061219 Dag Lindgren

1. Klonskogsbruk, en misslyckad ansats att förse svenskt skogsbruk med högvärdigt skogsodlingsmaterial? 061219 Dag Lindgren

2. Thompson (2002) citerade ett uttalande från mig som nu uppdateras... Clonal Forestry has been “promising” for half a century, but less than one percent of current forest plantations in Sweden are clones and there is no increase in sight, in spite of considerable efforts. Dag Lindgren (fem + år sen) Clonal Forestry has been “promising” for more than half a century, but less than one permille of current conifer forest plantations in Sweden are clones and there is no increase in sight, in spite of considerable efforts and increasingly optimistic statements. Dag Lindgren (nu)

3. Sticklingshistoria Miljoner sticklingar Plan Mellansvenska… Sydsvenska 5 Hilleshög ? Tyskland Escherode Nu nedlagt Vad det blev… 1970 1980 1990 2000 Bygger på Sonesson 2002

4. Försök att introducera klonskogsbruk med gran i Sverige

5. Avvecklat, för dyrt!

6. Sju växthus kan täcka Sveriges behov I växthuset får det plats 400 plantageträd Varje träd ger 390 matade frön per år, totalt 156 000 frön 80 % av fröna ger plantor användbara för sticklingproduktion Man producerar 200 sticklingar av varje fröplanta Totalt ger då ett växthus odlingsmaterial för 25 milj. sticklingar, och sju växthus material till 175 milj. sticklingar Mats Eriksson & Curt Almqvist, Skogforsk PLANTaktuellt Nr 2 2003 Växthusplantage – ett sätt att producera råmaterial till bulkförökning! Avvecklat, för dyrt! Kuvattu maaliskuussa, 1995

7. Sticklingskogsbruk i Sverige • Det är tekniskt och biologiskt möjligt att använda sticklingsgrankloner i operativt skogsbruk så att produktionen förbättras. • Några procent av plantmarknaden är förmodligen ekonomiskt tillgänglig med dagens teknik. Resten tycker det är för dyrt och komplicerat. Den genetiska vinsten av det operativt tillgängliga materialet har hittills varit ganska låg. Den tillgängliga marknaden har varit för liten för att vara värd att investera för. • Misslyckandet med mellansvenska beror förmodligen delvis på tekniska problem kopplade till det speciella plantproduktionssystemet hos huvudproducenten, som nog inte var oöverkomliga, men blev ”spiken i likkistan”.

8. Svenskt skogsbruk ger sig inte! • Nu är somatisk embryogenes (SE) grejen! • SLU har haft en professor i somatisk embryogenes, SkogForsk har haft ett lab på Ekebo, och den sammanlagda forskningsinsatsen har varit större än på fröplantager det gågna decenniet. Detta har lett till att tusentals plantor fältplanterats. Tro det den som vill att det kanske bli mer… (själv tycker jag ju man skulle satsat mer på fröplantager som givit en faktor miljon mer plantor, men det ena goda behöver ju inte helt utesluta det andra) • SE går framåt i utlandet. SE skogsbruket på barr idag sammanlagt ligger på tiotals millioner.

9. En million SE plantor. Plantskola i Georgia Foto: Dag Lindgren Sept 06

10. Plantering med SE tallar i Georgia Foto: Dag Lindgren Sept 06

11. Omskolningsmaskin, SE minibehållare transplanteras till friland Photo Dag Lingren Sept 06

12. Har då sticklingskloner med gran hittills varit ett ekonomiskt fiasko för svenskt skogbruk? Mitt svar är att kloner med gransticklingar har varit den mest lyckade produktionshöjande åtgärden någonsin!

13. Grejen är att det blivit mycket bättre granförädling och granplantager med sticklingskloner! • Replikationer • Reproducerbarhet

14. 16 Klonat 14 12 10 Förädlingsvärde 8 Icke-klonat 6 Rosvall (1999, avhandling) Granförädling ger 30% högre genetisk vinst med klontester. 4 2 0 0 500 1000 1500 2000 2500 Investering i test (plantor)

15. Lite högre sofistikationsnivå på kostnads och tidskomponenter. Klontest verkar ge nästan dubbelt så hög vinst som avkommetest! Danusevicius och Lindgren (2002)

16. Hilleshög kanske misslyckades med klonskogsbruk men lämnade en guldgruva av testade kloner efter sig till förädlingens fromma

17. När vi nu vet hur bra det är i förädlingen, är det då inte dags med ett nytag i skogsbruket?

18. Thomson (2002) är duktig på att hitta träffande citat av mig, i detta fall från 1995 och intressant eftersom Mike Carson var chef i NZ, och i hög grad associeras med klonskogsbruk. Budskap: lägg huvuddelen av uppmärksamheten på att blåsa upp avkommor till bra föräldrar! “Scientists, breeders and foresters tend to spend their energy on futuristic visions about clonal forestry instead of optimising the already available options for the benefit in the more near future.” “Full Sib Forestry” Carson and Lindgren

19. Förädlaren: jamen vi försökte ju ”blåsa-upp-idén” i mellansvenska… • Jo, men ”blåsa-upp” var en separat grej. Både korsningar och klontest görs numera i den ordinarie förädlingen, integrera med förädlingen istället. Förädlingen korsar de bästa med de bästa (PAM), gör så mycket frö det bara går av de korsningarna! Förädlingen passar som handen i en handske som underlag till vegetativ förökning! Förresten var det in ”blåsa-upp” delen som gick mest snett i Mellansvenska. • Det har aldrig funnits så bra utgångsmaterial som nu tack vare sommarens goda granblomning. Jag vill nästan gå ett steg längre: det är först i höst det finns ett utgångsmaterial så att vinsterna verkligen motiverar ett högt pris för klonplantorna! • ”Blåsa-upp” har bara setts som ett sätt att blåsa upp en faktor 100, då måste man ha mycket frö. Men på 3-4 år till kan man blåsa upp en faktor 10 000 och då blir frömängden inte så begränsande… • Tillräckligt med bra granfrö kommer först om 20 år, men trycker man på startknappen till vegetativ förökning nu, kommer plantorna om 10 år. Det genetiska mervärdet med kloner jämfört med plantagefrö kommer aldrig att bli så stort igen, eftersom plantagernas eftersläpning nu minskar! • Nu är plötsligt produktion inne igen! Det gäller bara att få skogsbruket att förstå att detta måste utnyttjas till aktiviteter som ger utdelning snabbt istället för expanderad grundläggande forskning! • Numera när naturvården har uppmärksamheten på SkogsGMO verkar kloner nästan rumsrent för naturvården…. (skälet varför skogsbruket är så barnsligt förtjust i GMO?) • Regelverket är nu mer avspänt och mindre begränsande så länge verksamheten inte är massiv, och skulle den så småningom bli massiv är hoppet stort att regelverket anpassar sig snabbare än förut. • Det borde nu med de nya approacherna och nya läget finnas underlag att – ånyo – operativt sätta igång en massproduktion av sticklingskloner som siktar på minst några millioner. Skogsbruket skriver kontrakt på 4 millioner om året för 2 kronor styck levererade 2012 – 2017 och ger 2 millioner om året 2007-2012, så går det att sätta igång en praktisk operation igen.

20. Vad säger ekonomerna? I det utomordentliga förarbetet till konferensen på Frostavallen 2005 ingick anlitadet av en ekonom (jägmästare) som gjorde en föredömlig insats i att visa vad man kan göra med ekonomiska beräkningar…

21. Ekonomisk kalkyl presenterad av Lennart Eriksson 050823, http://www.nordgen.org/nsfp/doc/konferenser/2005frosta/NSFP2005_lennart_eriksson.ppt,G36 gran, omloppstid 51 år, 3000 plantor/ha, 2% kalkylränta, kkr/ha

22. Budskap • Räkningarna visar att om antaganden och situationen är den rätta så kan kostnader som är högre än vegetativ förökning ändå betraktas som en omedelbar och stor vinst genom att ökningen av beståndets nuvärde eller markvärdet ökar fem ggr så mycket som merkostnaden för planteringen.

23. Ekonomisk kalkyl presenterad av Lennart Eriksson 050823, http://www.nordgen.org/nsfp/doc/konferenser/2005frosta/NSFP2005_lennart_eriksson.ppt,G36 gran, omloppstid 51 år, 3000 plantor/ha, 2% kalkylränta, kkr/ha, Dag komplettering

24. Man kan få nästan samma värde-ökning – om än något senare - för 4% av kostnaden med fröplantager. Budskap – kloner kanske är bra men det enklaste och viktigaste är att satsa på fröplantager. Satsa 5-10 ggr mer på utveckling av fröplantager än på utveckling av klonskogsbruk! Men satsa på utveckling av klonskogsbruk också! Särskilt nu när skogsbruket redan köpt idén med fröplantager och alltså är mottaglig för något mer propaganda.

25. Skogsbruk med SE-kloner • Det torde vara tekniskt och biologiskt möjligt att använda SE-kloner av gran i operativt skogsbruk inom några år så att produktionen förbättras. Merkostnaden torde kunna pressas till vad den är på marknaden i USA, 2 kronor/planta • En eller några procent av plantmarknaden är ekonomiskt tillgänglig med dagens teknik. Resten tycker det är för dyrt och komplicerat. Den tillgängliga marknaden är för liten för att vara värd att investera för. • För att marknaden skall bli tillräckligt stor fordras • antingen att merkostnaden blir obetydlig eller noll. Det är ingen orimlig tanke att artifiella klonade industriellt framställda frön skall kunna blir billigare än fröplantagefrö. Så detta är värt att satsa på långsiktigt! • eller att skogsbruket radikalt uppvärderar vad den genetiska vinsten är värd. Det är ingen orimlig tanke att det går att framställa SE-system så detta går. • Det är realistiskt att tro att man om man omedelbart investerade på en SE anläggning med CellFor modellen skulle kunna få fram 10 miljoner granplantor per år 2011 som kunde säljas för 3 kronor styck och därigenom göra investeringen lönsam. Jag föreslår att storskogsbruket nu tecknar kontrakt med STT att köpa 2 millioner småplantor per år för omskolning till containers under 2010-2016 för 3 kronor per omskolningsbar småplanta för att driva fram en tekniskt utveckling som kan användas när de testade SE klonerna kommer. Jag föreslår att detta system planeras för nordeuropa och inte enbart Sverige, så man får en större marknad för dyra plantor. Pluggarna transporteras i kyltransporter över den amerikanska kontinenten, man kan göra en liknande distribution i Europa. Iden på kort sikt är uppblåsning av de bästa fröna som ändå kommit fram i granförädlingen 2006. Övergången till testade kloner kan ske gradvis allteftersom säkrare testresultat kommer fram.