Download
1 / 17
170 likes | 313 Views
Fröplantageföredragning ”Anläggning av fröplantager – nya rön och idéer” Dag Lindgren Sya 050906
E N D
Fröplantageföredragning ”Anläggning av fröplantager – nya rön och idéer” Dag Lindgren Sya 050906 Reservation: Det finns en massa av det följande som plantageskötare och SkogForsk har bättre kunskap än jag. Modeller som jag använder och drar konsekvenser av innehåller aldrig en fullständig bild och får ibland operativt jobbiga konsekvenser. Dessutom så är det inte mina pengar. En del av vad jag tar upp gäller bara tall! Bra att få vara här:Jag tycker det är jätteroligt och nyttigt att få vara med och se “the real thing”, för mig innebär det att få en insyn närmare de praktiska plantagebesluten än jag någonsin upplevt förut, vilket har känts som en stor lucka I min förståelse för skogsträdsförädlingssystemen hittills. Eftersom jag försöker bedriver forskning för att få systemen effektivare tycker jag det är väldigt viktigt att jag förstår hur det går till “i verkligheten”. Presentation: Jag är professor i skogsgenetik och jobbar delvis med fröplantager sedan slutet av 60-talet. Jag blev professor 1977 så jag har haft en överblick över skogsgenetik och skogsträdsförädling i Sverige under snart 30 år.
Anläggning av skogfröplantager är det viktigaste som finns… • Utsädet grundlägger skogstillståndet ett sekel framåt; • Skapar grundvalar för ekonomi och ekologin av hälften av det geografiska området Sverige; • Den operativa spjutspetsen mot framtiden; • Känn er stolta att ni får vara en av de viktigaste länkarna mellan nu och framtiden!
Avhandling – Finnvid Prescher Title: Seed orchards – establishment and management Start sommaren 2004 Planerad disputation: 070927 (när DagL fyller 65) Fokus på P sylvestris i fröplantager, genetik och frösättning (inte gran och inte pollen)
I det följande mer praktiska frågor med anknytning till plantage-anläggning härledda från avhandlingsarbetet
Flera kopior av bättre kloner är operativt fördelaktigt! Använd det! SkogForsks plan och vinstnivåer förutsätter detta. • Det har fördelar att registrera och följa “effektivt klonantal”.
Kostnads-komponenter för tallplantagefrö-framställning Anläggning Klängning, rensning, etc. Skötsel (inkl “markhyra”) Skörd av lågt sittande kottar Den största kostnaden är skörd av högt sittande kottar! Anläggning är inte den dominerande kostnaden! Skörd av högt sittande kottar
“Vår” gissning av den operativt tillgängliga fröproduktionens utveckling över tiden (400 ympar/hektar), (skärt enligt SkogForsk standardprognos) Dag L gissar att det ofta kan vara fördelaktigare med en ny plantage (eller nya ympar) än att skörda detta frö Dag L gissar att man ofta bör använda detta tidiga frö!
Man kanske skall räkna med att tallplantager skall pensioneras vid 30! • Ny tanke våren 2005! TreO räknar med 40! • “Plantagens plikt är att tjäna i fyrtio år innan pensionsavgång tolereras!” Bort det! • Det kan vara genetiskt fördelaktigt att förtidspensionera en frisk plantage för att få högre vinst i skogen! • Dessutom är det för tall billigare att samla de lägre sittande kottarna i en ung plantage. • Pensioneras en tallplantage vid 30 år istället för 40 ökas frökostnaden bara 6%!
När en plantage blir 15 är det troligen dags för nästa! DagTankeUtkast: • När plantagen är 10-12 år gammal, ta upp en diskussion med förädlarna om genetiska scenarior för ny plantage att anläggas vid 15-20. • Om förädlaren erbjuder en avsevärd ytterligare genetisk vinst vid 15 jämfört med befintlig plantage (minst 4%) är det ett bra skäl att anlägga en ny vid 15! Den ökade genetiska vinsten motiverar ökningen i frökostnad! • Detta gäller nog de flesta TvåO plantager. TreO plantagerna är oftast tillräckligt överlägsna för att anläggas imorgon även om TvåO ger tillräckligt frö. • Om mervinsten ter sig marginell, så nyanlägg vid 22 år! • Pensionera äldre befintliga plantager när fröförsörjningsläget tillåter (dvs ofta när TreO är 30 om FyrO anlades när TreO var 15).
Det skulle ha fördelar om man kunde successivt förnya en plantage (“rulla”) • DagTanke • Återkommande gallring, genetiskt men också fenotypiskt (plantageträdegenskaper såsom fröproduktion). • En del av de bortgallrade ersätts med genetiskt bästa • Samordning med förädlingen eftersträvas, så att operationen sker i samband med att nya förädlingsvärden kommer. • Fördelar: • de genetiskt och fysiologiskt bästa träden utnyttjas effektivt • Plantagen kan ges nästan optimalt antal kopior per klon • kontaminationen minskar för unga ympar • Högre genetis vinst • kottplockningskostnad minskar • plantagemarken uttnyttjas hyggligt större del av tiden • Det är tveksamt om hur långt man kan driva att plantera nya ympar bland gamla och hur besvärlig att sköta en sådan heterogen plantage är. Det kanske är bättre att helt förnya delar av plantager. • Därför: • sammanställ befintliga erfarenheter av att plantera nya ympar bland gamla (kanske det är för svårt, finnarna har negativ erfarenhet). • om det verkar möjligt, använd en bit av en befintlig plantage till att testa rolling front idéer (Gotthardsberg har föreslagits som lämplig).
Några fördelar med tidigt “kontaminerat” frö • Allt pollen utkorsning - ingen självbefruktning; kan ge ett par procent vinst! • Större “diversitet” • Kottar sitter lågt och är billiga att samla in! • Två tredjedelar av vinsten! (i mogen plantage tillkommer hälften av fäderna) • Närmare till förädlingsframstegen (bättre än alternativ)
Några åtgärder att tänka på • Vid frö-överskott (tall södra Sverige) är genetisk gallring ett tänkvärt alternativ (kan gallra ned till under 200 ympar/hektar i oregelbundet förband om kortsiktig fröbrist ej är problem), försök med gallringsalgoritmen Prescher et al 2004!! Omvandla frö-överskott i genetisk vinst! • Ett annat lättare realiserbart och reversibelt alternativ är särplockning som är lämpligare om klonantalet begränsat. • Exempel: Genetisk gallring i Gotthardsberg (många kloner) och särplockning i Södra Istad och Albjershus (få kloner); • Man kan göra både/och, först gallring sedan särplockning! • DagTanke: Det behövs nytt stambrev av Skogstyrelsen, men jag tror man kan vänja Skogsstyrelsen att det blir vanligt med modifikationer. • Helst inga plantager flera latituder söder om användningsområdet, ivarjefall inte för kärva områden; • Kustnära fördröjer fenologin så det kontaminerade pollenet blir nordligare.
Vad vet plantageskötare och hur väl är det dokumenterat? • Hur väl fungerar täta förband och häckar när plantagerna blir äldre? • Hur går det att plantera nya ympar bland gamla? • Hur lätt är det att omplantera stora ympar? • Vad kan åstadkommas med initial beskärning? • Dokumentera på ett sätt så att erfarenheter kan sammanställas och systematiseras och är lätt-tillgängligt (dvs på webben) även om några decennier. Ett embryo finns (SkogForsk).
