EUCIM-TE Seminarium 2010-11-24 Mälardalens högskola

1. EUCIM-TE Seminarium2010-11-24Mälardalens högskola Birgitta Norberg Brorsson EUCIM-TE = European Core Curriculum for Mainstreamed Second Language Teacher Education

2. Omvärldsanalys • Några statistiska data F – gy på nationell och regional nivå • Lärarutbildning • Två enkäter • Goda exempel

3. Några statistiska data Källor: Skolverkets rapport 327, del 2 Skolverket PM Enheten för utbildningsstatistik 2009-11-23 Dnr 2009:00073 1 (7) Skolverkets rapport 339, del 1 Skolverkets rapport nr 349

4. Nationell nivå

5. Förskoleklass – antal elever med annat modersmål än svenska Totalt år 2002/03: 11 993 m. modersm.stöd: 5117 – 42 % SvA 3391 – 28 % Totalt år 2008/09: 15 992 m.modersm.stöd: 7 118 – 44,5 % SvA 3061 – 19 %

6. Grundskola Antal elever 2005/06: 995 457 Antal elever berättigade t mo-und: 147 415 14,8 % av alla deltagare i mo-und: 80 561 8,1 % av alla 54,6 % av ber. i SvA: 67 519 6,8 % av alla Antal elever 2009/10: 891 727 Antal elever berättigade t mo-und: 173 147 19,4 % av alla varav deltagare i mo-und: 92 308 10,4 % av alla 53,3 % av ber. i SvA: 71382 8 % av alla

7. Grundskola forts. lå 2009/10 – fördelning flickor/pojkar Antal flickor i undervisning i modersmål 47 029 10,8 % av alla 85 061 ber. 55,3 % av ber. SvA 33 969 8 % av alla flickor Antal pojkar i undervisning i modersmål 45 279 9,9 % av alla 88 086 ber. 51, 4 % av ber. SvA 37 413 8 % av alla pojkar

8. I jämförelse med tidigare läsår är det allt fler elever som anländer till Sverige i högre ålder, vilket gör att eleverna får kortare tid i svensk grundskola. Eftersom det är få elever som utgör den här gruppen blir resultaten mer känsliga för variationer.

9. Gymnasieskolan – individuella programmet åk 1 okt. 2008 IV Gy totalt Kvinnor sv.bakgr: 5414 / 59629 9 % Män sv. bakgr. 7417 / 64256 11,5 % Kvinnor utl. bakgr. 4301 / 12970 33 % Män utl. bakgr. 5735 / 15088 38 % Totalt antal på IV: 22867 / 151943 15 %

10. Behörighet till gymnasiet Det finns en markant skillnad i betyg mellan olika elevgrupper, framförallt utifrån föräldrars utbildningsbakgrund men även utifrån svensk/utländsk bakgrund och kön. I gruppen elever som inte uppnår behörighet har knappt åtta av tio elevers föräldrar enbart gymnasial eller lägre utbildning. En av tre har utländsk bakgrund och även pojkar är överrepresenterande bland dem som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan.

11. Behörighet till gymnasiet forts. För de elever som är födda utomlands har de som uppnått behörighet varit i Sverige i genomsnitt 5 år längre än dem som inte uppnått behörighet (9 respektive 5 år). Av de elever som inte uppnår behörighet går endast 1 av 20 elever i fristående skola.

12. Meritvärde 2009 - elever med utländsk bakgrund Totalt 18 500 elever (75 % behöriga till gy.) Födda i Sverige meritvärde 200,8 Inv. före skolstart 201,5 Födda utom Sv. och invandrat efter skolstart, 5200 elever meritvärde 158,0 varav - 53 % behöriga till gy. - endast 2/5 lämnade gr m. minst G i alla ämnen

13. För elever med svensk bakgrund och ett slutbetyg från gymnasieskolan gick 39 procent till högskolan inom tre år. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var 50 procent. Elever med utländsk bakgrund kompletterade sina gymnasiestudier på komvux mer än dubbelt så ofta som elever med svensk bakgrund. Andelen elever med slutbetyg som övergick till studier på komvux följande läsår var 20 procent för elever med utländsk bakgrund och 9 procent för elever med svensk bakgrund. Motsvarande andel för de som saknade slutbetyg var 24 procent för elever med utländsk bakgrund och 11 procent för elever med svensk bakgrund.

14. Lärare 2009/10 Med högskole- T.v. anst. ped. ex. Förskollärare 92,3 % 94,2 % Grundskollär. 85,9 87,3 Lär. allm.ämnen 80,4 85,2 Modersmålslär. 47,1 55,9

15. Regional nivå

16. Elever med utländsk bakgrund i gy iSödermanland och Västmanland 2008/09 Södermanland 17 % Västmanland 18 % Eskilstuna 22 % Västerås 22 % Flen 21 %

17. 2008/09 Grundskolan Deltagande i modersmåls- undervisning och i svenska som andra språk Elever ber. Deltar i mm Deltar i SvA Södermanland 18,1 % 8,0 5,3 Västmanland 18,1 % 9,2 5,3 Eskilstuna 25,3 % 12,6 8,3 Västerås 24,3 % 15,0 6,5 Flen 18,3 % 9,2 0,5

18. Nya lärarutbildningen med start ht 2011 Antalet lärosäten ska minskas från dagens 27 till ??? Ansökan om att få anordna lärarutbildning. Besked strax före jul. Svårt inkludera kurser om språkets roll för lärande och om betydelsen av skrivande i alla ämnen i den Utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) . Nuvarande Allmänt utbildningsområde omfattar 90 hp (inkl. VFU)

19. Lärare i F–6 kan inte välja att läsa kurser i SvA inom programmet. Vilka ska undervisa de elever som vill ha SvA i dessa årskuser? Kompetensutveckling efter lärarutbildningen? Utredningen rekommenderar ett centrum för moders- målsdidaktik och andraspråksundervisning.

20. Två enkäter • Till PK på MDH:s partnerskolor • 180 utsända enkäter, cirka 80 svarade, 44 % • Till lärarstudenter i slutet av utbildningen • 325 utsända enkäter, 74 svarade, 23 % • 35 frågor till PK. Främst angående data om antal elever och organisation av undervisningen för flerspråkiga elever. • 22 frågor till lärarstudenterna. Om hur kunskaper om flerspråkiga elever ingått i lärarutbildningen, om deras möte med flerspråkiga elever under VFU:n och om hur de organiserat sin undervisning för att nå alla elever.

21. Kort sammanfattning av enkätsvaren från PK Skiftande bild framför allt gällande: • Antalet flerspråkiga elever på skolorna (från 0 till 100 %) • Många modersmål med färre än 10 elever • Antalet elever som deltar i SvA och modersmålsunder- visning • Organisationen av undervisningen av SvA och moders- mål • Antalet behöriga lärare i SvA och modersmål • Ganska många elever har undervisning i både svenska och svA.

22. Samarbetet mellan SvA och lärare i andra ämnen varierar mellan inget samarbete alls till utvecklat samarbete. • De behöriga lärarna i modersmål representerar främst arabiska, finska, sorani och somali. • Modersmålsundervisningen ligger ofta sent på efter- middagen, efter normal skoltid. • Ungefär 50 % svarade att skolan inte har någon mångfaldsplan. • 27 % svarade att eleverna får stöd av modersmåls- lärare i läroämnen, resten svarade nej eller inte alls.

23. Enkätsvar - lärarstudenter • De som svarade representerar många ämnen. • De som svarade representerar F-Gy. • 51/74 (69 %) hade träffat flerspråkiga elever, • 11/74 (15 %) hade inte träffat flerspråkiga elever under lärarutbildningen • 20/74 (27 %) hade träffat modersmålslärare under ut- bildningen • Nästan alla studenter efterlyste djupare kunskaper om flerspråkighet.

24. Goda exempel • Nationellt centrum för svenska som andraspråk (SU) • Skolverksrapporten: Idéskolor för mångfald – att sprida goda idéer och förbättringsprocesser • ”Tema Modersmål” på Skolverkets hemsida www.skolverket.se • USOS Inst. för utbildningsvetenskap, med inriktning mot språk och språkutveckling (SU) • Centrum för tvåspråkighetsforskning (SU)

25. Goda exempel forts. • Projektet ”Listiga räven” • IDA-projektet i Västerås • Internationella klasserna och studieverkstäderna i Eskilstuna • Knutbyprojektet