Vad vill man uppn med resan till det f rflutna
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 15

Vad vill man uppnå med resan till det förflutna? PowerPoint PPT Presentation


  • 106 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Vad vill man uppnå med resan till det förflutna?. Peter Aronsson , [email protected] , 22/5 2003, seminariet Kulturminner og reiseliv, RA Oslo Syfte med min kommentar: Perspektivera historiskt och tematiskt Strategiska aktörer behöver: Samtidsanalys - förändringskunskap

Download Presentation

Vad vill man uppnå med resan till det förflutna?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Vad vill man uppn med resan till det f rflutna

Vad vill man uppnå med resan till det förflutna?

Peter Aronsson, [email protected], 22/5 2003, seminariet Kulturminner og reiseliv, RA Oslo

  • Syfte med min kommentar:

  • Perspektivera historiskt och tematiskt

  • Strategiska aktörer behöver:

    Samtidsanalys - förändringskunskap

    Förstå och utveckla sitt uppdrag

    Rollfördelning - resursanvändning


Historiebrukets f r nderlighet

Historiebrukets föränderlighet

  • -1600-talet: monarker legitimeras och tar plats i Europa. Antik bildningsresa

  • 1800-talets nation/region formas. Medborgarfostran

  • o 1900 placeras för-industriellt samhälle på museum: framsteg och tradition bryggas. Skolresa och rekreation

  • o 2000 industri, nation, demokrati till museet?


N gra trender i samtiden terkomsten

Några trender i samtiden - återkomsten

  • Global – lokal dynamik: medialisering och exotisk platsrealism

  • Upplevelser i fokus – kultur central produktivkraft – kulturpolitik i alla departement

  • Från uppvisning och bildning till deltagande, kommers och identitet

  • Fler aktörer än stat, museer och hembygdsrörelse – nya allianser vetenskap, EU, regional och kommunal utveckling, besöksnäring

  • Musealisering av hela miljöer och i fler situationer

  • ”Landet längesedan” inspirerar- industrisamhället?


Historiekulturens f lt

Offentlighetens historiebruk

Privatlivets berättelser och artefakter

akademi

Media, underhållning, konsumtion

skola

kulturarv

Historiekulturens fält


Det f rflutna som samh llsresurs

Det förflutna som samhällsresurs

  • Resurs - eller hämsko (ex bruksandan)?

  • Direkt ekonomisk nytta av kulturmiljön: investeringar, besöksmål, multiplikator

  • Långsiktigt samhällsbyggande – nätverk, identitet, förtroende, tillit = gemenskap

  • Direkt bruksvärde – hälsa, rekreation, kunskap, tolerans, demokrati, jämställdhet, sammanhang = välfärd


Det f rflutna som existensdimension

Det förflutna som existensdimension

A. Skapa mening

B. Ge legitimitet

C. Hantera förändring


A mening med historia

A. Mening med historia

  • Skapar helhet genom kronologiskt och berättande sammanhang

  • Gestaltning ger liv och upplevelse

  • Expandera erfarenheten till andra samhällen, andra tider

  • Evigt liv genom minnen och ritualer

  • Göra tolkningar till saklighet


B skapa legitimitet

B. Skapa legitimitet

  • Delade offer och framsteg binder det förflutna till nuet

  • Uråldrig hävd … fortsatt bas för äganderätt och nationalitet

  • Min och Vår historia – identitetsarbete för både individer och grupper genom representation


C att hantera f r ndring

C. Att hantera förändring

  • Vetenskaplig historia förklarar förändring

  • Kritik öppnar ögon och skapar vilja till förändring

  • Förebilder i det förflutna inspirerar till efterföljd

  • Känsla för plats, ting och människor skapar ansvar


Kulturarvets grundfr gor igen

Kulturarvets grundfrågor - igen

  • Vad är värdefullt? (unikt/typiskt, vackert/betydelsefullt, isolat/sammanhang)

  • Varför skall det bevaras?(estetik, hot, didaktik, legitimitet, förebild, identitet, kritik, nytta)

  • På vilket sätt skall det ske? (skyddas, vårdas, dokumenteras, gestaltas, förmedlas, brukas)

  • För vem?(eliter/underpriv, medborgare/ konsumenter, barn/gamla, bofasta/inflyttare)

  • Av vem? (stat, kommun, privat, förening)


Sp nningsf lt att verka i och med

Spänningsfält att verka i och med

  • Pietetsfullt vårdande – Säljbara evenemang

  • Socialisering till medborgare – eller flexibla identitetsbyggare/alternativa nationer

  • Stora förhoppningar om kulturarv som utvecklingsmotor – svårt räkna hem investeringar

  • Gemenskapande eller särskiljande genom kulturarvandet –kontraktiv/produktiv mentalitet

  • Samhällskritik - tröst, kompensation, nostalgi

  • Lärande – genom skräckbilder, identifikation och empati, orsakskedjor, analys – förströelse


Utbilda i kulturarv och turism

Utbilda i kulturarv och turism

  • Vem är producent/brukare? entreprenörer, entusiaster, skolor och lärda verk, samhällsutvecklare, turister, lokalbefolkning, elever, politiker

  • Dubbla roller, flera syften

  • Legering av entreprenöriell kompetens (projektform) och kulturhistorisk kompetens (innehåll) relevant för många

  • Utbildningar växer snabbt i Sverige: Östersund, Karlstad, Kalmar, Helsingborg, Linköping – vad gör de andra, vad kan vi bäst


Litteraturtips

Litteraturtips

Översikt över utbildningar och sektorn

  • Bolin, Hans, (red.), Kulturarvsvetenskap - utbildningar och sektorsbehov (2001)

  • Kulturarvet. Utvecklingsområde för svensk turism. Nuläge och åtgärdsprogram, (2002)

  • Agenda Kulturarv – www.raa.se/agendak

    Egna arbeten:

  • Aronsson, Peter, (red.), Makten över minnet. Historiekultur i förändring (2000)

  • Aronsson, Peter & Erika Larsson, (red.), Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli (2002)

  • Se vidare www.aronsson.st


Tema q kultur och samh lle link pings universitet

Tema Q, Kultur och samhälleLinköpings universitet

  • Kulturarv och historiebruk (Peter Aronsson)

  • Kulturens produktion och politik (Erling Bjurström)

  • Kulturmönster och lokal utveckling (Tora Friberg)

  • Gestaltningsprocessens teori och praktik

  • Kulturproduktion och ny medieteknik (Johan Fornäs utv)

  • Hemsida: www.liu.se/temaq


  • Login