Varför ASI? (Addiction Severity Index)

Kriminalvårdens ASI och narkotika- satsningVad har vi lärt?Riktlinjekonferens 2008-04-10Birgitta Göransson

Varför ASI? (Addiction Severity Index) • RRV och BRÅ kritik för bristande dokumentation • Arbetsmetod för strukturerad plan och möjlighet att utvärdera resultat • Klienten involverad och möjlighet att samverka med scialtjänst och beroendevård

Varför just ASI? • Mest använda instrument för forskning • Vårdideologiskt obunden • Internationell – 11 språk • Socialstyrelsen rekommenderar • Inte alltför omfattande

ASI livsområden Fysisk hälsa Arbete och Försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj och umgänge Psykisk hälsa

Implementering start 1998 • Information i alla regioner • Utbildning i alla regioner • Allmänt uppdrag till alla myndigheter

Regeringsuppdrag 2002 om intensifierad narkotikasatsning 1Identifiera alla narkotikamissbrukare 2Kartlägg deras problem och vårdbehov 3Utveckla och utvärdera behandlingsprogram 4Minska införsel av narkotika på anstalter 5Utveckla samverkan 6Öka kunskaper om motivationsarbete

Regeringsuppdraget bygger på en forskningsbaserad handlingsplan framtagen av olika experter inom kriminalvården

Sex strategiområden 1Identifiering och kartläggning av missbrukarnas problem och vårdbehov 2Differentiering av anstaltsplatser 3Motivation och behandling 4Säkerhet och kontroll 5Samverkan 6Kompetensutveckling

Strategi för implementering • Kunskapsbaserad handlingsplan • Specialistgrupp CDG, som skrivit handlings- planen, stödjer och kvalitetssäkrar • Implementeringen genomförs av kriminalvårdens ordinarie ledningsorganisation

Uppföljning av ASI 2003(genom CDG) • Många utbildade i metoden • Få genomförda ASI kartläggningar • Utbildade arbetar med andra uppgifter • Enstaka chefer stödjer metodanvändingen • Personalen tror inte klienterna är motiverade • Klienterna är motiverade

Implementering av ASI 2003 • Del i en kunskapsbaserad handlingsplan för att minska en allvarlig problematik • Insikt om att klienterna uppskattar metoden att få kartlägga olika livsområden • Specialiserade tjänster med bidrag till finansiering • Tydliga uppdrag med tät uppföljning och återrapportering

Uppföljning av ASI 2007(genom CDG) • 11 500 ASI i databanken • Specialiserade ASI tjänster • ASI kartläggare integrerade i programteam • ASI underlag för samverkan med socialtjänst • ASI underlag för samverkan med beroendevård • ASI ett av underlagen för vård i stället för fängelse

Kriminalvårdens narkotikamissbrukare (N = 6250 ASI-utredda narkotikamissbrukare april 2003-aug 2007) MänKvinnorTotalt Kroppsliga skador/sjukdomar som påverkar livsföringen47% 60% 48% Utsatt för fysisk misshandel45% 74% 48% Utsatt för sexuell misshandel4% 41% 8% Allvarliga självmordstankar 35% 46% 36% Hjälpbehov Narkotika 83% 80% 83% Psykiska problem 43% 50% 44%

Resultat - antal klienter 20032003 -2007 • Uppsökta personer i häkte 3 000 17 500 • Kontraktsvård (personer) 1 157 6 450 • § 34 (personer) 590 3 510 • ASI/MAPS 2 400 11 500 • Nationella program (klienter) 900 (fullföljt) 10 400 • 12-stegsprogram 900 (deltagit) 4 900

Nya behandlingsinsatser – läkemedelsassisterad behandling • Kroniska heroinmissbrukare i samverkan med beroendekliniker i Stockholm, Malmö, Eskilstuna, Örebro m fl • Integrerat Team för Opiatberoende kriminalvårdsklienter – Socialtjänst, beroendecentrum Stockholm och frivård i samverkan • Amfetaminmissbrukare med ADHD diagnos – behandling vid frigivning och under anstaltstid - forskningsprojekt med Beroendevården i Stockholm • Heroinmissbrukare med behov av subutex eller metadon ställs in veckorna före frigivning på Fosieanstalten i Malmö Göteborg?

Implementeringshinder YTTRE FAKTORER Beläggningssituationen Lagstiftning INRE FAKTORER Politiskt tryck Organisation Vårdsamhället Ledning ASI Utbildning i program Timing Förhållningssätt

Viktiga lärdomar • Politiskt tryck garanterar att uppdraget genomförs • Tydligt uppdrag från Gd till organisationen - stöd och tydlig styrning från operativ ledning • Förmåga hos ledning att samarbeta med experter • Små ekonomiska resurser kopplade till uppdraget • Tydlig kunskapsbaserad handlingsplan • Stöd för implementering via tvärfacklig expertgrupp och nationell samordning • Dialog med genomförare i basen och undanröjande av hinder

Vilka konsekvenser får en restriktiv narkotikapolitik? • Färre ungdomar testar narkotika • Befolkningen en negativ attityd • Mindre utbud av narkotika • Mer marginaliserade missbrukare • Sämre behandlingsresultat om inte vården möter upp kriminalvården

Kriminalvården tillämpar de behandlingsprogram och kartläggningsmetoder som Socialstyrelsen rekommenderarNarkotikamissbrukare i kriminalvården vill ha behandling

Kriminalvården välkomnar riktlinjerna – de ger möjlighet till • behandling oavsett var narkotikamissbrukaren bor • att använda ASI kartläggningar för effektivare behandlingsinsatser • att följa upp insatt behandling • att arbeta med läkemedelsassisterad behandling tillsammans med beroendevården • att ge missbrukare med samsjuklighet bättre vård

Avgörande för att lyckas • Stöd uppifrån • Engagerad personal • Flexibilitet och anpassning till verklighetens krav och nya forskningsrön • Uthållighet och samarbete • Lära av varandra, inte konkurrera

Varför ASI? (Addiction Severity Index)