Maria Wikland Folkhälsovetare 08-524 875 44 maria.wikland@ki.se

1. Friska barn En metod för att främja hälsa bra mat- och rörelsevanor i förskolan Andrea Friedl Nutritionist 08-524 875 39 andrea.friedl@ki.se Maria Wikland Folkhälsovetare 08-524 875 44 maria.wikland@ki.se

2. Förskolan – viktig arena för att främja hälsa och förebygga övervikt Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

3. Stöd i förskolans styrdokument Skollagen I den nya skollagen (från 1 juli 2011) finns krav på att måltiderna i förskola och skola ska vara näringsriktiga. Lpfö 98 ”Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande”.

4. Skolverkets allmänna rådför kvalité i förskolan (2005) »Det är viktigt att personalen diskuterar och reflekterar kring sin betydelse som förebild och hur man genom sitt förhållningssätt och agerande i vardagliga situationer påverkar barns fostran, utveckling och lärande…«

5. Bakgrund • Brist på gemensamma/formulerade mål och rutiner för mat- och rörelsearbetet på förskolorna • Våra utbildningsinsatser har ej gett önskvärda förändringar i förskolornas dagliga rutiner • Behov av organisatorisk förändring • Gemensamt ansvarstagande i hela personalgruppen • Stöd från ledningen Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

6. Slutsats:Behov av en metod som stödjer ett systematiskt och bestående arbete kring att främja bra mat- och rörelsevanor i förskoleverksamheten Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

7. Målgrupp Samtliga personalgrupper inom en förskoleverksamhet i en kommun/stadsdel. • Ledning • Förskolechefer/pedagogiska ledare/rektorer • Pedagoger (barnskötare, förskollärare) • Måltidspersonal (kokerska/kock) Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

8. Metoden Friska barn bygger på • Forskning om vuxnas inflytande på barns mat- och rörelsevanor • Forskning om barns mat- och fysik aktivitetsvanor • Forskning om hur barn utvecklar mat- och rörelsevanor • Stämmer med teorier om barns lärande • Konkret och genom erfarenheter ”Learning by doing” Piaget, Dewey • Rollinlärning ”Barn gör som vi gör - inte som vi säger” Bandura • Forskning om organisationsutveckling Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

9. Metoden Friska barn Nio diskussionsträffar i personalgruppen med utgångspunkt från olika teman i skriften Friska barn Inför varje träff läser all personal (pedagoger, måltidspersonal och chef) ett temakapitel Varje träff resulterar i att personalgruppen gemensamt: • Steg 1 • Identifierar styrkor och svagheter, utifrån en checklista • Steg 2 • Formulerar och dokumenterar nya och/eller gamla arbets- och förhållningssätt till matvanor, måltider, rörelsevanor och utevistelse • Steg 3 • Beslutar om någon styrka eller svaghet som årligen ska följas upp i verksamhetsplanen Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

10. Checklista- i slutet av varje temaatt kopieras och användas vid årlig uppföljning Steg 1 Identifiera styrkor och svagheter Steg 2 Diskutera och enas om hur ni på er förskola vil arbeta med temat Steg 3 Vilka styrkor eller svagheter som ska följas upp verksamhetsplanen Karolinska Institutets folkhälsoakademi

11. Friska barn – utveckling KartläggningBaslinjestudie Intervention Kartläggning Utvärdering Processutvärdering 2010 2009 2008 Nov Okt Jan Juni Juni Delrapport Revidering material Slutrapport Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

12. Utveckling • Utveckling av metoden skedde i samarbete med Skärholmens stadsdel i Stockholms stad • Totalundersökning • samtliga kommunala förskolor (25 st) • Studiedesign • Enkel före – efter mätning utan kontrollgrupp (pre – post singlegroup intervention) • Kartläggning – intervention – uppföljning • Utfallsmått • Indikatorer på mat, måltids- och rörelsevanor Karolinska Institutets folkhälsoakademi

13. Innehåll i materialet Manual och metodbeskrivning Tema 1 Folkhälsoarbete i förskolan Tema 2 Seder och kulturer Tema 3 Förutsättningar för goda mat- och rörelsevanor Tema 4 Den serverade maten Tema 5 Att få röra sig varje dag Tema 6 Mat- och rörelsepedagogik Tema 7 Vår miljö Tema 8 Föräldrastöd Tema 8 Föräldrastöd Till rektor, förskolechef eller verksamhetsansvarig för förskoleverksamheten Karolinska Institutets folkhälsoakademi

14. Manual och metodbeskrivning • Syfte och mål med användning av metoden • Viktiga förutsättningar • Genomförande • Förberedande skede • Aktivt skede • Uppföljande skede • Konsultativt stöd från Karolinska Institutet Karolinska Institutets folkhälsoakademi

15. Syfte och mål med användning av metoden Genom regelbundna och gemensamma diskussioner i hela personalgruppen avser metoden att: • Öka medvetenheten kring rutiner och förhållningssätt • Ge personalen en gemensam kunskapsbas för mat- och rörelsearbetet • Identifiera styrkor och svagheter i arbetet • Utveckla gemensamt formulerade rutiner för personalens agerande som rollmodeller • Utveckla gemensamt formulerade rutiner för personalens förhållningssätt • Dokumentera styrkor och svagheter i arbetet, som en grund för fortsatt kvalitetsutveckling och verksamhetsuppföljning Karolinska Institutets folkhälsoakademi

16. Tema 1 Folkhälsoarbete i förskolan • Folkhälsoarbete i förskolan • Hälsa • Hälsa och metoden Friska barn • Övervikt • Stöd i förskolans styrdokument • Läroplanen • Skolverkets allmänna råd • Skollagen Karolinska Institutets folkhälsoakademi

17. Tema 2 Seder och kulturer • Trygghet och gemenskap • Mat som medel för annat • Kultur och religion • Natur och kultur • Osynliga kulturer Karolinska Institutets folkhälsoakademi

18. Tema 3 Förutsättningar för goda mat- och rörelsevanor • Tillgång till mat och fysisk aktivitet • Utelek allra bäst • Vad som ofta serveras har stor betydelse • Reklam • Utbildning och inkomst • Lokala hälsofakta Karolinska Institutets folkhälsoakademi

19. Tema 4 Den serverade maten • Vad är bra mat? • Tallriksmodellen • Frukost och mellanmål • Grönsaker • Mjölksort • Vatten eller mjölk? • Pålägg och matfett • Vegetarisk mat • Utflykter • Onödiga tillsatser? • ”Det lilla extra” • Särskilt för små barn Karolinska Institutets folkhälsoakademi

20. Tema 5 Att få röra sig varje dag • Vi rör oss mindre idag • Betydelsen av barns rörelse • Fri lek ute allra bäst • Ute i vardagen • Förskolegården • Tidstjuvar • ”Vad säger forskning om förskolegårdar som stimulerar till fysisk aktivitet”? Karolinska Institutets folkhälsoakademi

21. Fokus på utevistelse – på gården eller i naturen (ej fysisk aktivitet, gympa etc) Karolinska Institutets folkhälsoakademi

22. Tema 6 Mat- och rörelsepedagogik • Hur lär barn? • Vad säger utvecklingspsykologiska teorier om barns lärande? • ”Vad säger forskningen om pedagogers beteende i måltidssituationen?” • ”Vad säger forskningen om hur barn lär sig tycka om olika livsmedel?” • ”Vad säger forskningen om barns fysiska aktivitet?” • Hälsofrämjande pedagogik i förskolan • Pedagogen som verktyg • Kostnader för pedagogiska måltider • Naturligt kinkig Karolinska Institutets folkhälsoakademi

23. Faktarutor Karolinska Institutets folkhälsoakademi

24. Tema 7 Vår miljö • SMARTA val • Större andel vegetabilier • Mindre utrymme för ”det lilla extra” • ”Ekologisk produktion” • Rätt kött och grönsaksval • Ät mera frilandsodlade grönsaker • Ät mindre kött • Transportsnålt • Säsongsanpassat • Vad kan förskolan göra? Karolinska Institutets folkhälsoakademi

25. Tema 8 Föräldrastöd • Systematiserat föräldrastöd • Förskolan som förebild • ”Vad forskningen om olika ansvarsområden kring mat och rörelse” (vuxnas ansvar och barns ansvar) • Viktig information till föräldrarnavid ett systematiserat föräldrastöd • Förskolan som förebild – exempel att berätta för föräldrarna Karolinska Institutets folkhälsoakademi

26. Tema 9 Förskolans möjligheter Sammanfattning av det tidigare arbetet • Förskolan som utjämnare av skillnader i hälsa • Förskolan och de dagliga rutinerna • Vad pedagogen förmedlar • Förskolan som traditionsbärare • Framtida diskussioner Karolinska Institutets folkhälsoakademi

27. Till rektor, förskolechef eller verksamhetsansvarig för förskoleverksamheten • Varför behöver vi diskutera våra tankar kring mat- och rörelsevanor? • Hur kan man arbeta med metoden Friska barn • Avsätt nio tillfällen • Utse en diskussionsledare • Dela ut skriften Friska barn • Diskutera varje tema • Fyll iden sammanfattande checklistan • Vägledning till diskussionsledaren • Verksamhetsutveckling Karolinska Institutets folkhälsoakademi

28. Forskning visar attframgångsrikt förändringsarbete i organisationer baseras på gemensamma diskussioner och beslut där alla deltar Ansvaret att främja hälsa kan inte läggas på en enskild kokerska eller kock utan är en gemensam fråga för hela personalgruppen Karolinska Institutets folkhälsoakademi

29. Varför är det viktigt att förskoleverksamheter använder och utvärderar metoder som används i förskolan? • Idag ställs större krav på att metoder som används i skolan ska vara forskningsbaserade, systematiskt utvärderade och evidensbaserade Antimobbingprogram som exempel Skolverket fick ett regeringsuppdrag 2007, Uppdragets utformning • Skolverket har i uppdrag att kartlägga forskningsbaserade metoder och åtgärder mot mobbning, vars effekter är systematiskt utvärderade. Kartläggningen avslutades under hösten 2007. • Myndigheten ska utforma en utbildningssatsning riktad till kommuner och skolor. Utbildningen pågår våren 2008 till och med hösten 2010. • Myndigheten ska utvärdera effekterna av befintliga metoder som används i skolor mot mobbning. Utvärderingen avslutas i oktober 2010. • Målsättningen är att metoder som används i skolorna skall vara evidensbaserade och kvalitetssäkrade. Karolinska Institutets folkhälsoakademi

30. Varför är det viktigt att förskoleverksamheter utvärderar metoder om hälsa och som används i förskolan? • Idag saknas utvärderade metoder för hälsa (mat/rörelse) i förskolan • Samverkan mellan kommun och landsting behövs för hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete • För framgångsrikt sjukdomsförebyggande arbete krävs åtgärder på alla nivåer och samverkan mellan olika aktörer Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete Prel ver 2010, Socialstyrelsen • Samhällskostnaderna för ohälsosamma matvanor totalt 17 900 milj kr/år (direkta (sjukvård mm) 3900 milj kr/år, indirekta (produktionsbortfall) 14 000 milj kr/år) • Samhällskostnaderna för fysisk inaktivitet totalt 6 830 milj kr/år (direkta (sjukvård mm) 830 milj kr/år, indirekta (produktionsbortfall) 6000 milj kr/år) Folkhälsoinstitutet, Folkhälsopolitisk rapport 2010 Karolinska Institutets folkhälsoakademi

31. Varför innebär det att delta i en utvärdering?Samverkan och tydlig arbetsfördelning mellan kommun och landsting Landsting Kommun Ett års deltagande i studie Aktiv fskeller kontroll fsk (ev väntelista) Samtliga deltar i en före- och en eftermätning Besvarande av enkäter/protokoll 9 protokoll av styrkor & svagheter/fsk 7 dagars protokoll av deltagande i pedagogiska måltider/fsk 5 dagars protokoll av utevistelse/fsk Enkät självskattat beteende/all personal • Projektledning • Konsultativt utvärderingsstöd • Analys av effekter på • Serverad mat • Utevistelse • Pedagogiska måltider • Pedagogernas självskattade beteende • Enklare sammanställning av resultat Karolinska Institutets folkhälsoakademi

32. Enkäter protokoll att fylla i vid start och slut Tilläggsfråga gällande personalens deltagande i pedagogiska måltider ”Äter de samma mat som barnen?” Karolinska Institutets folkhälsoakademi

33. Hur gick det för förskolorna som använde metoden? Karolinska Institutets folkhälsoakademi

34. ResultatAllmänt om metoden • Diskussionerna kring materialet är det som fungerade bäst (fskenkät) • Måltidspersonalen var mycket positiva (köksenkät) - köksarbetet synliggjorts - kunskaperna mer respekterade - roligare att arbeta - större upplevd delaktighet • Materialet; texter, illustrationer, formgivning (fskenkät, protokoll) - fungerat bra - för enkelt för en del, lagom för andra - kritik om upprepningar Karolinska Institutets folkhälsoakademi

35. Resultat Rollmodellpedagogiken - centralt moment i metoden Pedagogiska måltider (rollmodell i måltidssituationen) • Ändrade attityder • Hälften av personalen angav att deras medvetenhet om deras betydelse som rollmodell i måltidssituationen och utevistelsen ökat • Ändrade beteenden • halverat antal pedagoger åt annan mat vid uppföljningen • halvering av antalet förskolor där annan mat förkom • Synliggjorda avsteg från överenskomna regler Karolinska Institutets folkhälsoakademi

36. ResultatMaten på förskolan Serverad mat – efterlevnad av nationella råd • Ökad efterlevnad av nationella råd • Störst positiv förändring av produkter med hög andel mättat fett • Utmaning – servering av både grönsaker & frukt till frukost och mellanmål Karolinska Institutets folkhälsoakademi

37. Karolinska Institutets folkhälsoakademi