1 / 17

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga V etenskapsakademien

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga V etenskapsakademien. Ekosystemtjänster som metod : Historik Urbant exempel när metoden / linsen kan bidra Litteratur tips: CBO. Arbete Kapital Teknologi. Natur kapital. Produkter Tjänster. Ekonomi Samhälle.

ruby
Download Presentation

Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga V etenskapsakademien

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Dr Åsa Gren BeijerinstitutetförEkologiskEkonomi KungligaVetenskapsakademien

  2. Ekosystemtjänstersommetod: • Historik • Urbantexempelnärmetoden/linsenkanbidra • Litteratur tips: CBO

  3. Arbete Kapital Teknologi Natur kapital Produkter Tjänster Ekonomi Samhälle Klassisk världsbild

  4. Naturkapitaletäridag den begränsandefaktorn! Erosion Överfiske Algblomning Överbetning

  5. Planetens biofysiska gränser! Klimatförändringar Kvävecykeln Biologiskmångfald

  6. Ekonomi Samhälle Ekosystem/Biosfären Social-ekologisk systemsyn (SES) Flödeavekosystemtjänster

  7. Hur tar vi bäst hand om naturen? Dikotomi Utveckling Bevarande Economists Ecologists Fynbos, Cape Winelands, Fynbos, South Africa 2008 Photos by Åsa Jansson Cape Winelands, Stellebosch , South Africa 2008 Photos by Åsa Jansson

  8. Dikotomi Urbant Ruralt Urbana jordbrukslandskap

  9. Merän 60% av den ytasomskallbli urban till 2030 harintebyggtsän! Vilken möjlighet!

  10. Möjlighetattstyra mot en merhållbarframtida urban utveckling! The green city of Delhi

  11. ”Smart Growth” Ärtätt smart? Hurtättär smart? Hurmäter vi täthet? Vad vet vi ommiljövinsterna? Sammadensitet, olika form!

  12. Potentiellamiljövinster: -Minskade CO2 utsläpp -Sparad mark runt omkring staden -Luftkvalitet -Biodiversitet -Lägre temperatur (UHI)

  13. Preliminäraresultat! Minskade CO2utsläpp (åkermindrebil): Positivtomej tar med “leisure trips” Sparadnaturlig mark: Spararutanför , men “äterupp” viktigagrönområdenistaden (ruduratmark, gamlajärnvägar, gamlaupplag etc.) Luftkvalitet: Positivtommäterregionalt, Lokaltnegativt Habitat förbiodiversitet: Negativtsamband (mycketfå studier) Lägretemperaturisamband med Urban Heat Island (UHI) Positivtomutgårfrånatt “sprawl” ejharnågragrönytorkvar Mångaekosystemtjänsterärinte med, t ex. matproduktion, pollinering, mångakulturellatjänster etc.

  14. Vi vet alldeles för lite!

  15. Ekosystemtjänster – Konstruktiv lins för att återkoppla vårt samhälle till biosfären: -koppla naturens arbete till mänsklig välfärd -få bort hindrande dikotomier -identifiera relevanta tids och rumsskalor

  16. CITIES AND BIODIVERSITY OUTLOOK - A global assessment of the links between urbanisation, biodiversity and ecosystem services En global utvärderingavkopplingenmellanurbanisering, biologiskmångfaldochekosystemtjänster

  17. Tack!

More Related