Introduktionskurs Skövde 2009-12-01
This presentation is the property of its rightful owner.
Sponsored Links
1 / 26

Introduktionskurs Skövde 2009-12-01 Växtskyddsmedel och Miljö PowerPoint PPT Presentation


  • 80 Views
  • Uploaded on
  • Presentation posted in: General

Introduktionskurs Skövde 2009-12-01 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP. Bakgrund!. Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap. Modul 13A. Foto, Magnus Sandström, SJV.

Download Presentation

Introduktionskurs Skövde 2009-12-01 Växtskyddsmedel och Miljö

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Presentation Transcript


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Introduktionskurs Skövde 2009-12-01

Växtskyddsmedel och Miljö

Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Bakgrund!

  • Miljömålen:

    • Grundvatten av god kvalitet

    • Levande sjöar och vattendrag

    • Giftfri miljö

    • Ett rikt odlingslandskap


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Modul 13A

Foto, Magnus Sandström, SJV

tar helhetsgreppet för vattenskydd!

Modul 13B, 13C

Modul 13B

Foto, Johan Yngwe, SBU

Foto, Stina Olofsson, SJV


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

  • Disposition:

  • Gränsvärde och riktvärde, fynd av växtskyddsmedel i

  • vatten

  • Punktkällor och Hantering

  • Diffusa förluster


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Gränsvärde och Riktvärde

Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30

gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD

Dricksvatten betraktas som otjänligt:

> 0,1 g/l av enskilt bekämpningsmedel

> 0,5 g/l totalt av bekämpningsmedel

Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008

För skydd av vattenlevande organismer.

Olika för olika bekämpningsmedel, ex:

Glyfosat i Roundup 100 g/l ( det.gräns 0,02 g/l )

Bentazon i Basagran30 g/l ( det.gräns 0,003 g/l )

Tribenuronmetyl i Express0,1 g/l ( det.gräns 0,01 g/l )

Esfenvalerat i Sumi-alpha0,0001 g/l ( det.gräns 0,001 g/l )


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Hur mycket är 0,1 µg/l ?

Snapsglas

4 cl

2 cl

1g

10 000 000 l

1 000 l

10 000 st


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

TOTEX STRÖ

Totalbekämpningsmedel

för hårdgjorda ytor förbjudet 1990.

Innehöll:

Atrazin

Diklobenil

Halv.tid 0,5

-

2 mån.

Halv.tid 1

-

6 mån.

Liten urlakning

DEA

DIPA

HA

Desetylatrazin Desisopropylatrazin

Hydroxyatrazin

Större urlakningsrisk, längre

nedbrytningstid

BAM

2,6

-

diklorbensamid

Större urlakningsrisk

Längre

nedbrytningstid


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Dricksvattenproduktion i Sverige

Grundvattenverk 1700 st

Ytvattenverk 200 st

Ytvatteninfiltration 100 st

Enkät från drygt 1000 vattenverk 1999/2000

Fynd av växtskyddsmedelsrester hos knappt 10% av vattenverken.

Vad hittades? BAM 54%, Atrazin 19%, DEA 17%, Bentazon 8%, Övrigt 2%

Halter över 0,1 g/lhos knappt 5% av vattenverken.


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester

Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.

*

*

*

*

*

*

*

*

*


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester

Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.

Totalhalt bek.medel µg/l

1 %

8 %

20 %

71 %

Brunnsdjup m


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Fyndfrekvens av växtskyddsmedelsrester

i vatten

Ytvatten 1985-2004:

Glyfosat/Roundup59% 322 prov.

AMPA34% 312 prov.

Bentazon/Basagran29%2461 prov.

MCPA25%2598 prov.

DETA/Totex Strö19% 176 prov.

Diklorprop17%2590 prov.

Azoxystrobin/Amistar17% 175 prov.

Mekoprop16%2597 prov

BAM/Totex Strö14%1206 prov

Källa: SLU, teknisk rapport 102, 2006


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

  • SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE:

  • Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består

  • huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö.

  • I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av

  • jordbruksrelaterade växtskyddsmedel.

  • Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika

  • undersökningar.

  • Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom

  • läckagebenägenhet mm.

  • Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde

  • ( annars hade dom inte blivit godkända ).


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 är

betydligt större i södra Sverige, beroende

på stor odling av sockerbetor, potatis och

ett större skördevärde.


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

Var fylls sprutan? Resultat från användar-

undersökning 2006, SCB MI 31 SM 0701.

  • Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98).

  • Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98)

  • Biobädd: 14 % (4 % -98)

  • På gårdsplanen: 16 % (30 % -98)


Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

  • Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04.

  • Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan

  • påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring.

  • Dokumentation: 12 sprutförarehade fullständig sprutjournal.

  • Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv mark?

    • 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar.

    • 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt

    • stor för traktor och spruta.

  • Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd.

    • ”Spill” från preparatslussen yrde upp.

  • Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen.

  • 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt

    • utan lock!


  • Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    • Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete 04.

    • ·       Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar.

    • ·       Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde

    • mindre än 3 ggr.

      • Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år.

      • 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält.

      • Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för

      • flera förare.

      • Förararnas synpunkter vid nyinvestering:

    • 1. Lätt hantering och manövrering.

    • 2.  Ökad kapacitet och fler spruttimmar.

    • 3.  Bra service och enkelt underhåll.

    • 4.  Förbättrad arbetsmiljö.

    • 5. ”Uppfyllda regler och bestämmelser”.


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    Vemmenhög – utvecklingen 90% minskning av pesticidhalterna

    2007

    Källa; Jenny Kreuger


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    • SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR:

    • Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering.

    • Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att

    • eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött.

    • Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    MACRO_GV-simulering på måttligt mullhaltig mellanlera.

    Bekämpningstidpunktens betydelse för läckagerisken

    av aktiv substans vid ogräsbekämpning i höstsäd.

    Relativtal läckage

    Arelon 3 l/ha,

    Isoproturon

    Duplosan Meko 1,2 l/ha

    Mekoprop P

    Event Super 1 l/ha

    Fenoxaprop-P


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    Förlust g/ha

    Arealförluster (g/ha behandlad areal) i 4 typområde 2002-2006 orsakat

    av hanteringsspill, läckage och ytavrinning från fälten. Röda pilar markerar

    substanser som finns på den sk ”Lättrörliglistan” för vattenskyddsområde.


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    Pesticide Leaching Assessment Program, PLAP, i Danmark. Mäter diffust läckage – Ej påverkat av punktkällor! www.pesticidvarsling.dk

    GEUS


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    Principskiss tänkbart scenario: Risk för läckage av växtskyddsmedel på olika jordarter. De gula

    pilarnas bredd illustrerar mängden växtskyddssmedel som transporteras.

    ”Lättare jordarter”

    Lerjord

    Infiltration

    Tätande lerskikt

    Ytvatten

    Grundvatten

    Grundvatten

    ÖF 05


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    Ytvattenerosion - ett underskattat problem

    Fosforförluster

    ”Våra mätningar visar att 90 % av fosforförlusterna kan härstamma från 10 % av arealen och ske under 1 % av tiden. Förlusterna sker både som ytvattenerosion och inre erosion ner igenom jorden. På lerjordar kan de fina partiklarna transporteras mycket lång väg.”

    Docent Barbro Ulén, SLU

    Förluster av växtskyddsmedel

    ”Kraftiga åskregn under försommaren ökar alltid risken för höjda halter av växtskyddsmedel i våra vattendrag. Vi har sett att ytavrinning till bla dräneringsbrunnar är en av orsakerna till dessa förluster.”

    Agr Dr Jenny Kreuger, SLU


    Kraftig erosion i sockerbetsf lt trots ganska svag lutning

    Kraftig erosion i sockerbetsfält trots ganska svag lutning

    Foto: Anders Adholm HIR Malmöhus


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    Otillräcklig skyddszon Gör skyddszonen bredare eller förebygg genom vårplöjning eller avskärande dike längre upp

    Foto: Örjan Folkesson SJV


    Introduktionskurs sk vde 2009 12 01 v xtskyddsmedel och milj

    • SAMMANFATTNING DIFFUSA FÖRLUSTER:

    • I takt med att hanteringen förbättras ökar de diffusa förlusterna i

    • betydelse

    • Diffust läckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av

    • preparat mm.

    • Läckagerisken från lerjordar till ytvattenhar underskattats

    • Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar

    • Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av

    • fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.


  • Login