1 / 19

Värdering av förbättringar i kustmiljön

Värdering av förbättringar i kustmiljön . Bygger på studien. Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for Environmental Improvements in Coastal Areas: General vs. Specific Models . CERE working paper 2011:2. Bakgrund.

maude
Download Presentation

Värdering av förbättringar i kustmiljön

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Värdering av förbättringar i kustmiljön

  2. Bygger på studien Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for EnvironmentalImprovements in Coastal Areas: General vs. SpecificModels. CERE workingpaper 2011:2.

  3. Bakgrund • Haven och kustmiljön är av stor betydelse för många arter. Den stora mångfalden bidrar till att skapa många värden, bland annat rekreation, mat och turism • Det finns idag många hot mot havs- och kustmiljön • Förorening • Övergödning • Bristande skydd för känsliga arter och områden • Att trygga värden från havens och kusternas ekosystem är en viktig policyuppgift

  4. Miljömålen • EU:s vattendirektiv har som mål att alla grund- och ytvatten ska uppnå god ekologisk status år 2015 • Medlemsländerna formulerar åtgärdsplaner där hänsyn till kostnader och nyttor ska belysas • Sveriges miljömål om ingen övergödning år 2020 • Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten • Delmålet buller och andra störningar • Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010 • Införandet av hänsynsområden

  5. Värdering av förbättringar i kustmiljön • Betalningsvilja som ett välfärdsmått för miljöförändringar • Värderingsstudie baserad på ekologisk kunskap och med koppling till aktuella policyfrågor • Kan resultaten användas för benefit transfer • Tidssparande • Lägre kostnader • Benefit transfer och socio-ekonomisk data • Blir det bättre/mer tillförlitliga resultat?

  6. Studieområdena • Två studier genomfördes hösten 2009 i kustområdena: • Mellan Södertälje och Landsort på östkusten • Mellan Orust och Tjörn på västkusten • Båda viktiga fritids- och rekreationsområden • Möter liknande miljöproblem och möjliga lösningar för dessa • Tillgång till omfattande ekologisk information

  7. Miljöproblem i områdena • Algblomning av blågröna alger (endast på östkusten)

  8. Miljöproblem • Grumligt vatten/minskat siktdjup

  9. Miljöproblem • Buller och nedskräpning

  10. Enkätstudierna • Webbaserad choice experiment enkät • Fyra sample, två på varje kust • Boende i området • Boende utanför men i närheten av området • Socio-ekonomiska frågor, anknytning till området, om dagens kustmiljö • Så lika attribut som möjligt valdes ut, men • Algblomning är bara ett problem på östkusten • Attributen: • Siktdjup och blåstångsbestånd som indikation på vattenkvaliteten • Algblomning (på östkusten) • Buller och nedskräpning • Kostnad

  11. Attributens nivåer

  12. Åtgärder för att förbättra kustmiljön • För att förbättra situationen med grumligt vatten och algblomning: • Minska utsläpp av näringsämnen från reningsverk med hjälp av ny teknik • För att minska buller och nedskräpning i kustmiljön • Bilda hänsynsområden med restriktioner för bland annat båtkörning, placering av miljöstationer etc. • Finansiering • Månadsvis avgift som betalas till en statlig fond mellan åren 2010-2029 av invånarna kring områdena

  13. Exempel på en choice set fråga  Jag skulleväljaalternativ A  Jag skulleväljaalternativ B  Jag skulleväljaalternativ C

  14. Metod • Två modeller för att jämföra betydelsen av socio-ekonomiska variabler • En modell med generella variabler: kön, ålder, inkomst, född i Sverige, utbildning • En modell med mer specifik information • Benefit transfer • Kan man använda ett skattat värde på betalningsvilja från östkusten som en uppskattning för betalningsviljan på västkusten? • Hur stora blir felen?

  15. Betalningsvilja från de specifika modellerna (SEK)

  16. Betalningsvilja från den generella modellen (SEK)

  17. Benefit transfer mellan kusterna • Transfer error, det fel som uppstår när man använder värden från ett studieområde som uppskattningar för ett annat område • För en förbättring av siktdjupet/vattenkvaliteten: mellan 2% och 47% • För mindre buller och nedskräpning: mellan 43% och 88% • Svårare att göra benefit transfer för buller och nedskräpning än för siktdjup

  18. Slutsatser • Betalningsviljan är störst för en förbättring av siktdjupet men skiljer sig åt mellan grupperna: • 1 klass förbättring: 266-391 kr • 2 klasser förbättring: 432-501 kr • Betalningsviljan för mindre algblomning (endast för östkusten) oberoende av nivån: • Var 3:e sommar: 288-316 kr • Var 10:e sommar: 254-317 kr • Betalningsviljan för mindre buller och nedskräpning: • Västkusten: 66-80 kr • Östkusten: 38-43 kr • Mer information (socio-ekonomiska variabler) i modellerna leder inte till mindre transfer error

More Related