Vad vill man uppn med resan till det f rflutna
Download
1 / 15

Vad vill man uppnå med resan till det förflutna? - PowerPoint PPT Presentation


  • 132 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Vad vill man uppnå med resan till det förflutna?. Peter Aronsson , petar@ituf.liu.se , 22/5 2003, seminariet Kulturminner og reiseliv, RA Oslo Syfte med min kommentar: Perspektivera historiskt och tematiskt Strategiska aktörer behöver: Samtidsanalys - förändringskunskap

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha

Download Presentation

Vad vill man uppnå med resan till det förflutna?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Vad vill man uppnå med resan till det förflutna?

Peter Aronsson, petar@ituf.liu.se, 22/5 2003, seminariet Kulturminner og reiseliv, RA Oslo

  • Syfte med min kommentar:

  • Perspektivera historiskt och tematiskt

  • Strategiska aktörer behöver:

    Samtidsanalys - förändringskunskap

    Förstå och utveckla sitt uppdrag

    Rollfördelning - resursanvändning


Historiebrukets föränderlighet

  • -1600-talet: monarker legitimeras och tar plats i Europa. Antik bildningsresa

  • 1800-talets nation/region formas. Medborgarfostran

  • o 1900 placeras för-industriellt samhälle på museum: framsteg och tradition bryggas. Skolresa och rekreation

  • o 2000 industri, nation, demokrati till museet?


Några trender i samtiden - återkomsten

  • Global – lokal dynamik: medialisering och exotisk platsrealism

  • Upplevelser i fokus – kultur central produktivkraft – kulturpolitik i alla departement

  • Från uppvisning och bildning till deltagande, kommers och identitet

  • Fler aktörer än stat, museer och hembygdsrörelse – nya allianser vetenskap, EU, regional och kommunal utveckling, besöksnäring

  • Musealisering av hela miljöer och i fler situationer

  • ”Landet längesedan” inspirerar- industrisamhället?


Offentlighetens historiebruk

Privatlivets berättelser och artefakter

akademi

Media, underhållning, konsumtion

skola

kulturarv

Historiekulturens fält


Det förflutna som samhällsresurs

  • Resurs - eller hämsko (ex bruksandan)?

  • Direkt ekonomisk nytta av kulturmiljön: investeringar, besöksmål, multiplikator

  • Långsiktigt samhällsbyggande – nätverk, identitet, förtroende, tillit = gemenskap

  • Direkt bruksvärde – hälsa, rekreation, kunskap, tolerans, demokrati, jämställdhet, sammanhang = välfärd


Det förflutna som existensdimension

A. Skapa mening

B. Ge legitimitet

C. Hantera förändring


A. Mening med historia

  • Skapar helhet genom kronologiskt och berättande sammanhang

  • Gestaltning ger liv och upplevelse

  • Expandera erfarenheten till andra samhällen, andra tider

  • Evigt liv genom minnen och ritualer

  • Göra tolkningar till saklighet


B. Skapa legitimitet

  • Delade offer och framsteg binder det förflutna till nuet

  • Uråldrig hävd … fortsatt bas för äganderätt och nationalitet

  • Min och Vår historia – identitetsarbete för både individer och grupper genom representation


C. Att hantera förändring

  • Vetenskaplig historia förklarar förändring

  • Kritik öppnar ögon och skapar vilja till förändring

  • Förebilder i det förflutna inspirerar till efterföljd

  • Känsla för plats, ting och människor skapar ansvar


Kulturarvets grundfrågor - igen

  • Vad är värdefullt? (unikt/typiskt, vackert/betydelsefullt, isolat/sammanhang)

  • Varför skall det bevaras?(estetik, hot, didaktik, legitimitet, förebild, identitet, kritik, nytta)

  • På vilket sätt skall det ske? (skyddas, vårdas, dokumenteras, gestaltas, förmedlas, brukas)

  • För vem?(eliter/underpriv, medborgare/ konsumenter, barn/gamla, bofasta/inflyttare)

  • Av vem? (stat, kommun, privat, förening)


Spänningsfält att verka i och med

  • Pietetsfullt vårdande – Säljbara evenemang

  • Socialisering till medborgare – eller flexibla identitetsbyggare/alternativa nationer

  • Stora förhoppningar om kulturarv som utvecklingsmotor – svårt räkna hem investeringar

  • Gemenskapande eller särskiljande genom kulturarvandet –kontraktiv/produktiv mentalitet

  • Samhällskritik - tröst, kompensation, nostalgi

  • Lärande – genom skräckbilder, identifikation och empati, orsakskedjor, analys – förströelse


Utbilda i kulturarv och turism

  • Vem är producent/brukare? entreprenörer, entusiaster, skolor och lärda verk, samhällsutvecklare, turister, lokalbefolkning, elever, politiker

  • Dubbla roller, flera syften

  • Legering av entreprenöriell kompetens (projektform) och kulturhistorisk kompetens (innehåll) relevant för många

  • Utbildningar växer snabbt i Sverige: Östersund, Karlstad, Kalmar, Helsingborg, Linköping – vad gör de andra, vad kan vi bäst


Litteraturtips

Översikt över utbildningar och sektorn

  • Bolin, Hans, (red.), Kulturarvsvetenskap - utbildningar och sektorsbehov (2001)

  • Kulturarvet. Utvecklingsområde för svensk turism. Nuläge och åtgärdsprogram, (2002)

  • Agenda Kulturarv – www.raa.se/agendak

    Egna arbeten:

  • Aronsson, Peter, (red.), Makten över minnet. Historiekultur i förändring (2000)

  • Aronsson, Peter & Erika Larsson, (red.), Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli (2002)

  • Se vidare www.aronsson.st


Tema Q, Kultur och samhälleLinköpings universitet

  • Kulturarv och historiebruk (Peter Aronsson)

  • Kulturens produktion och politik (Erling Bjurström)

  • Kulturmönster och lokal utveckling (Tora Friberg)

  • Gestaltningsprocessens teori och praktik

  • Kulturproduktion och ny medieteknik (Johan Fornäs utv)

  • Hemsida: www.liu.se/temaq


ad
  • Login