1 / 71

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker. 20:e november 2012 Sebastian Örjenfelt Bengt Dahlgren AB. Innehåll Förutsättningar för butikers energieffektivisering Inventering Åtgärdsförslag Åtgärdstrappa Finansieringsmöjligheter Köpmannens egna tankar Slutsatser Länkar och rapporter.

nedaa
Download Presentation

Energieffektivisering i livsmedelsbutiker

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Energieffektivisering i livsmedelsbutiker 20:e november 2012 Sebastian Örjenfelt Bengt Dahlgren AB

  2. InnehållFörutsättningar för butikers energieffektiviseringInventeringÅtgärdsförslagÅtgärdstrappaFinansieringsmöjligheterKöpmannens egna tankarSlutsatserLänkar och rapporter

  3. Liten livsmedelsbutik kontra större livsmedelsbutik Livsmedelsbutik kontra andra lokaler • Ekonomi • Skillnader i energianvändningen • Butiksinnehavarnas förväntningar Förutsättningar för butikers energieffektivisering Förutsättningar för butikers energieffektivisering

  4. En mindre butiks förutsättningar för energieffektiviseringsarbete skiljer sig från en större på flera sätt, en mindre butik har ofta: • Knappare ekonomiska omständigheter, vilket påverkar investeringsförmågan, • Högre specifik energianvändning (kWh/m2/år), • Lägre standard på tekniska installationer, särskilt livsmedelskyla, • Köpman/ägare är mer belastad av den dagliga driften och därför har denna ofta svårare att ”lyfta blicken”. Förutsättningar för butikers energieffektivisering

  5. En livsmedelsbutiks förutsättningar för energieffektiviseringsarbete skiljer sig från andra butiker främst genom den påverkan som livsmedelskylinstallationen innebär: • Ökar på elenerginotan • Kyler ut lokalen, vilket ökar på värmenotan • Försvårar ventilationen och uppvärmningen av lokalen • Erbjuder möjlighet till värmeåtervinning Förutsättningar för butikers energieffektivisering

  6. El energiförbrukning i en mindre livsmedelsbutik 50 % 20 % Förutsättningar för butikers energieffektivisering

  7. El energiförbrukning i en större livsmedelsbutik

  8. Metoder Bakgrundsfakta, energistatistik Mätningar Bedömningar Intervjuer Inventering Inventering

  9. Inventeringen består av två steg • Steg 1 görs av butiksägaren med hjälpmallar/ checklistor • Steg 2 görs med ledning av energikonsulten tillsammans med butiksägaren/driftansvarig/kylentrepenör. Inventering

  10. Steg 1 Fastighetsdata och fastighetens användning Energistatistik Byggnad och klimatskalOmfattning av verksamhet med hög energiåtgång (bake-off, grill, parkeringsbelysning) Översiktlig info om värmesystem, ventilation, kyla och belysning m.m. Dokumentation Service Styrning Problem Genomförda åtgärder Inventering av belysningsanläggningen Inventering av kyldiskar Brukarintervju Inventering

  11. Steg 2 Analys med statusbedömning av • Klimatskal • Uppvärmning • Ventilation • Livsmedelskyla • Komfortkyla • Belysning Åtgärdsförslag inkl. lönsamhets- och investeringsbedömning Inventering

  12. KontaktpersonerButikspersonal, fastighetsservice, fastighetsägare Fastighetsdata Ytor, fristående eller del i annan fastighet inkl. ritningar m.m. Byggnadsår, genomförda ombyggnationer Fastighetens användning Öppettider/närvarotid i butiken Kända energi- och klimatrelaterade problem Steg 1 startar Inventering

  13. Energistatistik • Elenergi - Ta fram månads- och timfördelning sommar/vinter från elnätbolagen. • Fjärrvärme • Fjärrkyla • Pellets - Viktigt att notera när man fyllde på och inte när fakturan betalades. • Olja - Viktigt att notera när man fyllde på och inte när fakturan betalades. • Vattenförbrukning Energideklaration Hyresavtal (kall/varmhyra) elavtal, övriga avtal och abonnemang Inventering

  14. Byggnad och klimatskal • Klimatskal = Tak, golv, ytterväggar, fönster • Klimatskalet och isoleringstjocklek har oftast underordnad betydelse för en butiks energianvändning. • Det lönar sig sällan med förbättringar i befintlig byggnad om den inte är väldigt dåligt. • Om samtidig renovering av andra skäl kan förbättringarna vara lönsamma. • Stora fönsterytor ”i onödan” d.v.s. fönster som ändå bara är fyllda med inredning eller reklam kan vara en brist som är värd att åtgärda. • Byggnadens täthet och då särskilt dörrars och portars funktion är mycket viktig. Inventering

  15. Uppvärmning Ritningar - försök få tag i Probleminventering Intervjua om särskilda problem, t.ex. är det för kallt på vintern, är det för varmt på sommaren, finns det problem med drag genom butiken? Inventering

  16. Uppvärmning Olika värmekällor(reflektera över värmekällor i perspektivet varm/kallhyra) Elvärme inkl. värmepump Vanligt, ibland i kombination med återvinning från livsmedelskyla. OK om behovet är lågt och återvinning utnyttjas. OljaAlternativ måste föreslås! Fjärrvärme OK, bibehåll och effektivisera! Biobränsle/pellets OK, men ovanligt i butiker Inventering

  17. Uppvärmning Distributionssätt Ofta olika i samma fastighet: Luftburen värme via ventilationen vanligast i butik och på lager, Fläktluftvärmare (eventuellt på lager), Ofta radiatorer i smårum och kontor, Direktel ganska vanligt, särskilt i ridåvärmare. Inventering

  18. Uppvärmning Uppvärmningsbehov Ofta olika i samma fastighet: Kalla zoner med kyldiskar på centralkyla Varma zoner vid entré samt vid mycket plug-in. ”Mellanzoner” Kolla inställd framledningskurva med hänsyn till eventuell återvinning från livmedelskyla. Inventering

  19. Uppvärmning Särskilda energitjuvar på grund av bristfällig styrning: Luftridåer i entréer Motorvärmare Golvvärme Markvärme utanför entrén eller på lastramper Inventering

  20. Ventilation Ritningar, tillgänglighet Försök få tag i ritningar, OVK-protokoll eller annan injustering. Vem sköter service på anläggningen? Var är ventilationsaggregaten placerade och hur kommer man dit? Vilka ändringar i inställningar gör butiken? Vem betalar elenergin till ventilationsaggregaten? ProbleminventeringIntervjua om särskilda problem, tex. drag från don (förtejpade tilluftsdon är vanligt), störningar på kyldiskar vanligt Inventering

  21. Ventilation Typ av ventilation FT (från- och tilluft) FTX (från- och tilluft med återvinning) FTÅ (från- och tilluft med återluft) FTXÅ (från- och tilluft med återvinning och återluft) Luftflöden Finns någon form av injusteringsprotokoll som är yngre än 3 år ? Inventering

  22. Ventilation Styrning Kontrollera drifttider. Normalt behövs inte drift en minut utöver butikens öppettider. Under den tid då personal är närvarande men inga kunder finns i butiken behövs normalt inte lokalen ventileras. Minimera uteluftsandelen i butiken. Används ventilationen för att värma med nattetid måste startvillkor kontrolleras. Kontroll även övergången mellan nattdrift och dagdrift. Sommarnattkyla skall undvikas! Var sitter givarna som styr ventilationen, framför allt ute i butiken? Finns vettiga dödzoner i regleringen? Inventering

  23. Livsmedelskyla • Ritningar, tillgänglighet, tillsyn • Finns dokumentation över anläggningen? • Finns journalpärm? • Vem sköter regelbunden service på anläggningen? • Hur sker egenkontrollen? (HACCP - Hazard Analysis Critical Control Point) på svenska: faroanalys och kritiska styrpunkter är en standardiserad arbetsmetod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att livsmedel ska vara säkra för konsumenten. Ett viktigt begrepp i HACCP är kritisk styrpunkt. Det är en funktion (hantering eller process) vid vilken en styrande åtgärd kan tillämpas och är nödvändig för att förebygga eller undanröja en livsmedelsburen fara eller reducera den till en acceptabel nivå. Tillsammans med det begreppet hör Kritisk gräns: Skiljer acceptabelt från oacceptabelt, till exempel en lägsta temperatur. • Vilka ändringar i inställningar gör butiken och var sker det? • Finns tillträde till alla komponenter inför inventeringen i steg 2? • Har det ”hängts på” mer kyldiskar på befintlig anläggning utan utökad kapacitet? Inventering

  24. Intervjua om problem med livsmedelskylan • Svårt hålla temperaturen sommartid i diskar? • Många stopp sommartid? • Igenisningar? • Krävs vattenbegjutning av kondensor sommartid? • Frekventa läckage? • Störningar på kyldiskar? • Kondensproblem utvändigt? Inventering

  25. Livsmedelskyla – Teknik • Inventera kylanläggningen med avseende på teknik • Vilka köldmedier används och hur mycket? • Finns ”nattgardiner” på alla kyl- eller frysmöbler? Manuella eller motoriserade? Fungerar de? Används de? När exakt på morgon och kväll dras de av och upp? • Inventera kylmöbelbeståndet enligt tabell. Inventering

  26. Nattäckning av kyl- och frysmöbler Sparar energi! I en vertikal kyldisk sjunker energiförbrukningen med 60-80 % när den är täckt. Temperaturen sjunker i varorna och blir jämnare. Besparingens storlek som kan uppnås med nattäckning • ökar ju varmare och fuktigare det är i butiken. • beror på butikens öppettider • ökar om diskens reglersystem tar hänsyn till att förlusterna minskar med nattäckning. Inventering

  27. Resultat av beräkningar med fabrikantdata 1) Magnus har en tabell 1) Enligt Bengt Dahlgren AB:s beräkningsprogram. Besparing avser räknat över helår, jämfört med konventionell nattäckning med gardiner, 14 h öppningstid/dygn. Inventeing

  28. Traditionell kylning med kylmaskin Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inventering

  29. Två huvudtyper av kylsystemDirekt kylsystem Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inventering

  30. Två huvudtyper av kylsystemIndirekt kylsystem Källa: Butikskyla, Monica Axell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inventering

  31. Återvinning av livsmedelskyla i ventilationsaggregat typ KRYOTERM

  32. Uteluft och återluftsspjäll finns i aggregatetet

  33. Kondensorfläkt livsmedelskyla Typ KRYOTERM aggregat

  34. Kyleffekt som funktion av omgivningsklimatets torra temperatur Resultaten visar tydligt den inverkan som utomhustemperatur, butikstemperatur och luftens relativa fuktighet har över kompressoreffekten. Inventering

  35. Värme i butik från livsmedelskyla med fläktkonvektor direktexpansion (DX kyla/värme)

  36. Livsmedelskyla - Köldmedium Traditionella (freoner): R404A och R134a Naturliga: Koldioxid, ammoniak, kolväten, vatten, luft Inventering

  37. Miljöpåverkan (GWP) från olika köldmedier Ozonpåverkan (ODP)=0 för freoner (HFC), CO2, NH3 och CH Bidrag till växthuseffekten framgår av GWP-faktorn För att kunna jämföra olika gaser, använder man begreppet GWP-faktor (Global Warming Potential). GWP faktorn anger hur mycket ett kilo av växthusgaser påverkar i klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid. Koldioxid har en GWP-faktor på 1 medan de fluorerade växthusgasernas GWP-faktor varierar mellan 120 och 22 200. Därför är viktigt att begränsa utsläppen av F-gaser. Inventering

  38. COP som funktion av kondenserings- och förångningstemperatur . Inventering

  39. Belysning Ljuskällor Som allmänbelysning i butik är effektiva lyrörsarmaturer bäst, använd gärna dimbara armaturer. Framtidens belysning: LED som allmänbelysning i butik! LED fungerar som accentbelysning, men är känslig för färgtemperatur. Lysrörsalternativ finns! LED fungerar utmärkt i kyl- och frysrum och som utebelysning. LED är fortfarande dyrt, särskilt när det handlar om utbyte. Inventering

  40. Belysning Problemet med belysningen i butik är att den anses vara säljande. Detta leder till att onödigt mycket allmänbelysning (”ljusmatta”) i butiken, när man med ”accentbelysning” vill framhäva något extra får man ta i ännu mer för att ”ljust skall bli ljusare”. Att kunna göra optimala bedömningar mellan ”sälj” och ”energi” är svårt. Vid inventering är det viktigt att identifiera: ”belysning på belysning”, belysning som ej anpassats vid andra funktioner, överbelysta områden och bristande styrning Ofta realistiskt att byta ljuskällan bara om den är riktigt dålig. Inventering

  41. Belysning Inventering Räkna alla armaturer i butiken, även ”accentbelysning”. Ta reda på vilken installerad effekt de har. Total effekt inkl. drivdonspålägg (1,1 W med T5-rör och 1,2 W med T8-rör) Mät belysningsstyrka (lux) Var uppmärksam med ljuskällornas placering m.m. Bedöm effektiviteten på ljuskällorna. Inventering

  42. Belysning Styrning Oftast manuell styrning ”Djupintervjua” köpmannen om hur och när man tänder upp respektive yta. Kan belysningen tändas i olika nivåer? Är butiken innan den har öppnat (men är bemannad)fullt upplyst? Skulle upplysningsnivån kunna vara lägre? Finns ytor (omklädning, lager, m.m.) som skulle kunna närvarostyras? Hur sköts tändning och släckning av dagsljuspåverkade ytor? Skulle man kunna dagsljuskompensera belysningen? Hur styrs utebelysning? Inventering

  43. Brukarbeteende Släckdisciplin” – belysning, datorer, grillar m.m. Är nattkontroll utförd? Sköts manuella nattgardiner? Reduceras belysningen då butiken ej är öppen? Är kyl- och frysmöbler rätt lastade? Hålls kyl- och frysmöbler rena? Är personalen energimedveten? Inventering

  44. Nattkontroll Takarmaturer Belysning av skåp, hyllor, tidningsställ Vågar Kaffeautomat Pantmaskiner Datorer, skrivare, kopiatorer Diskmaskin Fläktar Inventering

  45. Steg 2 startarAnalys – Statusbedömning och åtgärdsförslag Vad är bra? Vad bör åtgärdas? Vad kostar det? Lönsamt? När? Åtgärdsförslag

  46. Klimatskal Exempel Åtgärdsförslag

  47. Klimatskal – Kommentarer: Tilläggsisolering lönar sig inte om inte utgångsläget är mycket dåligt. Undantag isolering med lösull på vind. Det viktiga är DRAG och TÄTHET Går det att bygga en sluss vid varuinlastningen för att minska utkylningen vid varuleverans? Numera finns både utvändig och invändig solavskärmning med god effektivitet. Åtgärdsförslag

  48. Uppvärmning Vanligaste bristerna är att: Man tillför värme trots att det inte behövs. - Rumstemperaturgivaren kan vara felaktigt placerad så att värmen stannar vid tak. - Börvärden är fel. Återvinning från livsmedelskyla fungerar bristfälligt och oekonomiskt – mycket vanligt! Uppvärmning med diverse lokala apparater, luftvärmare, luftridåer, markvärme etc som går på el och/eller styrs inte optimalt. Åtgärdsförslag

  49. Uppvärmning Åtgärdsförslag

  50. forts. Uppvärmning Åtgärdsförslag

More Related