1 / 23

SYFILIS, lues

SYFILIS, lues. Historik. Första fall omtalades i Italien i slutet av 1400-talet, Columbus sjömän Snabb spridning genom franske kungen Karl VIII trupper Franska sjukan (mb. Gallicus), italienska sjukan,spanska sjukan Syfilis slutet 1700-talet. Etiologi. Spiralformad bakterie

leanne
Download Presentation

SYFILIS, lues

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. SYFILIS, lues

  2. Historik • Första fall omtalades i Italien i slutet av 1400-talet, Columbus sjömän • Snabb spridning genom franske kungen Karl VIII trupper • Franska sjukan (mb. Gallicus), italienska sjukan,spanska sjukan • Syfilis slutet 1700-talet

  3. Etiologi Spiralformad bakterie • Treponema pallidum

  4. Epidemiologi • Ca 20 fall årligen i Malmö • 200 fall 2010 i Sverige • MSM och personer från högendemiska områden

  5. Smittvägar • Sexuellt överfört • Blodsmitta • Kongenital smitta

  6. Epidemiologisk indelning: • Tidig latent: <2 år, hög smittsamhet, SML • Sen latent: >2 år, låg smittsamhet, ej SML

  7. Klinisk indelning • Tre stadier: • primärstadium 7-90 dagar • sekundärstadium 1 mån-2 år • tertiärstadium 10-30 år

  8. Primärstadium • Oömt hårt sår s.k. hård schanker • Penis, vulva, vagina, analt, oralt • Lymfkörtlar svullna oömma • Spontanläker på några veckor

  9. Sekundärstadium • Den store imitatören • Hudutslag, roseol slemhinneförändringar i mun och underliv • Generell lymfkörtelsvullnad • Allmän sjukdomskänsla

  10. Tertiärstadium • 1/3 av obehandlade patienter, 2/3 läker spontant • Hud och skelett, gumma, svårläkta sår • Kardiovaskulär, aortaaneurysm • Neurosyfilis

  11. Neurosyfilis • Meningovaskulär, dementia paralytica, tabes dorsalis • Strokesymtom: hemipares,afasi • Psykiska symtom: demens, megalomani • Blixtsmärta, ataktisk gång,reflexbortfall • Ögonsymtom: Argyll-Robertsonpupill, opticusatrofi

  12. Behandling • Tardocillin im 1g/vecka i 2 veckor vid tidig och 3 veckor vid sen syfilis • Doxycyklin 100mgx2 i 15 dagar vid tidig och 30 dagar vid sen syfilis • Neurolues: Bensyl-pc iv

  13. Diagnostik • PCR från sårsekret • Serologi specifik: syfilisantikroppstest, TPPA • Serologi ospecifik: WR, VDRL

  14. Screeningtest • I Skåne används sedan 10-tal år syfilisantikroppstest • Alternativa test är VDRL, WR

  15. Diagnos • Primärstadiet: PCR sårsekret, serologi kan vara negativ • Sekundärstadiet: alla serologier pos • Sen latent/ tertiärstadiet (ej smittsam): syfilisantikroppstest pos, WR och VDRL oftast neg men kan vara positiva

  16. Vid misstanke om sjukdom ska prover tas men vad säger en positiv serologi hos en för övrigt frisk person?

  17. Positiv syfilisserologi utan kliniska symtom • Adekvat behandlad syfilis • Utläkt syfilis • Annan treponematos • Sen latent syfilis

  18. Treponematoser • Yaws, Bejel, Pinta • Serologiska test som vid syfilis • Ej neurologiska/kardiovaskulära komplikationer • Ej kongenital smitta • Endemiska i Afrika, Sydostasien, Central- Sydamerika, Mellanöstern

  19. Positiv serologi på CSH 2005-2010 • 99 st • 22 st MSM: 16 tidig syfilis, 1 behandlad, 5 oklar duration • 11 st hetero: 10 män tidig syfilis samtliga smittade i utlandet,1 kvinna tidig syfilis, smittad i Sverige • 7 st tidigare behandlade i Sverige

  20. Positiv serologi • 59 st positiva från endemiska områden • 42 st enbart pos syfilisantikroppstest, övriga låg titer VDRL/WR • Samtliga bedömdes som rest efter tidigare behandling/ utläkta/ sen latent • Om neurologiska symtom utfördes LP • Ingen hade patologisk CSF

  21. Hälso-och sjukvård för asylsökande och flyktingar, allmänna råd från SoS (1995:4) • ”efter hälsosamtal ska ansvarig läkare ta ställning till vilka prover som är aktuella. Om individen har sådan bakgrund att det är mycket liten risk för smittsamma sjukdomar ska inte prover tas”

  22. Konsekvenser av syfilisdiagnos • Psykiskt trauma hos redan svårt belastade individer och deras anhöriga • Orimliga förhoppningar på behandlingen • Risker med behandlingen (allergi)

  23. Förslag till syfilisscreening • MSM • Symtom som föranleder misstanke om syfilis • Patologiskt neurologstatus

More Related