biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin
Download
Skip this Video
Download Presentation
Biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin

Loading in 2 Seconds...

play fullscreen
1 / 23

Biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin - PowerPoint PPT Presentation


  • 594 Views
  • Uploaded on

Biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin. Bengt Svensson Docent, Hälsa vård och samhälle . Principer för behandling. Förändrad verklighetsuppfattning – antipsykotika (neuroleptika) Depressiva symtom – antidepressiva Depression och mani – Lithium, antiepileptika

loader
I am the owner, or an agent authorized to act on behalf of the owner, of the copyrighted work described.
capcha
Download Presentation

PowerPoint Slideshow about 'Biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin' - lilike


An Image/Link below is provided (as is) to download presentation

Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author.While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript
biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin

Biologiska behandlingsmetoder inom psykiatrin

Bengt Svensson

Docent, Hälsa vård och samhälle

principer f r behandling
Principer för behandling
  • Förändrad verklighetsuppfattning – antipsykotika (neuroleptika)
  • Depressiva symtom – antidepressiva
  • Depression och mani – Lithium, antiepileptika
  • Svår depression – Electro convulsive treatment (ECT)
  • Ångest – Anxiolytika (a-depressiva)
  • Sömnstörningar – hypnotika (a-psykotika)
psykossjukdom icd dsm
Psykossjukdom (ICD, DSM)
  • Schizofreni
  • Schizofreniform psykos
  • Paranoiskt syndrom
  • Schizoaffektiv psykos
  • Reaktiv psykos
  • Postpartumpsykos
  • Ospecificerad psykos
n05a r 2007 i miljoner kronor gunnar bergendahl infofarm
N05A år 2007 i miljoner kronor. Gunnar Bergendahl, INFOFARM
  • Abilify 67
  • Cisordinol D 7
  • Clozapine Al 24
  • Haldol 7
  • Leponex 7
  • Nozinan 11
  • Risperdal 130
  • Risperdal C 87
  • Seroquel 73
  • Zeldox 31
  • Zyprexa 269
  • Zyprexa V 59
zombieeffekten av antipsykotika
Zombieeffekten av antipsykotika
  • ”Instängdhet”
  • Svaga känslor
  • Svag vilja
  • Bristande uppmärksamhet
  • Jfr – Negativa symtom/Kognitiva störn
  • 1. Sänk dos, 2. Byt preparat, 3. Ge antikolinergika,
skillnad mellan nya och gamla preparat
Skillnad mellan nya och gamla preparat
  • Verkar även på serotoninreceptorer
  • Ger mindre extrapyramidala biverkningar
  • Anses ha bättre effekt på negativa symtom vid schizofreni
  • Leponex (clozapine) ger inga X-pyramidala biv. Risk för utsättningspsykos/agranulocytos
  • Abilify tros ge minst trötthet
  • Allmän varning för ökad risk för diabetes
grundprinciper f r medicinering med antipsykotika
Grundprinciper för medicinering med antipsykotika
  • Skall bara ges vid psykos
  • Endast ett preparat skall användas, byte kan övervägas vid utebliven effekt
  • Lägsta effektiva dos
  • Kan ges i depotform men stor vikt skall läggas vid patientens egna ansvar för medicineringen
behandling vid f rst mningssyndrom
Behandling vid förstämningssyndrom
  • Detta är en grupp tillstånd med väldigt blandad etiologi och allvarlighetsgrad
  • Lättare depressioner sköts av primärvården (medicinering inte alltid bäst)
  • Stora inslag av psykosociala faktorer i många av tillstånden
  • Bipolär sjukdom klassisk psykiatrisk psykossjukdom (även blandformer med konfusion)
psykofarmaka sverige totalt
Psykofarmaka Sverige totalt.

Gunnar Bergendahl www.mamut.com/infofarm

antidepressiva l kemedel 2008 sverige totalt i miljoner kronor
Antidepressiva läkemedel 2008 Sverige totalt i miljoner kronor
  • Cipralex 128
  • Cipramil 21
  • Citalopram42
  • Cymbalta 91
  • Edronax 8
  • Efexor + D 305
  • Fontex 7
  • Klomipramin NM 10
  • Mianserin NM 11
  • Mirtazapin 47
  • Paroxetin Hexal 12
  • Remeron-S 27
  • Seroxat 10
  • Sertralin 14
  • Tryptizol 18
  • Zoloft 56

Gunnar Bergendahl www.mamut.com/infofarm

verkningsmekanism antidepressiva
Verkningsmekanism antidepressiva
  • Principen är att öka neurotransmissionen i synapserna för i princip två system:
  • Serotoninerga (serotoninreceptorer)
  • Noradrenerga (noradrenalinreceptorer)
behandling depression
Behandling depression
  • Lindrig: Stödsamtal ev. SSRI
  • Egentlig depr.: Specifik psykoterapi, SSRI, SNRI, TCA, 6-12 mån, svåra fall ECT
  • Egentlig d. med melankoli: SSRI, SNRI, TCA, 6-12 mån, ECT
  • Långtidsbeh.: Som ovan, Litium
  • Dystymi: som vid egentlig d.
electro convulsive treatment ect
Electro ConvulsiveTreatment (ECT)
  • Melankoliska, psykotiska drag, suicidrisk
  • Utlöser grand mal anfall via elektricitet mot hjärnan
  • Den cerebrala aktiviteten ger effekt (ej kramp)
  • Ger ökad känslighet hos receptorer för dopamin, serotonin, noradrenalin
procedur ect
Procedur ECT
  • Premedicinering: Atropin 30 min innan
  • Brietal i.v – ytlig narkos
  • Celocurin – muskelavslappande medel
  • Ventilation 100% O2, en minut
  • Elektrisk stimulation till bilateralt toniskt-kloniskt bilateralt symmetriskt anfall
  • Ventilation med 100% O2, till spontanandning
behandling av mani
Behandling av mani
  • Enligt SBU:
  • Evidensstyrka 1: Lithium, Natriumvalproat (Ergenyl), Neuroleptika (olanzapine)
  • Evidensstyrka 2: Karbamazepin (Tegretol)
  • Evidensstyrka 3: ECT
litiumbehandling
Litiumbehandling
  • Behandling av mani, profylax vid bipolär sjd.
  • Grundämne som stabiliserar receptorer och förstärker serotoninerg aktivitet
  • Biverkningar kan vara allvarliga:
  • Handtremor, struma, hypothyreos, njurskador, teratogen effekt
  • Viktigt att följa serumnivåer (0,5-0,8 mmol/L)
att t nka p
Att tänka på!
  • Lär er de läkemedel ni delar ut till patienterna.
  • Sträva efter att kunna så mycket att ni kan informera en anhörig om vilka effekter och sidoeffekter medicinerna har
  • Intervjua patienter om deras upplevelser av sin medicinering - de ger ofta bra information som är svårhittad i läroböcker
ad