydd mot betalning • Skatter måste tas in • Alltfler kollektiva uppgifter • Samtycke effektiviserar skatteindrivning • Behov av legitima beslutsfunktioner • Kontraktet – frihet byts mot trygghet

  5. Hur gick det för Katarerna? • ”Mot slutet av 1100-talet var katarernas utbredning så stor och den europeiska kulturen så hotad, att kampen mot dem under flera årtionden blev katolska kyrkans viktigaste fråga. I denna kamp föddes inkvisitionen, och den kulminerade i albigenskorstågen, då katarernas makt dränktes i blod under grymheter, som söker sin like i historien” (Wikipedia) • ”Döda alla, ity Gud känner igen de sina” (Påvestolen den 22 juli 1209 vid stormningen av Béziers)

  6. Exemplet Europa • År 1600 fanns det ca 300 stater i Europa • Finns drygt 35 kvar, nästan bara demokratier • Stater överlever genom att inte förlora för många krig • Men ….krig är dyrt • Stora skatter nödvändiga • Stater med de mest legitima beslutsfunktioner har gett störst skatteintäkter

  7. Några problem som statsvetare är intresserade av? • Den politiska maktens legitimitet • Folkstyrets möjligheter – politisk jämlikhet? • Hur undvika förödande våldsamma konflikter • Makt och rätt i internationella relationer • Kollektivets nytta och individens rättigheter • Majoritetsdemokrati och minoriteters och enskildas rättigheter • Egennytta mot allmännytta • Universalism eller kulturalism

  8. Förhållande till andra ämnen… • "The encounter between neo-classical economics and developing societies served to reveal the institutional underpinnings of market economies. A clearly delineated system of property rights, a regulatory apparatus curbing the worst forms of fraud, anti-competitive behavior and moral hazard, a moderately cohesive society exhibiting trust and social cooperation, social and political institutions that mitigate risk and manage social conflicts, the rule of law and clean government--these are social arrangements that economists usually take for granted, but which are conspicuous by their absence in poor countries.” • Dani Rodrik 2007.

  9. Vilken slags konstitution skapar de ”dygdiga” människorna Varför har olika samhällen olika konstitutioner Artistoteles (384-322 f.v.t)

  10. Att tillämpa Aristoteles idag: Demokrati …. Men hur? • Presidentmakt eller parlamentarism • Tvåpartisystem eller flerpartisystem • En- eller tvåkammarsystem • Federalism eller enhetsstat • Stark eller svag lagprövning • Starkt eller svagt lokalt självstyre • Folkomröstningar (beslutande, rådgivande eller alls) • Politisk eller opolitisk förvaltning • Starka eller svaga minoritetsrättigheter • Kvotering eller inte kvotering

  11. Hur många möjligheter? • Ingen av de tio dimensionerna är ömsesidigt uteslutande • Det innebär att vi har (minst) 210 = 1024 teoretiska kända möjligheter att utforma en demokratisk konstitution på • Vilken skulle då vara ”bäst” ? • Välkomna till klubben!

  12. Platon (427-347 f.v.t) • Varför skall de många och inte de kunniga styra? • Lenin som anti-demokrati • Expertvälde • Internationella organisationer (EU) • Domstolsmakt • Byråkratins makt • Teokrati

  13. Hur undvika ett ”allas krig mot alla” Egenintresset leder förr eller senare till våldsamma konflikter Lösning – den enväldiga staten (Leviathan) Utan den enväldiga staten blir livet ”solitary, poor, short, nasty and brutish” Thomas Hobbes (1588-1679)

  14. Hobbes tillämpad idag: Den sociala fällans problem • Läget – alla vinner på om alla samarbetar • Men – om man inte litar på att de andra samarbetar kommer man inte själv samarbeta • Så - Det kan vara rationellt att inte samarbeta om man tror att "de andra" inte ställer upp • Slutsats - effektivt samarbetet kan bara uppstå om man har förtroende för att "de andra" väljer att samarbeta • Utan detta förtroende slår den sociala fällan igen, dvs vi hamnar i en situation där alla får det sämre

  15. Folkstyrets och republikens problem Hur undvika att majoritetens kör över minoriteten Hur undvika fraktionernas makt och eliternas korruption Hur undvika ”återmonarkisering” James Madison (1755-1836)

  16. Legitimitet genom representativ demokrati • The ”will of the people” theory • “across most of the globe today, the ultimate claim of a political regime to be legitimate -- or at least acceptable -- rests on the kind of popular consent that purportedly finds expression in the act of free voting” (Guillermo O'Donnell in Journal of Democracy 2007)

  17. Politik inte bara ett revir för män Lika rättigheter genom lika möjligheter Vad förklarar variation i kvinnors politiska repr. Direkt, indirekt, strukturell diskr. Prioriterar män och kvinnor lika eller olika? Mary Wollstonecraft (1759-1797)

  18. Är politisk jämlikhet möjlig utan ekonomisk och social jämlikhet Är ekonomisk demokrati möjligt Bestämmer ekonomin politikens förutsättningar? Är motsättningarna mellan sociala klasser historiens drivkraft? Förändring genom revolution eller reformism Karl Marx (1818-1883)

  19. Vilken makt har byråkratin Varför behövs byråkratin Hur kan byråkratin styras Hur kan byråkratins makt kontrolleras Vad kan en byråkrati användas till Vad finns det för alternativ till byråkratin Max Weber (1864-1920)

  20. Anti-utilitarism Vad är ett rättvist samhälle? Kontrakt genom ”okunnighetens slöja” Ett rättvist samhälle måste ha en institutionell ordning så att det ”genererar sitt eget stöd” John Rawls (1921-2002)

  21. Rawls principer • Första principen: alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har ett liknande system av för alla lika stora friheter

  22. Rawls…. • Andra principen: sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de är både a) till största förväntade fördel för de minst gynnade och b) knutna till ämbeten och befattningar som står öppna för alla under förhållanden som ger alla skäligt jämngoda möjligheter • Betyder att samhälleliga institutioner vara inrättade så att personer med samma naturliga talang och ambition ska ha lika möjlighet till fördelaktiga positioner

  23. Rawls varning …. • “For although men know that they share a common sense of justice and that each wants to adhere to existing arrangements, they may nevertheless lack full confidence in one another. They may suspect that some are not doing their part, and so they may be tempted not to do theirs. The general awareness of these temptations may eventually cause the scheme to break down. The suspicion that others are not honoring their duties and obligations is increased by the fact that, in absence of the authoritative interpretation and enforcement of the rules, it is particularly easy to find excuses for breaking them” (Rawls, 1971, p. 240)

  24. Summa summarum: Tre stora frågor • Hur bör samhället styras (vad är rättvist?) = Politiskt teori, politisk filosofi • Hur styrs faktiskt olika samhällen (vad sker) = empirisk statsvetenskap, empiriska teorier • Hur kan samhället styras (vad är möjligt?) = policyforskning, konstruktiv teori

  25. Ett ämne med många ansikten • Statsvetenskap är både ett humanistiskt ämne • och ett “scientistiskt” ämne • och en disciplin som har ambitionen att vara policy-relevant • Vilket gör det hela mycket roligt!

  26. Avslutning • Statsvetenskapen sysslar med ett antal ”eviga frågor” om den politiska maktens natur och egenskaper • Men, vi har allt bättre tillgång till data och allt mer avancerade teorier och metoder för att ge svar • Statsvetenskapen sysslar både med normativa (bör) frågor och med empiriska (är) frågor • En disciplin vars centrala variabler – de politiska institutionernas kvalitet - blir allt mer uppmärksammade utanför statsvetenskapen

  27. Frågor Synpunkter Kritik ……… Tack för uppmärksamheten!

More Related