Jan-Eric Nilsson, Roger Pyddoke Matts Andersson

1. Kollektivtrafikens roll för regeringens mål om fossiloberoende fordonsflotta.VTI-rapport 2013:793 Jan-Eric Nilsson, Roger Pyddoke Matts Andersson

2. Uppdraget • Regeringen har tillsatt en utredning för att belysa hur man ska agera för att göra Sverige oberoende av fossila drivmedel till år 2030. • Vi fick i uppdrag att klargöra vilken roll som kollektivtrafiken kan spela i ljuset av en sådan strategi. • I en trivial mening kommer allt kollektivtrafik-resande att bidra till att minska beroendet av fossila bränslen. • Uppgiften består därför i att överväga • … vad som händer om ingenting görs • … vilka aktiva insatser som kan genomföras.

3. Uppläggning • 2. De senaste årens utveckling • 3. Den framtida utvecklingen;Prognos och trend • 4. Utgångspunkter för en policyanalys; Internaliseringsgrad • Samhällsekonomiskt optimal subventionsgrad • 5. Styrning inom sektorn • 6. Påverkan och styrning utanför sektorn • 7. Den regionala dimensionen • 8. Räkneexempel

4. De senaste årens utveckling • Busstrafiken ökar långsamt. • Däremot ökar resandet med regionalt finansierade (pendel-)tåg. • Tågresande < 10 mil ökar i omfattning och utgör ca 45 procent av alla resandekm med tåg.

5. Kollektivtrafikens totala kostnader, reviderade uppgifter från Trafikanalys 2011 inkl. ca 2 mdr drift och underhåll som ej redovisats tidigare.

6. Genomsnittlig årlig förändring (procent) av kollektivtrafikens efterfrågan, utbud, intäkter och kostnader för perioden 1999-2011 för landet som helhet.

7. Prisökningar, procent per år

8. Påverkan och styrning utanför sektorn • Inkomst och bilinnehav • Drivmedelspriser ökar enligt gällande prognos; finns det skäl att ytterligare öka vägtrafikbeskattningen?

9. Internaliseringsgrad

10. Påverkan och styrning utanför sektorn • Inkomst och bilinnehav • Drivmedelspriser • Reseavdrag (En studie av WSP indikerar stor potential att minska bilanvändning och öka koll!) • Bebyggelseplanering och parkeringsbestämmelser • Även om vi begränsar oss till att styrmedlen ska vara samhällsekonomiskt lönsamma så finns en potential att öka kollektivtrafiken med externa styrmedel. • … men det är politisk kostsamt…

11. Optimal subventionering • Det finns ett antal principiella motiv för subventioner till kollektivtrafiken. • Skalfördelar • Mohringeffekten • Icke internaliserade externa effekter för biltrafiken • Distorsioner på bostads- och arbetsmarknaden. • Finns flera studier av hur enskilda parametrar påverkar resande och kostnader. • Kan inte dra slutsatser från studierna om huruvida dagens subventioneringsgrad borde vara högre eller lägre.

12. Interna styrmedel • Kostnadsbesparingar • Taxenivå • Taxedifferentiering • Möjligheten att differentiera priser och därmed åstadkomma resande- och välfärdsökningar torde vara goda. • Utbudsförändringar påverkar resande men är kostsamma. • Bra svenska studier saknas. Få utländska också.

13. Den regionala dimensionen • De tre största städerna står för • 71 procent av personkilometer • 60 procent av utbudskilometer • 70 procent av omsättningen • De tio största städerna växer alla med cirka 10 procent på tio år. Bara det innebär en tillväxtpotential för kollektivtrafiken.

14. Räkneexempel • Antag att antalet personkilometer fördubblas mellan2010 och2030. • Personbilstrafikens utsläpp av CO2 skulle fortfarande öka men att ökningen skulle vara cirka 6 procent lägre än i Trafikverkets prognos. • Antag att följande åtgärdergenomförs: • Skatten på drivmedel höjs så att drivmedelspriset är 50 procent högre år 2030 jämfört med år 2010; • avdragsrätten för kostnaden för arbetsresor tas bort • kollektivtrafiktaxan sänks med 25 procent. • Resandet med kollektivtrafik skulle öka med 44 procent till år 2030 jämfört med år 2010.

15. Slutsatser • Det finns möjligheter att påverka kollektivtrafikens omfattning med både interna och externa styrmedel. • För att klargöra om detta är lämpligt behövs systematiska utvärderingar av kostnader för, och effekter av de olika styrmedlen. • Förutsättningarna i form av modeller för analyser av förändrat trafikutbud är relativt goda • Svaga förutsättningar finns för att kollektivtrafiken ska kunna bidra till 2030-målet? • Beror i slutänden på vilka styrmedel man bestämmer sig för att använda.

17. Persontransportarbete i basprognoserna 2010 och 2030. Hundratals miljoner personkilometer per år.

18. Trendframskrivning