1 / 27

Jämförelse mellan Ag:s förslag och tjänstemännens (Tk)

Jämförelse mellan Ag:s förslag och tjänstemännens (Tk). Rött är Tk:s tillägg och ändringar Gult är AG:s text som Tk strukit eller ändrat. Inledningen.

kane-cobb
Download Presentation

Jämförelse mellan Ag:s förslag och tjänstemännens (Tk)

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Jämförelse mellan Ag:s förslag och tjänstemännens (Tk) Rött är Tk:s tillägg och ändringar Gultär AG:s text som Tk strukit eller ändrat

  2. Inledningen • Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och sköts enligt fastställda skötselplaner. Den kommunala skogsmarken återfinns till största delen i nära anslutning till tätorterna, både innanför och utanför detaljplanelagda områden. Detta program omfattar kommunens skogsmark utanför detaljplanegränsen, dvs. inte kvartersmark, parkmark, naturmark eller gatumark. Skogsinnehavet har höga natur-, kultur- och rekreationsvärden samtidigt som det representerar en förnyelsebar ekonomisk resurs. Detta skogsprogram syftar till att samla de intentioner angående skog som redan formulerats i andra kommunala styrdokument, bland andra Naturvårdsprogrammet, Översikts- och Grönstrukturplanen, till en samlad skrivning . Den skall också ytterligare förtydliga och ange inriktning för en långsiktig förvaltning.

  3. Riktlinjer AG Antas av kommunfullmäktige Tk Antas av tekniska nämnden

  4. Basinstruktionkortfattad generell instruktion som delges alla som utför åtgärder på kommunal mark AG Tk Är ett levande dokument som beslutas av tjänstemännen. Ändringar meddelas Tekniska nämnden  • Antas av Tekniska nämnden

  5. Skogsskötselplan AG Tk anger och beskriver mål respektive åtgärder för enskilda områden, revideras tillsammans med översikts- och grönstrukturplaner. Planen är det operativa redskapet för att förverkliga skogsprogrammets intentioner. Tekniska nämnden godkänner de typbestånd som arbetas fram i kommande riktlinjer   • anger och beskriver långsiktigamål  och åtgärder för enskilda områden, revideras tillsammans med översikts- och grönstrukturplaner. Planen är det operativa redskapet för att förverkliga skogsprogrammets intentioner. • Antas av Tekniska nämnden. • De långsiktiga målen antas av Stadsbyggnadsnämnden för att säkerställa koppling till översikts- naturvårds- och grönstrukturplaner

  6. Skriftliga detaljinstruktionerför enskilda uppdrag AG Tk beslutas av skogsförvaltaren eller vid behov av naturvårdsrådet och samverkas med parkförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret , Miljökontoret, Fritidsförvaltningen, Kommundelsråd, Naturvårdsgruppen, Länsstyrelsen, etc • beslutas av skogsförvaltaren eller vid behov av naturvårdsrådet

  7. Informationsskrift AG Tk En information med fakta angående kommunens skogs- och trädinnehav, samt förklaring av begrepp och termer tas fram och uppdateras vid behov  • En informationsskrift med fakta angående kommunens skogs- och trädinnehav, samt förklaring av begrepp och termer tas fram och uppdateras vid behov (utgör också ett politiskt beslutsunderlag )

  8. Mål för skogsägandetMarkreserv AG Tk Markreserven utgör egentligen all mark utom naturreservaten.En del trädklädda marker och skogar med låga värden för rekreativa och biologiska mål utgör markreserv som kan användas antingen för framtida exploatering; som bytesmark när privatägd mark behöver tas i anspråk, eller kunna bytas mot mark med högre natur/rekreationsvärden. På dessa områden bedrivs ett skogsbruk med höga ekonomiska och miljömässiga mål i enlighet med kommunens skogscertifiering. • En del trädklädda marker och skogar med låga värden för rekreativa och biologiska mål utgör markreserv som kan användas antingen för framtida exploatering; som bytesmark när privatägd mark behöver tas i anspråk, eller kunna bytas mot mark med högre natur/rekreationsvärden. På dessa områden bedrivs ett skogsbruk med höga ekonomiska och miljömässiga mål.

  9. AG Programmet gäller för alla skogar och all trädbärande mark som kommunen äger TK Utesluter detaljplanelagd mark (ca 1 200 ha) Lägger övrig mark utom NR i markreserv (ca 2 500 ha) utan mål för skötseln Återstår NR för mål om rekreation och bi mångfald och 500 ha med produktionsmål Sammanfattning skillnadInledning och Mål

  10. Sociala/rekreativa värden Tk Attraktiv boendemiljö ska skapas och upprätthållas genom att tillgodose dagsljusinsläpp och viss utblick   

  11. Kultur AG Tk Kulturmarker med värdefulla träd- och buskmiljöer ska där det inte krockar med säkerheten skötas så att naturvärdena upprätthålls • Kulturmarker med värdefulla träd- och buskmiljöer ska skötas så att naturvärdena upprätthålls

  12. Skyddsvärda träd AG Tk Gamla och grova trädär viktiga inslag i alla skogar. Kommunen ska sträva efter att öka antalet fristående träd, särskilt gamla ädellövträd och tallar. Beskärning kan vara  ett första alternativ till avverkning där säkerhets eller andra skäl påkallar åtgärder . • Gamla och grova trädär viktiga inslag i alla grönområden, såväl naturområden som parker. Kommunen ska sträva efter att öka antalet fristående träd, särskilt gamla ädellövträd och tallar. Beskärning ska alltid övervägas som ett första alternativ till avverkning där säkerhets eller andra skäl påkallar åtgärder.

  13. Vatten och våtmarker i skog Tk I vattendrag som ingår i kommunens dagvatten ska funktionen säkerställas

  14. Skötselprinciper AG • Schablonartade åtgärder ska i största möjliga utsträckning undvikas Tk • Eventuell föryngring sker med tidsenliga metoder

  15. Skötselprinciper AG • Uttag av virke kan göras för att nå syftet med skötseln. • Virkesintäkterna ska i detta sammanhang ses som ett sekundärt mål och högst ge en kostnadstäckning för de åtgärder som utförs Tk • Uttag av virke ska anpassas till syftet för respektive område

  16. AG Kommande skötselbehov, exempelvis återkommande slyröjning, ska alltid beaktas innan åtgärder utförs. Tk Kommande skötselbehov, exempelvis återkommande slyröjning, ska beaktas innan åtgärder utförs. Skötselprinciper

  17. AG Kommunen avser att bidra till en hållbar utveckling av skogsnäringen. Därför bör anläggning av bestånd för lövskogsproduktion och alternativa skogsbruksmetoder såsom luckhuggning, kanthuggning och blädning (hyggesfria metoder) utvecklas inom markreserven. Trädslagsrena bestånd ska inte anläggas på kommunal mark. Tk Alternativa skogsbruksmetoder såsom luckhuggning, kanthuggning och blädning ska utvecklas inom tätortsnära områden Skötselprinciper

  18. AG Kommunen ska vara ett föredöme i lövskogsskötsel, såväl tätortsnära som inom markreserven Tk Kommunen ska vara ett föredöme i skogsskötsel, såväl tätortsnära som inom markreserven. Skötselprinciper

  19. AG Kommunens certifiering ska vara fristående från virkesköpande- eller åtgärdsutförande organisationer. Tk Kommunens FSC-certifiering ska vara fristående från virkesköpande- eller åtgärdsutförande organisationer.   Skötselprinciper

  20. AG Vid upphandling av entreprenörer ska adekvat utbildning, dokumenterad erfarenhet med goda resultat (s.k. ”gott renommé”) värderas högre än ersättningens nivå (dvs. åtgärdskostnader) (OBS ”Grönt kort” kommer i båda versionerna under ”Utvärdering och ökad kunskap”) Tk Vid upphandling av entreprenörer krävs att de har s.k. grönt kort och erfarenhet av liknande jobb. Skötselprinciper

  21. Tk I skogsskötselåtgärderna krävs att mycket god hänsyn tas till utpekade rekreationsvärden, biologiska värden samt kulturella värden. Där sådana värden saknas ska skogen skötas för god ekonomisk avkastning Skötselprinciper

  22. AG Den personal kommunen anlitar för att utföra eller planera skogliga åtgärder ska vara fristående från virkesköpande organisationer och tjänsterna upphandlas separerat från virkesförsäljningen Skötselprinciper

  23. AG Skogsbruksåtgärder ska endast utföras vid bra markförhållanden för att undvika markskador. Tk Skogsbruksåtgärder ska i första hand utföras vid bra markförhållanden för att undvika markskador. Skötselprinciper

  24. AG Skötseln ska inriktas mot en bitvis lättframkomlig skog med stor variationsrikedom och upplevelserikedom, som bara förändras långsamt. Tk Skötseln ska inriktas mot en bitvis lättframkomlig skog med stor variationsrikedom och upplevelserikedom. Vid skötseln ska naturen formas om långsamt för större acceptans. Rekreativa aspekter

  25. Tk I husnära lägen, inom en trädlängd, skall boendes önskemål beaktas i skötseln. Se vidare i dokumentet - Rutiner gällande enskilda träd Samråd och dialog

  26. AG Ny kunskap ska ständigt tas fram, dels genom att följa forskningsutvecklingen, dels genom inventeringar inom kommunen och fortbildning av berörda tjänstemän Tk Kommunen ska följa kunskapsutvecklingen och följa forskningsutvecklingen, dels genom inventeringar inom kommunen och fortbildning av berörda tjänstemän. Utvärdering och ökad kunskap

  27. AG Kommunen ska fortlöpande bevaka möjligheter till förvärv av tätortsnära fastigheter för att trygga expansion och utveckling samt skapa förutsättningar för biologiska värden, friluftsaktiviteter och rekreation för kommuninvånarna. Kommunens markinnehav skall kontinuerligt ifrågasättas och överväganden göras om försäljning av mark som inte bidrar till uppfyllande av målen för kommunens skogsinnehav Utvärdering och ökad kunskap

More Related